Israel har meddelat att man kommer att införa humanitära pauser i Gaza. Men vad innebär dessa – och vad är skillnaden mot den vapenvila som världens hjälporganisationer kräver?
De humanitära pauserna, som ska meddelas tre timmar i förväg, kommer att deklareras ”under fyra timmar varje dag i ett annat område eller kvarter … för att få medicinska förnödenheter och mat” till de behövande och göra det möjligt för dem som vill lämna de intensiva striderna i norra Gaza att flytta till söder, enligt en högt uppsatt israelisk tjänsteman som citeras av Washington Post. Den 8 november uttalade också de så kallade G7-länderna sitt stöd för en humanitär paus.
De senaste dagarna har det visats flera videoklipp där tiotusentals palestinier, de flesta till fots och många med händerna uppsträckta när de passerade israeliska militärfordon och soldater, begett sig söderut i en massiv exodus. Palestinska aktivister har talat om en ny fördrivning – nakba – medan Israel menar att man skyddar civila.
Det som sker får samtidigt hård kritik från FN:
– Vi måste ha fullständig respekt – från alla parter – för internationell humanitär rätt och grundläggande mänsklig värdighet. Detta innebär att civila måste skyddas och att deras grundläggande behov måste tillgodoses, var de än befinner sig i Gaza. FN kan dock inte vara en del av ett ensidigt förslag om att tvinga hundratusentals desperata civila i Gaza in i så kallade säkra zoner. FN har inte deltagit i förberedelserna inför ankomsten av fördrivna personer till någon potentiell ”säker zon” i Gaza, sa FN:s chef för humanitära frågor Martin Griffiths i samband med den givarkonferens som den 9 november hölls i Paris.
I en längre text på den egna hemsidan redogör organisationens Oxfams experter för skillnaden mellan eldupphör och de humanitära pauser som Israel ensidigt infört.
Organisationen pekar på att civila alltid har rätt till skydd och att det är olagiglit att neka humanitär hjälp. Oxfam skriver:
En viktig sak att förstå är att vi inte ska behöva humanitära korridorer, säkra zoner eller ”pauser” i striderna bara för att få livräddande hjälp till och skydda civila.
Det beror på att internationell humanitär rätt gör det olagligt att rikta in sig på civila eller neka humanitär hjälp som livsmedel, mediciner eller vatten. Det är också olagligt att förstöra vad som kallas ”föremål som är nödvändiga för civilbefolkningens överlevnad”, t.ex. livsmedelslager, matbilar eller vattennätverk. Skapandet av säkra zoner kan inte användas för att beteckna allt annat som legitima mål.
Gaza, Västbanken och östra Jerusalem erkänns som ockuperat område av den brittiska regeringen, EU och FN, inklusive Internationella domstolen. Israel är vad som kallas en ”ockuperande makt” enligt internationell humanitär rätt och har därför, till skillnad från Egypten, en rättslig skyldighet att se till att befolkningen i Gaza har det bra, inklusive att tillhandahålla nödhjälp. Det innebär att om krigets regler följdes skulle civilbefolkningen skyddas och förnödenheter finnas tillgängliga i hela Gaza. Genom att använda de israeliska gränsövergångarna till Gaza, Erez och Kerem Shalom, skulle hundratals lastbilslaster kunna passera varje dag, tillsammans med tusentals människor.
Internationella Röda Kors-kommittén ICRC har också gång på gång redogjort för de humanitära principerna och vad de innebär:
Hittills har över 11 000 palestinier dödats i den israeliska vedergällningen och under lördagen den 11 november var Gazas största sjukhus, al-Shifa-sjukhuset, under israelisk belägring.
En av dem som nu ställer sig bakom kravet på eldupphör är Frankrikes president Macron. I en intervju med BBC i samband med den givarkonferens som hölls i Paris säger han att det inte fanns något som berättar för bombningarna och att en vapenvila också skulle gynna Israel.
Hittills har över hundra biståndsarbetare från FN-organet UNRWA dödats av Israel i kriget. Något liknande har aldrig tidigare skett.
Redaktionen
Läs också
