Gambias parlamentet röstade den 15 juli 2024 för att behålla förbudet mot kvinnlig könsstympning (FGM). Beslutet ses som en viktig seger för flickors och kvinnors rättigheter sedan flera parlamentsledamöter försökt få förbudet upphävt.
Omröstningen skedde sedan parlamentsledamoten Almameh Gibba lagt fram ett lagförslag om att ta bort förbudet, vilket han anser kränker medborgarnas rätt att utöva sin kultur och religion. I en omröstning i mars 2024 var det bara fem av 53 lagstiftare som röstade emot hans förslag. Men i den nya omröstningen valde alltså parlamentet att upprätthålla förbudet mot kvinnlig könsstympning från 2015. Den som bryter mot förbudet mot könsstympning kan dömas till fängelse i upp till tre år.
Cheferna för UNICEF, UNFPA, WHO och UN Women samt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter välkomnar ställningstagandet. Enligt dem är det i linje med Gambias löften att respektera mänskliga rättigheter, jämställdhet och skydd av flickors och kvinnors hälsa.
FN-cheferna påpekar att det har krävts år av arbete och utbildning för att komma dit man har kommit idag i Gambia. Bland FN:s globala mål för hållbar utveckling finns 5.3 som lyder: Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. Att flickor och kvinnor inte får skadas slås även fast i bland annat FNs kvinnokonvention och i barnkonventionen.
Gambia är ett av de tio länder som har den högsta andelen kvinnlig könsstympning. Mer än 73 procent av Gambias flickor och kvinnor i åldern 15-49 år är könsstympade, vilket många blev redan före de fyllde fem år.
Fakta: Vad är kvinnlig könsstympning?
Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av de yttre kvinnliga könsorganen skärs bort eller avlägsnas. Det utförs oftast på spädbarn och unga flickor och kan orsaka allvarliga omedelbara och långsiktiga fysiska och psykiska skador, inklusive infektioner, komplikationer i samband med senare barnafödande och posttraumatiskt stressyndrom.
Redaktionen
|
Uppläsning av artikel
|
