Kritik mot banker som investerar i miljöförstöring, EU:s migrationsavtal med Tunisien ifrågasätts, och en uppmaning om att inte svika Ukraina. Det här är den senaste veckans biståndsdebatt.
Banker finansierar miljöförstöring
3,6 biljoner dollar har världens banker tillhandahållit verksamheter som skadar klimatet under de senaste sju åren. Det är över 20 gånger mer än vad länderna som drabbas tagit emot i internationellt bistånd. Det skriver ActionAid Swedens generalsekreterare Jennifer Vidmo i en debattartikel i Dagens ETC.
Action Aids granskningen visat att samma mönster finns hos svenska banker som bland annat finansierar avskogningsprojekt och stora satsningar på fossila bränslen och GMO (Genmodifiering, kan leda till stora konsekvenser för jordbruk då många GMO-växter ses som invasiva arter).
I sin text hyllar hon agroekologiska jordbruk som är anpassade till naturens egna förutsättningar som redan idag tillämpas av många urfolk.
Hon avslutar sitt inlägg med tre uppmaningar:
• Den svenska regeringen omgående utreder möjligheten att begränsa bankernas befogenhet att låna ut pengar till verksamheter som skadar klimatet och dess expansion i låg- och medelinkomstländer.
• Svenska banker lever upp till de klimatåtaganden som de definierat i sina egna strategier, lägger fram robusta omställningsplaner och upphör med finansieringen till industriella jordbruksföretag och fossila bränsleindustrier och expansionen av dessa.
• Mer statliga medel kanaliseras till hållbar livsmedelsproduktion i låg- och medelinkomstländer, såsom agroekologi.
EU:s ombudsman ifrågasätter avtal med Tunisien
I somras tecknade EU ett avtal med Tunisien på 700 miljoner euro. Dessa pengar kommer från EU:s biståndsbudget och 105 miljoner av dessa syftar att bekämpa människosmuggling, förstärka gränsbevakning och påskynda återvändandet av asylsökande som fått avslag på ansökningar inom EU, rapporterar Concord.
Avtalet har dock fått kritik. Tunisien har blivit anklagade för att ha behandlat migranter inhumant. Många har ifrågasatt avtalet och enligt en rapport från Oxfam bryter EU mot sina egna regler.
Den senaste att sluta sig till skaran kritiker är EU-ombudsmannen Emily O’Reilly. I ett brev till EU från den 13 september ber hon om svar på två frågor.
- Har EU-kommissionen gjort en konsekvensanalys avseende mänskliga rättigheter innan avtalet tecknades, och har man vidtagit åtgärder för att minskka negativa effekter för mänskliga rättigheter?
- Hur avser EU-kommissionen säkerställa att kränkningar av mänskliga rättigheter inte förekommer inom ramen för avtalet?
Några av de saker Tunisien rapporterats göra mot sina migranter är att lämna dem i öknen utan mat och vatten, samt utsatt svarta migranter för rasistiska attacker och påhopp.
Uppmaning: Tala ärligt om Ukraina
Tidigare i år begränsade EU Ukrainas spannmålsexport till närliggande länder för att skydda dessa länders lantbrukare från prisdumpning. Detta har upprört Ukrainas president som kritiserat politiken för att vara osolidarisk och gynna Moskva. Polen som är ett av länderna som är för exportbegränsningarna tog illa vid sig och Polens president Andrzej Duda talade om Ukraina som ”en drunknande person” som drar med sig den som försöker hjälpa. Detta är ett av flera exempel på att givarvilja till Ukraina så här 19 månader in i kriget har börjat svikta, det skriver Tobias Wikström i en ledartext i Dagens industri.
Vad väger tyngst, ekonomi eller solidaritet? Polen, som är ett av de första länderna som ställde sig på Ukrainas sida, har nu hotat med att inte skicka fler vapen. Många länder anser att stödet de ger till kriget är för högt (I USA är det 4 av 10 amerikaner, enligt en undersökning av Washington Post och ABC).
Tobias Wikströms frågar sig också hur stort det svenska stödet bör vara och skriver:
– Svenska politiker måste vara beredda på att stödet för Ukraina kommer att kosta på, och vara beredd att försvara det. Man måste se att det finns målkonflikter, tala öppet om dessa, och vara beredda att diskutera att gränser kan behöva sättas. Det viktigaste nu är att upprätthålla solidariteten med Ukraina och se till att den består långsiktigt, vilket även är vad han avslutar med.
Svenska ambassaden i Sudan anställde milliskopplat säkerhetsbolag
I två års tid har svenska ambassaden i Sudan anställt ett säkerhetsbolag kopplat till Rapid Support Forces (RSF), en ökänd milis i landet. De är en av de stridande parterna i inbördeskriget i Sudan som pågått sedan i april i år och anklagas för massaker och massvåldtäkt.
Två av varandra oberoende källor inom ambassaden berättar för Ekot att kopplingen var välkänd bland de anställda på ambassaden.
Öppet brev till liberalernas partiledning
I det liberala nyhetsmagasinet ”Nu” skriver Charlotta Norrby, generalsekreterare Svenska missionrådet, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia och Niclas Lindgren, direktör för PMU ett öppet brev till Liberalerna. De skriver att partiet som alltid legat i biståndets framkant nu sitter i en regering som slopar enprocentsmålet och därmed har förlorat sitt fotfäste.
De riktar kritik mot att Liberalerna inte stått upp för den feministiska utrikespolitiken, samt att partisekreterare Gulan Avci innan valet skrev: ”Vi kommer aldrig tumma om enprocentsmålet. Liberalerna är garanten för att Sverige fortsätter den tradition av internationellt samarbete och solidaritet som stått oss starkt historiskt.”
De oroas också över signaler om att en större del av biståndet kan komma att bli bundet:
– Problemet är att bundet bistånd varken är kostnadseffektivt eller i enlighet med Sveriges hittillsvarande principer. Sannolikt står det även i strid med både EU:s och OECD:s regler och rekommendationer.
Som företrädare för fyra kristna biståndsaktörer avslutar de med att ställa frågor till partiet som de vill ha svar på:
- Står ni fast vid det nuvarande riksdagsbundna målet att biståndet ska stödja människor i fattigdom och förtryck, och att detta alltid väger tyngre än svenska exportintressen när biståndet utformas?
- Delar ni vår analys om att det behövs stöd till ett oberoende och demokratifrämjande civilsamhälle i sin egen rätt och inte – som UD:s utkast talar om – att stöd ska villkoras med att civilsamhället ”stödjer regeringens prioriteringar”?
- Ska biståndet följa de internationella principerna för bistånds- och utvecklingseffektivitet och strikt följa OECD-DAC:s regler, genom att till exempel värna principen att inte binda biståndet?
Redaktionen
Läs vidare:
|
Uppläsning av artikel
|
