Minst 15 personer har mist livet och fler än 500 har gripits under fyra dagar av våldsamma protester i Senegal. Protesterna började torsdagen den 1 juni 2023, då oppositionsledaren Ousmane Sonko dömdes till två års fängelse av en domstol i Dakar med brottsrubriceringen ”förledande av minderårig“.
Texten uppdaterades 5/6 11:09 med ett förtydligande att journalisten Pape Alé Niang släppts.
När nyheten om att oppositionsledaren Ousmane Sonko dömts till två års fängelse trots att han friats från anklagelserna om våldtäkt spreds gick Sonkos unga anhängare ut på gatorna för att uttrycka sin ilska. De möttes av skarpa skott och tårgas.
Medan senegalesiska myndigheter har bekräftat 15 döda och att mer än 500 demonstranter har arresterats, hävdar människorättsorganisationer att det är fler som har dödats och att hundratals skadade vårdas på sjukhus runt om i landet, varav många ska vara minderåriga.
Det cirkulerar bilder och videos på barn som har tagits i förvar av polisen och misshandlats våldsamt. Bilder och videor på sociala medier visar “nervis”, beväpnade män i civila kläder som tros vara legosoldater på regeringspartiets lönelista, som kör runt i regeringsägda vita Toyota pick-ups och skjuter mot demonstranter.
Våldsamma sammandrabbningar
Universitet, skolor och affärer stängdes när demonstrationerna övergick i våldsamma sammanstötningar. Sociala medier och en privat mediekanal, Walf TV, stängdes av regeringen för att “hindra dem från att sprida omstörtande budskap och uppmana till våld och hat”. På söndagen den 4 juni, när oppositionen uppmanade till en massiv demonstration, stängdes internet ned helt och hållet.
Vi har talat med flera unga människor i Senegal som är djupt chockade efter de många våldsamma scener de bevittnat. De berättar att Dakar och städer som Thies, Kaolack, Bargny, St Louis i norr och Ziguinchor i den södra provinsen Casamance – Sonkos hemstad – skakats av protesterna. Sociala medier har översvämmats av bilder på unga människor som just dödats, eller som ligger blödande och svårt skadade av kulor. Det finns till och med bilder på barn som används som sköldar av soldater och som misshandlats när de gripits av polis och civilklädda män.
Ingen av de vi talat med har velat avslöja sina namn eller var de befinner sig. Deras rädsla för våldsamma repressalier har varit uppenbar sedan flera ledande personer gripits på kort tid. Aliou Sané, samordnare för rörelsen Y’en a Marre (Vi har fått nog) greps den 29 maj, Bentaleb Sow och Tapha Diop från FRAPP den 31 maj, Moustapha Diop från FRAPP den 1 juni. Bilder på Pape Abdoulaye Touré, student och en ledande oppositionell ungdom med en stark närvaro i sociala medier i Senegal, har spridits i sociala medier och visar honom svårt misshandlad i handfängsel efter att ha gripits.
”Släpp de politiska fångarna”
Amnesty International har uppmanat den senegalesiska regeringen att upphöra med godtyckliga frihetsberövandena och att släppa alla som hålls fängslade på grund av sin politiska verksamhet. Det internationella samfundet, inklusive grannlandet Gambia, ECOWAS (Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap), Afrikanska unionen, Frankrike och USA, har gjort uttalanden där de vädjar till den senegalesiska regeringen att stoppa våldet.
Den politiska oppositionen har kallat den rättsliga processen mot Sonko, som har pågått i två år, för ”ett bedrägligt upplägg”. De hävdar att regeringen har satt press på rättssystemet för att få Sonko fälld så att han inte ska kunna delta i valet 2024.
Sonko var den tredje mest populära kandidaten i det senaste valet, med 16% av rösterna och har många unga anhängare. Våldtäktsanklagelser tog honom till domstol 2021 och även om han nu har friats från de ursprungliga anklagelserna kan den nya domen hindra honom från att kandidera till valet 2024.
Sonko var inte personligen närvarande vid domstolen på torsdagen eftersom han hålls i husarrest. Ett beslut om häktning har ännu inte bekräftats. Enligt Sonkos advokat finns det fortfarande en möjlighet att överklaga domen, men Sonko måste i så fall först börja avtjäna fängelsestraffet.
Tradition av icke-våld
Västafrikanska Senegal har en lång tradition av icke-våld och yttrandefrihet och har betraktats som ett av de lugnaste länderna i regionen. Men under de senaste åren, i efterdyningarna av 2021, då många unga människor miste livet då de demonstrerade mot det första gripandet av Ousmane Sonko, har det politiska klimatet förändrats drastiskt. Allt fler journalister och människorättsaktivister har utsatts för hot från regeringen, och 2022 sjönk landets rankning i det pressfrihetsindex som hanteras av RSF, Reportrar utan gränser, från 49:e till 73:e plats av 180 länder.
I årets pressfrihetsindex för 2023 har Senegal fallit ytterligare till 104:e plats, strax ovanför Qatar, med motiveringen att ”en ökning av verbala, fysiska och rättsliga hot mot journalister ökar oron för en nedgång i pressfriheten”.
Undersökande journalist fängslad
I november 2022 greps journalisten Pape Alé Niang, chefredaktör för nyhetsportalen Dakar Matin, anklagad för att ha ”äventyrat den nationella säkerheten” och ”spridit falska nyheter”, efter att ha rapporterat om bland annat korruption som avslöjats av ett globalt nätverk av undersökande journalister, OCCRP, Organized Crime and Corruption Reporting Project.
OCCRP har grävt fram flera historier om korruption i Senegal. De har bland annat granskat affärer med Senegals offshore-oljereserver, avslöjat historien om en tidigare senegalesisk utrikesminister som tros ha deltagit i två mutaffärer i mångmiljonklassen. En av de mer uppmärksammade skandalerna handlar om en vapenaffär värd 77 miljoner dollar. Kontraktet undertecknades 2022 av miljöministern och en icke-statlig vapenhandlare som tidigare anklagats för att ha lurat regeringen i sitt hemland Niger. På listan över det Miljödepartementet beställde fanns bland annat tusentals automatvapen och pistoler.
Pape Alé Niang släpptes tidigare i januari efter en omfattande kampanj men misstankarna mot honom kvarstår.
Den politiska oron har också haft en direkt inverkan på grannlandet Gambia, som är starkt beroende av elimport från Senegal. Elavbrott till följd av protesterna i Senegal har orsakat ekonomiska störningar och avsevärt försvårat det dagliga livet i grannlandet sedan 2021. Gambia har bett om hjälp från Ecowas för att medla i situationen.
Under de senaste fyra dagarnas demonstrationer har demonstranterna krävt att Macky Sall, Senegals nuvarande president, ska avgå. Om han bestämmer sig för att ställa upp i valet 2024 skulle hans kandidatur bryta mot konstitutionen enligt oppositionen, vilket är ytterligare en anledning till protesterna.
Macky Sall har ännu inte bekräftat om han kommer att ställa upp i valet 2024.
Aminata Grut
Läs också:
