Lettland kandiderar till FN:s säkerhetsråd 2026-2027. Landets djupa kunskaper om Ryssland är en tillgång – och så vill Lettland se över vetorätten. Det säger landets president Edgars Rinkēvičs som nu inlett valkampanjen på plats i New York.
Det är först under mandatperioden 2026-2027 som Lettland menar att kandidera. Det är flera år in i framtiden, men många länder brukar börja sina kampanjer långt i förväg. Om de blir invalda är det den första gången Lettland varit en del av säkerhetsrådet, vilket gör det svårare att kandidera in. Den 9 november påbörjade deras kampanj i New york. Lettland president Edgars Rinkēvičs var på plats och i publiken fanns viktiga nyckelpersoner som representerar länder de vill ha röster från.
Så är säkerhetsrådet uppbyggt
FNs säkerhetsråd består av 15 länder. Av dessa sitter fem länder på permanenta positioner. Det är Ryssland, Kina, USA, Storbrittanien och Frankrike. De resterande tio länderna består av länder från olika geografiska platser på planeten, en grundläggande utgångspunkt är att varje världsdel ska ha en representation som kan tala för omkringliggande länder. Än så länge kandiderar bara Lettland mot ett annat land om platsen för Östeuropa- Montenegro.
För att bli invald måste ett land få röster av två tredjedelar av länderna, alltså 129 röster av 193 möjliga, vilket är vad Lettland siktar på.
Viktiga kunskaper om Ryssland
President Edgars Rinkēvičs menar att Lettland skulle tillföra mycket, och sitter på en nyckelroll med stora kunskaper om Ryssland:
– Redan 2014 varnade vi att Ryssland skulle bli en seriös utmaning, men alla verkar ha glömt på något sätt. När ryska trupper gick in i Ukraina 2022 vaknade världen upp, med en ganska stor huvudvärk, sade han under ett besök till FNs högkvarter.
Kandidaturen har ett fokus på Ryssland. Men det betyder inte enligt Edgars Rinkēvičs att de inte sitter på kunskaper hur andra konflikter runt om i världen kan hanteras från ett FN-perspektiv, säger han till tidskriften PassBlue.
Även vetorätten menar han borde ses över. De som sitter på den ska inte kunna använda den i vilka situationer som helst. Framförallt inte under humanitära kriser, som Ryssland gjort många gånger sedan invasionen av Ukraina.
Redaktionen
Läs vidare:
|
Uppläsning av artikel
|
