KOMMENTAR. Det finns förmodligen många fler svenskar som har band till Sudan än till Hawaii och geografiskt är Sudan mycket närmare. Ändå är det om Hawaii vi framför allt hör. Hur kommer det sig? undrar Global Bar Magazines chefredaktör David Isaksson.
Detta är en kommentar. De åsikter som framförs är författarens egna.
De senaste dagarna har fyllts av rapporter från de fruktansvärda bränderna på ön Maui där så här långt (kvällen 13 augusti) närmare hundra personer rapporteras ha omkommit. Hawaii är en mytomspunnen plats: få har varit där, men för tiotusentals svenskar som följt Hawaii sedan Elvis-filmen Blue Hawaii hade premiär 1961 är det nog en av livets största drömmar att få åka dit.
Inte så konstigt alltså att vi blir berörda när paradiset plötsligt brinner upp.
Sudan däremot, ett fattigt ”hopplöst” land i Afrika där man aldrig kan förvänta sig något positivt, även om en del kanske ändå minns den ikoniska bilden av kvinnan i vitt som stod upp bland demonstranterna. Vem känner någon för Sudan?
Sedan inbördeskriget i Sudan bröt ut i april 2023 har tusentals människor dödats och många fler befinner sig på flykt. Situationen blir allt värre. Flera biståndsarbetare har dödats och många organisationer har helt tvingat stänga ned sitt arbete i några av landets regioner.
Den 13 juli rapporterar the Guardian om att en massgrav hittats i Darfur med – av en slump – nästan lika många döda som rapporterats efter branden på Hawaii. Vi på Global Bar Magazine har också rapporterat om mord på aktivister, hur hjälparbetare tvingats fly – men också om det stora engagemang som trots allt finns hos många människor i Sudan.
Så varför bryr vi oss mindre om Sudan än om Hawaii?
Uppskattningsvis bor det ca 10 000 människor i Sverige som är födda i Sudan och lägger man till barn som är födda i Sverige med föräldrar från Sudan så blir antalet betydligt högre – tillsammans motsvarar de (sannolikt) ungefär en stad av Katrineholms storlek.
Vi borde alltså bry oss.
Från den senaste veckan hittar jag ett tusental artiklar och medieinslag om Hawaii. SvT, Sveriges Radio, Aftonbladet – så gott som alla är på plats. Om Sudan finns det däremot bara ett hundratal artiklar från samma period (alltså en tiondel), och då handlar dessutom väldigt många om kuppen i Niger (Sudan nämns bara i en bisats).
Är det en rimlig nyhetsvärdering?
En anledning till att vi bryr oss mer om Hawaii än om Sudan är förstås att det är lättare för den svenska medelklassen – och för Sveriges journalister – att identifiera sig med människor på Maui, än med de som lever i Darfur. De på Hawaii är ju som vi, lever ett liv som vi – och som vi skulle vilja leva. Sudan däremot, det är bara ”elände” – fattiga afrikaner i ett land som för de flesta ter sig hopplöst.
En annan anledning är säkerheten. Hawaii må ligga betydligt längre bort än Sudan, men det är ett betydligt säkrare resmål för journalister. Och då hjälper det inte att vi i Sverige har flera fantastiska musiker – som Ebo Krdum – som gör allt de kan för att vi ska få veta mer om vad som händer i Sudan.
Men på sätt och vis är det kanske bra att vi får så många rapporter från Hawaii, eftersom de gör klimatförändringarna begripliga för oss. För kan något hända på Hawaii så kanske det också kan drabba Gotland, tänker kanske en del? Att sedan konflikten i Sudan – inte minst den i Darfur-regionen – också till stor del är en följd av klimatförändringarna är en annan sak. Det blir återigen för abstrakt och svårt att ta in.
För trots den geografiska närheten är Sudan så otroligt mycket längre bort för oss: det är tungt, jobbigt och fattiga.
Men till Hawaii – dit längtar vi alla. Eller, gjorde i alla fall innan det började brinna.
David Isaksson
Läs också:
