Finns det framtidshopp för klimatet? Hur ställer vi om oss på bästa sätt? Vad kan vi göra för att bekämpa de sjukdomar som nu ökar med klimatförändringarna? Det var några frågor som diskuterades under Global Bar Talks om hälsa och miljö.
Medverkande:
- Stefan Swartling Pettersson – professor i globall folkhälsa på karolinska institutet.
- Anna-Teresia Ekman, läkare och forskare kring barn och global hälsa, ordförande i svenska läkaresällskapets kommitté för global hälsa
- Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid.
- Samtalsledare: David Isaksson, chefredaktör Global Bar Magazine.
Panelsamtalet som ägde rum den 14 februari på Stora Nygatan i Gamla stan i Stockholm handlade om klimatförändringar och hälsoarbete, med stort fokus på hur vatten och sanitet hänger ihop med hälsofrågor. Detta lockade många.
Klimatkrisen är ‘de mänskliga rättigheters kris, menade Stefan Swartling Pettersson inledningsvis:
– Av 8 miljarder människor, är två miljarder barn, och en miljard barn lever med vattenbrist och skitig luft. En av tre utsätts för översvämningar. Vartannat barn lever under klimatkris, konstaterade Stefan Swartling Pettersson.
I Mozambique kan till exempel vårdcentraler blåsa bort. Förändringar i vädret leder också till sjukdomar där bland annat denguefeber är ett växande problem som sprider sig över hela världen, menade Stefan Swartling Pettersson.
– Hundratio miljoner människor tvingas lämna sina hem idag, och hela 20 miljoner gör det på grund av klimatförändringarna. Urbaniseringen har också en betydande roll eftersom 75 procent beräknas vara urbaniserade till år 2050, i nuläget är det 55 procent. Hälften av all världens barn beräknas bo i slumområden till 2030. I dessa områden finns ingen tillgång till rent vatten, eller toaletter, det råder också brist på mat, och taskig skolgång, vilket gör det hela till en multidimensionell fattigdom, fortsatte Stefan Swartling Pettersson.
Allt fler blir sjuka
Klimatets påverkan på hälsa leder dessutom till sjukdomar som diarré och undernäring, bland annat för att bajsvatten sprider sig, vilket i sin tur leder till sjukdomar. Värmevågen som råder leder även till att människor törstar och hungrar ihjäl. I dessa tider blir vaccinets viktiga roll ännu mer betydande.
Samtidigt sker det också förbättringar. Barnadödligheten har generellt minskat i världen – men vid klimatlinjens frontlinjer, stiger den på nytt och drabbar de allra mest utsatta.
Anna Nilsdotter, generalsekreterare för WaterAid, världens största globala organisation med fokus på vatten och sanitet, menar att översvämningar til följd av klimatförändringarna förstör viktig infrastruktur i många fattiga länder. Bajsvattnet som sprids leder till kolera och diarré. Det finns också för lite vatten och flickor är ofta de som går flera timmar om dagen för att bära hem vatten.
–Vattenbristen är en tyst katastrof för en stor del av världens befolkning, fortsatte Anna Nilsdotter.
I många länder råder det brist på toaletter, inte ens på vårdcentralen finns alla gånger möjlighet att tvätta händerna Detta leder i sin tur till ökad barn- och mödradödlighet, blodförgiftning och spridning av antibiotikaresistens. 2050 beräknas två tredjedelar av världens befolkning leva med vattenbrist minst en månad om året. Därför behöver vi prata om både förebyggande utsläpp och klimatanpassning. Enbart en procent av den totala klimatfinansierade forskningen går till rent vatten, berättade Anna Nilsdotter.
– Kvinnor får svårt att gå till skolan under mensen. De kanske måste göra sina behov om natten ute på fältet, där de riskerar att utsättas för övergrepp, konstaterade Anna Nilsdotter.
Anna Theresia Ekman, läkare, doktorand i global hälsa och ordförande i svenska läkaresällskapets Kommitté för Global hälsa, menade att de är de allra sköraste och de mest utsatta som påverkas starkast av miljökrisen. Hon betonar vikten av att det är de vuxna och inte barnen som ska lösa miljöproblemen. I samband med att fler ser och drabbas av konsekvenserna även här i Europa tror hon att det kan bli lättare att ställa om och hitta lösningar.
Anna-Teresia Ekman lyfte också frågan om pykisk ohälsa, där klimatångest blir en central del. Samtidigt är vill alla i någon mån styrda av närhetsprincipen, vililket innebär att vi framför allt påverkas av de som ligger närmast oss själva, som det ryska anfallskriget mot Ukraina.
Vikten av ledarskap
Stefan Swartling Pettersson lyfter även vikten av ett gott ledarskap. För att kunna lyckas genomföra energi- och mat omställningar och få ordning på urbaniseringen och dess konsekvenser.
Anna Nilsdotter lyfter vikten av det lokala ledarskapet:
– Visst finns det utmaningar, men det finns också ett stort engagemang inte minst lokalt Därför måste vi prata mer om lösningar som finns på plats. Frågan om vatten är inte komplicerat att fixa, det behövs bara mer resurser. Samtidigt är det ofta så att människor som lever i fattiga länder eller samhället betalar mer för sitt vatten än vad många som har det bättre gör, till exempel om de får vatten levererat från en tankbil istället för med ledning. Här behöver näringsliv och politiker öka sitt stöd, fortsatte Anna Nilsdotter.
Stefan Swartling Pettersson lyfte behovet av att se till helheten och att olika sektorer måste bli bättre på att samverka: sockerskatt, stadsplanering, arkitektur, matsystem – allt hänger ihop. Det krävs att vi har ett systemperspektiv på frågorna.
Anna Nilsdotter menade att de globala målen hänger ihop med varandra och att många aktörer jobbar ur olika perspektiv. Att jobba med tillväxt är givetvis viktigt, men att man heller inte kan lämna de mest utsatta utanför tillväxtperspektivet. Resurser måste helt enkelt in för att kunna få bollen i rullning.
Elin Persson
Hela samtalet går att se här: Global torka, hälsa och sjukdomar
Läs även
