2026 slutar den nuvarande FN-chefen Guterres mandat som generalsekreterare. Nu är det äntligen dags för en kvinnlig FN-chef, menar många. Men vem har störst chans? Och vilken kvinna tycker du borde leda FN i framtiden? Delta i vår omröstning!
Rösta här i vårt formulär här senast den 7 juni
Under de 80 år som gått sedan FN bildades har världsorganisationen enbart haft manliga chefer. Antonio Guterres valdes 2021 om för en andra mandatperiod som går ut 2026. I samband med valet av honom förekom dock flera möjliga kvinnliga kandidater, bland annat Helen Clark från Nya Zeeland, Irina Bokova från Bulgarien, Susana Malcorra från Argentina, Natalia Gherman från Moldavien och Christiana Fiqueres från Costa Rica.
Diskussionen har nu startat på nytt om vem som ska bli nästa generalsekreterare för FN och många kräver att det blir en kvinna. Tidningen Pass Blue som bevakar FN har listat tolv möjliga kandidater. Listan innehåller framför allt kvinnor från Karibien och Latinamerika men också kandidater från Afrika, Asien, och ett område som aldrig haft en generalsekreterare – Östeuropa.
Kandidaterna valdes ut via samtal med diplomater, civilsamhället och FN-personal och genom en läsarundersökning där 2200 personer svarade. Här är resultatet:
Michelle Bachelet (23,9 procent), tvåfaldig president i Chile, tidigare högkommissarie i FN för mänskliga rättigheter, och tidigare chef för UN Women. Som chef för UN Women 2010–2013 arbetade Bachelet bland annat med frågan om våld mot kvinnor i konfliktområden. Under åren 2018-2022 var hon FN:s högkommissioner för mänskliga rättigheter. Hon valde dock att inte söka omval, utan förklarade att hon vill tillbringa mer tid med sin familj.
Mia Mottley (19,8 procent), premiärminister i Barbados. Mottleys arbete i att reformera internationella finansinstitut kopplat till klimataktivism har väckt global uppmärksamhet, och även sammanfattats i hennes Bridgetown initiativ 2022. Detta har gjort henne till en potentiell kandidat under de senaste åren. Hon är den första kvinnan på sin post och har varit premiärminister i Barbados sedan 2018.
María Fernanda Espinosa Garcés (11, 8 procent), tidigare ordförande i FN:s generalförsamling, Fernanda Espinosa Espinoza var den fjärde kvinnan att inneha en ordförandepost för generalförsamlingen, vilket var under 2018-2019. Hon har även varit Ecuadors utrikesminister två gånger, försvarsminister och samordnande minister för natur-och kulturarv. Hon är chef för Global Women Leaders Voices och är den första kvinnan att bli Ecuadors ständiga representant vid FN.
Amina Mohammed (8,3 procent), FN:s biträdande generalsekreterare och tidigare miljöminister i Nigeria. Amina Mohammed är utöver sin post som biträdande generalsekreterare för FN, även ordförande för FN:s grupp för hållbar utveckling, som övervakar genomförandet av deras 17 mål. Hon var även rådgivare till Ba Ki-moon under hans tid som generalsekreterare.
Andra personer på listan är Jacinda Ardern, tidigare premiärminister för Nya Zealand, favorittippad med 1,2 procent av rösterna. På andraplats kom Dunja Mijatovic, en människorättsexpert från Bosnien-Hercegovina, med 0,6 procent av rösterna.
Michel Bachelet skriver i ett e-postmeddelande till PassBlue: ”Känner mig mycket hedrad över det stöd jag fått, och jag anser att det är viktigt att kvinnor är närvarande i alla beslutsfattande sammanhang”. Hon fortsätter med att säga att en utmaning av detta slag kräver mycket eftertanke, eftersom hon inte tvivlar på att det finns många framstående kvinnor med god kapacitet.
Susana Malcorra, tidigare argentinsk utrikesminister, före detta personalansvarig för FN:s generalsekreterare, och president och medgrundare för Women Leader Voices (GML-Voices), leder en kampanj för att FN ska ha sin första generalsekreterare år 2026.
– FN är ett viktigt maktcentrum och påverkar geopolitik, fred och säker och att aldrig och det faktum att FN aldrig haft en kvinna som chef ger bara ett halvt perspektiv på alla de frågor som FN måste hantera. Och med tanke på alla de frågor vi har att hantera så behöver vi ah någon som ser alla dessa frågor ur ett annat perspektiv, säger hon i en intervju med France 24.
GWL-Voices har kartlagt antalet kvinnor som har lett 33 organisationer inom FN-systemet från 1945, då FN bildades, till 2020. Det visade sig att av de 382 ledare som hade styrt enheterna var 87,7 procent av dem män, motsvarande 335. Kvinnorna representerade endast 12,3 procent, motsvarande 47. Endast fyra gånger har representanterna i generalförsamlingen valt en kvinna till att leda det beslutsfattande organet.
Global Bar Magazine har också varit i kontakt med flera kvinnliga chefer inom svenska biståndsorganisationer för att höra vem de skulle vilja se som FN:s första kvinnliga generalsekreterare. De flesta har dock avböjt att svara och bland annat hänvisat till tidsbrist(!)
En organisation som dock svarar är Läkarmissionen:
– Mottley var första kvinnan som höll positionen som Barbados statsminister. Därtill har hon varit en viktig röst för klimatet, global jämställdhet, anti-rasism och jämlik distribuering av covid-19 vaccin, samt för unga och vikten av att bana vägen för en ny generation ledare, skriver organisationens generalsekreterare Josephine Sundqvist.
Guterres svarar på frågan
Vilken kvinna skulle då FN:s nuvarande chef Antonio Guterres själv vilja se som sin efterträdare? Jag ställer frågan och får faktiskt svar direkt från Guterres talesperson:
“Den nuvarande generalsekreteraren, Antonio Guterres, har ofta uttryckt en förhoppning om att hans efterträdare ska vara en kvinna. Det är dock viktigt att notera att generalsekreteraren inte har något som helst inflytande över valet av sin efterträdare. Den processen ligger helt i händerna på FN:s medlemsstater.”
Emelie Molin
Vem vill du se som FN:s första kvinnliga chef?
Rösta här i vårt formulär här senast den 7 juni
|
Uppläsning av artikel
|
