2024 har varit ett turbulent och intensivt år. Nu väntar ett nytt år – 2025! Blir det bättre – eller tvärtom ännu värre? Läs vad vår framtidsspanare Jesper Bjarnesen tror – och hoppas på!
Vilken positiv nyhet skulle du helst av allt vilja se 2025?
– Jag skulle vilja se en nedgång i antalet väpnade konflikter i världen. Enligt Uppsala Conflict Data Program har det aldrig varit fler aktiva konflikter i världen än i år – 59 olika konflikter. Även om slutet på Tigray-konflikten i Etiopien innebär att dödssiffrorna har fallit betydligt sedan förra året, är dessa konflikter uppenbarligen förödande för dem som drabbas direkt av våld och förstörelse, men även för den globala ekonomin, och för internationella relationer i världen, som blir alltmer polariserade.
Vilken global utvecklingsfråga tycker du borde finnas med på agendan 2025, men som idag åtminstone delvis saknas?
– Jag tycker att det pratas alldeles för lite om demokratiutveckling och mänskliga rättigheter, trots att demokratiska styren och principer är hotade på många håll i världen, som bland andra International IDEA har dokumenterat. Många regeringar i världens rikaste länder säger sig vara mera pragmatiska i sin utrikespolitik, och understryker egenintresse framför internationellt ansvar, men resultatet blir att man är beredd att ingå samarbeten med regimer som systematiskt förtrycker sina befolkningar och bidrar till mänskligt lidande.
– Jag jobbar själv mest med migrationsfrågor, och Danmark och Storbritanniens försök att ingå avtal med Rwanda kring asylhantering, eller EU:s finansiering till Tunisien och Libyen är exempel på att man är beredd att nedprioritera frågor kring styrelseskick och respekt för människors liv och välmående för att främja inhemska intressen. Detta är inte bara omoraliskt; det ökar osäkerheten i världen och bidrar till att antalet konflikter kan komma öka ännu mera framöver.
Utvecklingen i Syrien var oväntad för de flesta. Om du får spana/gissa. Vad skulle kunna hända som var lika oväntat – positivt eller negativt – någon annanstans i världen?
– 2024 var första gången oppositionen gick till valseger i fyra olika afrikanska länder. Tolv afrikanska länder går till val 2025, och min spaning är att den positiva tendensen fortsätter, med demokratiska maktskiften i minst fem länder på kontinenten.
Vilken fråga inom biståndet skulle du vilja diskuterades mer 2025?
– Utifrån mina egna forskningsintressen skulle jag vilja se en tydlig och kritisk diskussion kring hur biståndsmedel både i Sverige och inom EU används för att motverka irreguljär migration. Som bland andra Concord har påpekat, så finns det tydliga regelverk från OECD:s biståndskommitté DAC som specificerar vad biståndsmedel får ägnas åt. Jag menar att både svensk och europeisk migrationspolitik riktar utvecklingsprioriteringar mot att motverka irreguljär migration till Europa, vilket kan strida mot DAC-reglerna.
Till vilket land/region eller tematiskt område skulle du vilja öka biståndet?
– Sahelregionen genomlider en av världens mest allvarliga och mest förbisedda flyktingkriser till följd av den eskalerande regionala konflikten. Norwegian Refugee Council klassar just nu Burkina Faso som den mest försummade flyktingkrisen i världen, där mer än 700 000 människor tvingades fly sina hem bara 2024. Jag förstår att europeiska och multinationella aktörer har svårt att samarbeta med militärregimerna i Mali, Niger och Burkina Faso. Men om vi inte gör mer för att stödja civilbefolkningen i regionen kommer det att få allvarliga mänskliga konsekvenser för en hel generation av barn som inte får gå i skola och uppleva en normal vardag. Om inte det internationella samfundet ställer upp för befolkningarna i Sahel kan det potentiellt också få långsiktiga politiska konsekvenser i en region som än så länge har stått emot både politisk och religiös radikalisering, men där folk tvingas söka sig till de aktörer som erbjuder någon form av skydd och säkerhet. Just nu är dessa aktörer framförallt lokala jihadistgrupper, militärregimen, och ryska legosoldater; och vi behöver ge dem anledning att uppfatta våra länder som mer pålitliga och långsiktiga samarbetspartners.
Och var skulle du i så fall minska biståndet för att ha råd med det du vill göra ovan?
– Rysslands invasion av Ukraina är en uppenbar prioritet för Sverige och det övriga Europa, men jag menar att det görs för lite på politisk och diplomatisk nivå för att få slut på kriget, och att det humanitära stödet till Ukraina därför blir en sorts symtombehandling som inte är hållbar, och som är oerhört kostsamt för Sveriges biståndssamarbete med andra länder, inklusive Sahelländerna. Vi bör kunna visa solidaritet och stöd för Ukraina, utan att nedprioritera andra biståndsländer i så dramatisk grad som det har skett de senaste åren.
Jesper Bjarnesen är Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet
Alla framtidsspaningar hittar du här.
Redaktionen
Vill du också framtidsspana?
Vi har frågat människor som på olika sätt är aktiva i globala frågor om vad de tror och hoppas inför 2025. Vill du också spana? Maila bild och dina svar på våra frågor (ovan) till info@globalbar.se.
|
Uppläsning av artikel
|
