Den 24 mars utsattes oppositionsledaren Dragan Milić för ett misstänkte mordförsök i sin hemstad Niš. Sedan dess har hans popularitet ökat. Kan Dragan Milić ena den framväxande demokratirörelsen i Serbien?
Dragan Milić, en av Serbiens mest välkända hjärtkirurger och en växande oppositionsfigur, blev natten till den 24 mars utsatt för ett misstänkt mordförsök i sin bostad i staden Niš. Sedan dess har Dragan Milićs politiska profil stärkts markant. Hans framtoning som oberoende expert och frispråkig regimkritiker har länge lockat en växande skara anhängare, särskilt bland unga, akademiker och medlemmar ur diasporan. Men det var först efter attentatet och hans lugna, orädda respons som han började framstå som ett potentiellt politiskt alternativ till Aleksandar Vučić och det styrande SNS.
Flera opinionsundersökningar som publicerats i oberoende medier som Danas och Nova.rs visar att Milićs förtroendesiffror ökat stadigt de senaste veckorna. I synnerhet lyfts han fram som en trovärdig företrädare för ett mer demokratiskt, västorienterat Serbien.
Milić har inte bara gjort sig ett namn som en altruistisk kirurg där han under lång tid arbetade även gratis på helgerna för att minska operationsköer och hjälpa fler patienter. Han är även känd som en ledare av en växande politisk kraft i den sydserbiska staden Niš. I det senaste lokalvalet grundade han medborgargruppen “Niš i ja” (Niš och jag), som fick cirka 25 procent av rösterna och blev näst största politiska organisation i kommunen.
Efter valet har han öppet anklagat regeringspartiet SNS för valfusk och systematiskt uteslutande av oberoende röster. Regimen har gjort vad den kan för att straffa honom. Milić blev bland annat formellt avskedad från sitt arbete på universitetssjukhuset och utsatt för hatiska kampanjer i medier trogna Vučić och SNS.
Faktumet är att endast timmar före skottlossningen pekades Milić ut i statlig tv av Vučić som en av de “tre största ondskefulla personerna ” i Niš. President Vučić nämnde honom vid namn, något som många ser som en medveten demonisering. Milić själv kopplar attentatet direkt till denna hatretorik: “Om du kallar någon för ondska, då är det inte konstigt om någon känner sig manad att agera.”
Mordförsöket har väckt oro inom såväl det civila samhället som bland internationella observatörer. Flera människorättsorganisationer har uttryckt oro över den ökande politiska våldspotentialen i Serbien, där klimatet för oppositionella blivit alltmer repressivt. Den serbiska regeringen gjorde från början ingen officiellt uttalande om attentatet, vilket har lett till ytterligare kritik från oppositionen.
Pragmatisk reformist
Milić driver även sin rörelse PODES som fokuserar på att främja decentralisering av Serbien och stärkta rättigheter för regioner. Milić ses av många som en symbol för det “andra Serbien” – det Serbien som vill ha ett demokratiskt, rättvist och inkluderande samhälle. Hans medborgerliga förankring, särskilt i södra Serbien, och hans image som kompromisslös men pragmatisk reformist gör att många inom den breda oppositionen ser honom som en trovärdig kandidat i ett framtida president- eller parlamentsval.
Det återstår nu att se om utredningen kring händelsen i Niš kommer att leda till några åtal, eller om detta blir ytterligare ett fall där oppositionella hotas utan konsekvenser. Oavsett kommer mordförsöket på Dragan Milić att sätta ytterligare press på myndigheterna att visa att även oppositionella röster har rätt till skydd och rättvisa i dagens Serbien.
Det är också ännu oklart om Milić själv har ambitionen att leda ett nytt parti eller ställa upp som presidentkandidat. Samtidigt pågår en mobilisering i sociala medier där kampanjen Milić za Srbiju sprids allt snabbare.
Studentrörelser och medborgarråd, de så kallade zbor, ser honom som någon som både kan förstå deras krav på decentralisering och stå upp mot statens auktoritära reflexer.
Om oppositionen lyckas enas bakom honom, och om det internationella samfundet visar mer öppet stöd för demokratiska krafter i Serbien, kan Dragan Milić mycket väl bli den mest seriösa utmanare Vučić hittills ställts inför. Oavsett om han själv vill bli ledare eller inte har attentatet mot honom gjort honom till en symbol för det motstånd som nu söker politisk riktning och ledarskap.
Vladan Lausevic
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
