Kriget mellan Ryssland och Ukraina leder till ökade konfrontationer i Afrika, samtidigt som Ukraina försöker jämna ut Rysslands inflytande i regionen. Nu är afrikanska ledare oroliga för att kriget ska överföras till deras kontinent.
Den ukrainska offensiven i den ryska Kursk-regionen fortsätter att fånga omvärldens intresse. En annan ukrainsk offensiv – den diplomatiska och viss mån militära i Afrika – är det däremot få som talar om. Men i Västafrika väcker Ukrainas agerande stor uppmärksamhet. Flera länder är nu oroade för att den rysk-ukrainska konflikten ska överföras till Afrika.
I slutet av juli 2024 kom uppgifter om att väpnade grupper i norra Mali ledda av den tuaregiska CSP-rörelsen dödat över 80 soldater från Wagner-gruppen i vad som sannolikt var den dödligaste attacken hittills mot den ryska styrkans afrikanska verksamhet. I styrkan ingick soldater från den al-Quaida kopplade gruppen Jamaat Nusrat al-Islam wal-Muslimin.
Tuaregerna är enligt uppgift organiserade under något som kallas det nationella strategiska ramverket för försvaret av folket i Azawad och har lierat sig med andra islamistiska grupper, däribland al-Qaida i Islamiska Maghreb (AQIM).
Tuaregrebellerna kontrollerade norra Mali i mer än ett decennium innan Malis armé, med hjälp av ryska miliser som bjudits in av interimspresidenten överste Assimi Goïta 2021, inledde en offensiv strax efter att FN-uppdraget lämnat landet.
Ukraina bekräftade stöd
När Ukrainas underrättelsetjänst senare bekräftar att man stött operationen valde Malis militärregering att säga upp de diplomatiska förbindelserna med Ukraina, något Ukrainas utrikesdepartement senare beklagat då man tillbakavisat uppgifterna om ukrainsk inblandning.
Sedan dess har Ukraina haft flera diplomatiska motgångar i Västafrika. Både Mali och Niger har avbrutit de diplomatiska relationerna och Senegal har kallat upp Ukrainas ambassadör.
Men det var inte första gången ukrainska och ryska intressen hamnade i strider i Afrika.
Men redan i september 2023 kom uppgifter om att strider ägt rum mellan ukrainska säkerhetsstyrkor och Wagnersoldater i Sudan.
I februari 2024 publicerade så Kyiv Post en video från Sudans huvudstad Khartoum som visar en grupp ukrainska specialstyrkor efter ett angrepp på en rebellposition; flera döda syns på filmen, liksom ett förstört ryskt militärfordon. Videon visar också två afrikanska soldater och en rysk soldat som tagits till fånga. Den senare svarar på ukrainarnas frågor och identifierar sig själv. Den tillfångatagne hävdar att han är en av hundra legosoldater från Wagner-gruppen som reste från sin bas i Centralafrikanska republiken till Sudans huvudstad Khartoum. Den ryske militären bekräftar att deras mål är att störta landets regering.
Diplomati i motvind
Det är mot denna bakgrund man ska se Ukrainas pågående diplomatiska offensiv i Afrika. Den fjärde augusti inledde Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba för fjärde gången en afrikansk rundresa, som efter Malawi förde honom till Zambia och Mauritius. Målet har varit att stärka relationerna och förmå dessa länder att medverka i ansträngningarna att upprätta en rättvis fred för Ukraina. En afrikansk strategi för att motverka det ökande ryska inflytandet, men som Ukraina hittills haft svårt att genomföra.
Samtidigt som Kuleba landade i Malawis huvudstad Lilongwe meddelade Mali att landet avbryter de diplomatiska relationerna med Ukraina “omedelbar verkan”. Kvällen innan har Senegal, som står betydligt mindre nära Moskva än Mali, kallat upp Ukrainas ambassadör, med anledning av avslöjandet av Ukrainas inblandning i de senaste striderna i norra Mali.
Ukrainas diplomatiska offensiv för att motverka det ryska inflytandet i Afrika ledde under våren 2024 till öppnandet av sex nya ambassader i Afrika, (Elfenbenskusten, Ghana, Kongo-Kinshasa, Botswana, Mocambique och Rwanda). Det innebär att det finns totalt sjutton ukrainska ambassader i Afrika och målet är att öppna tre till. Ambassaden i Abidjan ligger i en stor imponerande byggnad nära den ryska.
Satsningen i Elfenbenskusten (på franska la Côte d’Ivoire) – den ekonomiska stormakten i det frankofona Västafrika – är tänkt att vara en spjutspets för den ukrainska diplomatiska offensiven i regionen, speciellt då landet stött Ukraina ända sedan början av den ryska invasionen, enligt den politiska analytikern Sylvain N’Guessan, direktör på Institut de strategies i Abidjan.
Ukrainas militära engagemang i Afrika ska ha börjat redan under sommaren 2023 när en grupp soldater kom till Khartoum för att stödja regeringen att bekämpa rebellerna under general Hamdan Daglo “Hermeti” och hans Rapid Support Forces. Ryssland har sedan inbördesstriderna började stött den senare. Ryska vapen ska ha transiterat från Tchad till Darfur-regionen i Sudan sedan Tchad avbrutit säkerhetssamarbetet med USA under våren 2024 och i stället välkomnat ryskt stöd.
I Mali har den ukrainska militära insatsen gällt underrättelsetjänst och utbildning i att styra drönare. Mali kallar det som skett aggression och stöd till internationell terrorism, vilket Ukraina förnekat. Ukraina beklagar Malis beslut att avbryta de diplomatiska relationerna vilket Ukraina säger inte tar hänsyn till att de militära styrkor som kontrolleras av Ryssland använder terroristmetoder och begår krigsbrott både i Ukraina och i Afrika.
Samma händelse i norra Mali som ligger bakom Senegals beslut att kalla upp Ukrainas ambassadör. Ambassaden publicerade videon med Loussov och kommenterade att “arbetet kommer att fortsätta att straffa krigsbrott och terrorism”.
För Senegals nya regering är detta en avvikelse från diplomatisk diskretion och icke inblandning, vilket man förväntar sig. Landets regering menar att man inte tillåter försök att överföra den rysk-ukrainska konflikten till Senegal. Den nya senegalesiska presidenten Bassirou Diomaye Faye följer en strikt neutralitet liksom tidigare presidenten Macky Sall, vilken överraskade med att tillsammans med 17 andra statschefer avstå när FNs Generalförsamling röstade att fördöma den ryska invasionen. Det kan bero på en incident 2022 då Ukrainas ambassadör uppmanade senegaleser att rekryteras till kriget.
Balanserar öst och väst
Enligt den nya senegalesiska presidenten är Västafrika uppdelat i två läger, en pro-västlig och en pro-rysk och president Diomaye Faye försöker försona dessa två läger. I juni besökte han president Macron i Paris och därefter tog han emot den ryska vice utrikesministern Bogdanov i Dakar i samband med invigningen av den afrikansk-rysk-euroasiatiska Handels- och Investeringskammaren.
Diomaye Faye hoppas också kunna medla i konflikten mellan den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS och de tre länderna Mali, Burkina Faso och Niger, som meddelat att de planerar att lämna ECOWAS som de anser går västvärldens intressen. Efter de allvarliga striderna i norra Mali fördömde ECOWAS skarpt “all utländsk inblandning i regionen som kan hota freden och säkerheten i regionen, samt varje försök att dra in Västafrika i den geo-politiska konfrontationen”. Uttalandet var ännu ett bakslag för Ukraina.
Den tolkning som känns mest rimliga just nu är att Ukrainas afrikanska diplomati framför allt styrs av viljan att motverka det ryska inflytandet i Afrika. Därför är Ukraina också beredd att stödja krafter som strider mot Ryssland. Än så länge tycks Ukraina mindre intresserade av ett bredare utvecklingssamarbete med Afrika, något som gör att man kommer att ha svårt att bygga ett förtroendefullt och långvarigt samarbete med afrikanska länder. Samtidigt är det inte omöjligt att Ukraina lär av sina misstag i Mali.
Hans Eriksson
Utvecklingsekonom och statsvetare, Västafrikakännare
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
