2015 fick Svetlana Aleksijevitj Nobelpriset för sina undersökningar av Sovjetmänniskan. Nu är stora delar av världen tillbaka i det vi trodde vi lämnat bakom oss och hennes berättelser är mer aktuella än någonsin.
Ursäkta, får jag ställa några frågor?
När den belarusiske författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj ställer sina frågor, oavsett om de är i en tågkupé i Ryssland eller i en bondby i Belarus, blir svaren en del av historien, men också en skildring av vår nutid.
Frågorna – och svaren som vävs samman till den litterära berättelsen – är kärnan i Svetlana Aleksijevitj författarskap och bokverket Utopins röster vars avslutande del, Tiden Second Hand, kom 2013 och bidrog till att hon fick Nobelpriset två år senare.
Nu var hon återigen på plats i Stockholm, likt en teaterns Patti Smith kommer hon in på scenen. Denna gång på Dramatens scen för ett samtal och en ny uppsättning av Tiden Second Hand. Datumet är väl valt: 25 mars är Frihetsdagen då Belarus – 1918 – för första gången deklarerade sin självständighet.
Det vi tar del av är inte en vanlig pjäs, utan en läsning inom ramen för Dramaten.doc, nationalscenens satsning på snabba iscensättningar av samtiden.
”Det var jag som angav din pappa, det var en sån tid”, säger en av personerna i tiden Second hand. En annan person säger: ”Tror du att man kunde hitta en enda hederlig person vid den tiden?”
Det är rakt, och effektivt.
Med sina böcker vill Svetlana Aleksijevitj ge oss en inblick i det som kommit att kallats Homo Sovieticus. Hon minns hur de sovjetiska matsalarna luktade, och att ingen någonsin ville tro att partiet kunde göra fel.
Men vad händer när historien blir nutid, när tiden second hand återuppstår som vår samtid?
För det är det just detta som händer nu.

I tider då vi återigen blint förväntas lyda auktoriteter är rösterna från det sovjetiska imperiet mycket närmare oss än på mycket länge. Tiden Second hand har förvandlats till nutid.
Och hur är det med våra egna, snabba fördömanden av de där Sovjetmänniskorna? Och av de som idag inte höjer sina röster mot regimen i Ryssland.
Kan vi verkligen klandra de människor som fogade sig i Sovjetsamhällets terror när vi idag – efter bara två månader – ser hur amerikanska universitet och advokatbyråer böjer sig efter Trump-administrationens påtryckningar?
I USA krävdes varken tortyr eller fängslanden. Det gick fort ändå.
– Hela världen lever i den återanvända tiden, det är vad som händer med oss idag, konstaterar regissören Dmitir Plax under samtalet med Svetlana Aleksijevitj på Dramaten.
Själv tycker Svetlana Aleksijevitj att vi varit naiva i vår tro på en annan värld. Det blev inget slut på historien som Francis Fukyama utmålade i sin berömda essä.
Nu arbetar Svetlana Aleksijevitj på en ny bok. Att formulera frågor är ett sätt hantera det som händer, samtidigt som hon är rädd för att orden ska förlora sin kraft, tappa sin elektricitet och inte kunna koppla ihop de berättelser hon tar del av.
Regissörern Dmitri Plax håller med:
– Ord blir bleka när man upprepar dem alltför många gånger. För vad betyder tortyr och förföljelse när man inte upplever det själv?
Om hennes eget hemland Belarus är det numera tyst. I skuggan av Gaza, Ukraina – Grönland – och allt annat som händer har kampen för frihet i Belarus hamnat i skymundan, kastat 30 år tillbaka i tiden. Ändå fortsätter protesterna – och övergreppen.
– De som är kvar är kvar i sin ensamhet – och jag känner skuld för att jag inte är där, säger hon.
Vi lever återigen i förvirringens tid. Men lyckas vi formulera frågorna kommer vi kanske också att kunna få de viktiga svaren. Det gällde efter Sovjetunionens fall. Och det gäller alltjämt idag.
Förhoppningsvis kan Svetlana Aleksijevitj hjälpa oss även denna gång.
David Isaksson
Om Tiden Second Hand
Svetlana Aleksijevitj är en belarusisk författare och journalist, känd för sina dokumentära verk som skildrar individers erfarenheter av historiska katastrofer. Hon fick Nobelpriset i litteratur 2015.
Uppsättningen på Dramaten.doc är en så kallad läsning där Dramaten vill sätta fokus på konstnärliga kommentarer om samtiden och reagera på aktuella händelser utan långa förberedelsetider.
Regi: Dmitri Plax.
Medverkande skådespelare: Thérèse Brunnander, Thomas Hanzon, Kristina Thörnqvist och Victor Morell.
Läs också
Uppläsning av artikel
|