Offren i Lundin-rättegången nekas skadestånd. Det beslutade Stockholms tingsrätt den 22 november 2023. Målsägandebiträde Thomas Bodström anmälde rättens ordföranden för jäv, men fick avslag.
Den 28 november återupptogs rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter rörande medhjälp till krigsbrott i Sudan efter två veckors paus. Dagen var dramatisk. Föregående onsdag, 22 november, beslutade tingsrätten att skilja målsägandes skadeståndskrav från förhandlingarna. Det skulle innebära att brottsoffren inte skulle kunna kräva skadestånd inom ramen för brottsmålet. Beslutet fick målsägandebiträde Thomas Bodström att anklaga ordförande för jäv. Rätten avslog anmälan:
– Vi kommer nu att ta ställning till rättens motivering och därefter se om vi ska gå vidare, säger Anders Sjögren, målsägandebiträde tillsammans med Thomas Bodström som representerar 16 av de 32 brottsoffren i åtalet.
– Vi gjorde den här jävsanmälan för att skydda våra målsägandes intressen.
Brister i fullmaktsanmälan
De 32 målsäganden, som personligen drabbats av de brott som rättegången berör, har krävt sammanlagt 100 miljoner kronor i skadestånd av de åtalade Ian Lundin och Alex Schneiter. Målsägandebiträdena lämnade in yrkanden om skadestånd i mitten av augusti 2023, knappt tre veckor innan rättegången startade.
Det var för sent, hävdar rätten, som också anser att de inte fått in fullmakter från målsäganden för att kunna ta upp skadeståndskraven i det pågående målet, utan att riskera att det ytterligare skulle försena rättegången. Brottsoffren är spridda i flyktingläger i östra Afrika, samt i länder där de fått asyl. Att få in underskrivna fullmakter från dem – utan tillgång till skrivare och utan fungerande postgång – har varit mycket komplicerat. Fortfarande, två månader sen kraven på fullmakter ställdes, saknas fem av 32 fullmakter.
Samtidigt hävdar rätten i sitt beslut att brottsoffren ska föra sina kompensationskrav i civilmål separat från brottsmålet mot Ian Lundin och Alex Schneiter. För att inleda en civilrättslig process kräver Lundin att var och en ska deponera 500 000 kronor som utifall en förlust ska betala Lundins advokatkostnader.
Ingen av de målsägande har medel för att först betala advokater för att stämma Lundin och sen deponera en halv miljon kronor. I princip innebär beslutet att målsägandena inte kan kompenseras för skador som uppkom i de krigsbrott de utsattes för.
Ordförande anklagas för jäv
Thomas Bodström, en av målsägandebiträdena för överlevarna, är inte nöjd med rättens dom angående civilmålen, och lämnade under förmiddagen den 28 november på domstolssammanträdet in en anmälan för jäv mot ordföranden i rättegången.
Han motsätter sig att tre veckor innan rättegång skulle vara för sent att lämna in yrkandet och menar att beslutet går emot praxis som fastställts i tidigare fall, och tar upp de tidigare målen Rwanda och Iran som exempel. I fallet Iran lämnades anspråken in ett par dagar innan huvudförhandlingarna och i Rwandafallet, som var uppe i hovrätten och inte tingsrätten, togs fullmaktsbeslut in i samband med förhören.
Särbehandlingen, menar Thomas Bodström, är tillräckligt för en jävanmälan enligt kapitel 4 13 § punkt 10 i rättegångsbalken och han betonar att det vore tjänstefel om han inte anmälde rättens ordförande.
Även advokat Percy Bratt som företräder flera av målsägarna tycker att rättens agerande är felaktigt.
– Beslutet kan underminera målsägandenas rätt till upprättelse och kompensation. I sitt beslut har Tingsrätten inte gjort en rimlig avvägning. Man har inte beaktat målsägandens intressen, menar han.
Chefsrådmannen som tillkallades för att döma jävsanmälan fann dock att omständigheterna som anförts inte kan anses rubba förtroendet för rätten. Thomas Bodström anmälde sitt missnöje över till domstolen och förväntas överklaga beslutet på jävsanmälan, vilket tingsrätten menar endast går att överklagas i samband med domens slutgiltiga beslut.
Redaktionen
Läs vidare:
|
Uppläsning av artikel
|
