Vad händer med arbetet för mänskliga rättigheter i Kambodja när Sverige avslutar sitt bistånd? Den frågan ställde Åsa Eriksson (S) till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell i en interpellationsdebatt den 23 januari 2024.
Enigt regeringens regleringsbrev så ska det svenska biståndet till Kambodja fasas ut efter 2024. I ett brev till statsminister Ulf Kristersson som Global Bar Magazine publicerat varnar 100 organisationer i landet varnar för konsekvenserna det får för mänskliga rättigheter.
Beslutet om utfasningen har nu diskuterats i riksdagen där Åsa Eriksson (S) i en interpellationsdebatt den 23 januari frågade bistånds-och utrikeshandelsminister Johan Forssell: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i ljuset av Sveriges nya biståndsstrategi för att stötta yttrandefriheten och civilsamhället samt skydda människorättsförsvararna i Kambodja?
I en skriftlig fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell skriver Åsa Eriksson (S):
Regimen har under en följd av år brutit mot FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, som Kambodja anslutit sig till. Övergreppen gäller främst yttrandefriheten samt förenings- och församlingsfriheten. Oberoende medier existerar knappt längre, journalister och fackföreningsrepresentanter fängslas och fredliga demonstrationer upplöses med våld.
Människorättsaktivisternas situation illustreras skarpt av att bland de kambodjanska Right Livelihood-pristagare som nyligen skulle resa till Stockholm för att motta priset hade minst två suttit i fängelse medan tre andra inte fick utresetillstånd.
I debatten sa Johan Forssell att han delar Åsa Erikssons beskrivning och att det är därför utfasningen har påbörjats. Åsa Eriksson betonade att Kambodja är en auktoritär enpartistat. Allt bistånd som gick via paraplyorganisationen Diakonia försvann vid årsskiftet. 32 000 individer som fick stöd förlorade det. Det handlar om rättshjälp, bevakning av människorättsbrott med mera. Biståndet till civilsamhället har varit en viktig motkraft till regimen, menade hon.
Det var Sida som fick uppdraget att avveckla stödet till demokrati och mänskliga rättigheter i landet. I debatten nämndes att Kina och Ryssland vinner på detta och får mer utrymme i Kambodja.
Men det är bättre att biståndet fokuserar på ett färre antal länder eftersom det blir bättre kvalitet då, menade Johan Forssell.
– Pengarna kommer användas för att hjälpa demokrati- och MR-kämpar i andra länder istället. Och CSO-strategin kommer att kunna användas i Kambodja. Det som upphör är det bilaterala biståndet, sa han.
Sverige har gett bistånd till Kambodja sedan 1979.
Redaktionen
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
