Neutralitet är grunden för allt humanitärt arbete. Men vad innebär de humanitära principerna i praktiken? Kan Sverige vara neutralt i sitt humanitära stöd till de som drabbas i krigets Ukraina, samtidigt som vi skickar vapen till Ukrainas regering? Och kan någon begära att människor som sett anhöriga och vänner dödas ska kunna ha en neutral hållning när det gäller vilka som bör få hjälp?
I det ryska anfallskriget mot Ukraina ifrågasätts de humanitära principerna av allt fler – samtidigt som andra menar att de nu är viktigare än kanske någonsin.
”Ukraina fortsätter att utmana konventionella tolkningar av neutralitet, under ledning av ett starkt ukrainskt civilsamhälle som drar nytta av tillräckligt med allmän goodwill och ekonomiskt oberoende för att hålla en armlängds avstånd från den bredare internationella biståndssektorn”, skriver Tiara Ataii i Global Bar Magazine.
Så vad kommer att hända? Vad kan vi lära av hjälpen till Ukraina och hur kommer det humanitära arbetet att förändras i framtiden?
Det är några av de frågor vi ställer i avsnitt 129 av Global Podd.
Du möter:
- Robert Quaak, en av grundarna av gräsrotsorganisationen Direct Ukraine
- Andrei Engstrand-Neacsu, chef för svenska Röda Korsets krisrespons i Ukraina
- Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd
Programledare: David Isaksson
Bakgrund: de humanitära principerna
Grunden för de humanitära principerna är att alla ska få hjälp oavsett vilka de är.
Humanitet
Mänskligt lidande ska uppmärksammas, oavsett var det befinner sig. Det handlar om att skydda livet och hälsa hos människor, samt säkerställa respekten.
Neutralitet
Humanitära aktörer får inte ta ställning eller delta i konflikter av politiska, ekonomiska, religiösa eller ideologiska slag.
Opartiskhet
Humanitärt arbete ska utgå ifrån att säkerställa lindrande åtgärder för människor i nöd. Helt oberoende av faktorer som exempelvis kön, ursprung, religion eller politisk tillhörighet.
Oberoende
Humanitära insatser ska vara helt oberoende av andra aktörers intressen på området. Som exempelvis politiska, ekonomiska eller militära. Arbetet verkar självständigt för att agera i enlighet med principerna.
Genèvekonventionerna är fyra till antalet och reglerar uppförandet i krig. De kallas även för krigets lagar. De tillkom mellan 1864 och 1949 och ger skydd till krigets offer – inte minst den fjärde konventionen som är till för att skydda civilbefolkningen.
|
Uppläsning av artikel
|
