Neutralitet är grunden för allt humanitärt arbete. Men går det att som humanitär organisation att vara neutral inför de brutala övergrepp som dagligen sker i Ukraina? Kan diskussionen kring hjälpinsatserna i Ukraina leda till en ny – och bredare definition av det humanitära arbetet?
Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.
Neutralitetens effektivitet och etiken bakom principen ifrågasätts gång på gång i konflikter. Ukraina är den senaste krisen som utmanar den humanitära doktrinen.
Internationella rödakorskommittén (ICRC) hamnade i blåsväder 2022 då organisationens tidigare ordförande, Peter Maurer, skakade hand med Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov i samband med att organisationen förhandlade om tillträde till ryskt territorium. Humanitära aktörer måste tala med alla sidor, sade Peter Maurer, men många i Ukraina blev upprörda: Ukrainska Röda Korset rapporterade att man mött en motreaktion från de samhällen man försöker hjälpa.
Ukrainska tjänstemän har också uppmanat ICRC att ersätta termerna ”kris” med ”krig” och ”båda parter i konflikten” med ”Ukraina och den angripande staten Ryska federationen”.
Ukraina fortsätter att utmana konventionella tolkningar av neutralitet, under ledning av ett starkt ukrainskt civilsamhälle som drar nytta av tillräckligt med allmän goodwill och ekonomiskt oberoende för att hålla en armlängds avstånd från den bredare internationella biståndssektorn.
The New Humanitarian har talat med tolv biståndsarbetare, forskare och chefer inom internationella och nationella icke-statliga organisationer som beskriver hur neutraliteten ifrågasätts, vilka konsekvenser det får för biståndet och hur framtiden kan komma att se ut.
Detta är långt ifrån den första debatten om humanitär neutralitet. Varianter av av den här diskussion har ägt rum angående Myanmar, Palestina liksom när det gäller andra kriser och konflikter. Men det starka stödet från allmänheten och den stora mediala uppmärksamhet kan göra att kriget i Ukraina bli det tillfälle då balansen faktiskt tippar över och leder till en förändring i synen på det humanitära arbetet. Kanske kan det möjliggöra en bredare definition av humanitärt arbete även utanför Ukrainas gränser.
Den humanitära doktrinen
Internationella biståndsarbetare är fortfarande de starkaste förkämparna för neutraliteten i Ukraina. Traditionellt bygger biståndet på de humanitära principerna neutralitet, oberoende och opartiskhet. Dessa principer är inskrivna i FN-resolutioner och inbakade i själva DNA:t hos organisationer som ICRC.
– Det är just på grund av vår neutralitet och det faktum att vi inte tar någon politisk ställning som vi kan arbeta på båda sidor av frontlinjen, säger Crystal Wells på ICRC.
Internationell biståndspersonal berättar för The New Humanitarian att de var tvungna att försvara sin neutrala hållning i Ukraina i mycket högre grad än vad so varit fallet i andra kriser – både för allmänheten och för sina biståndspartner. En landschef för en stor internationell organisation (som vill vara anonym) förklarar detta med det starka stödet Ukraina i de länder där organisationer samlar in pengar och har sina huvudkontor, och med de tabun som på grund av krigets brutalitet är förknippade med kontakter med Ryssland.
Innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 brukade landchefens organisation övervaka hjälpkonvojer till de ryskockuperade delarna av Donbasregionen i östra Ukraina.
– När vi pratade med den ukrainska regeringen använde vi neutralitetens språk och hävdade att civila i områden som ockuperats av Ryssland var i behov av hjälp precis som andra ukrainare. Till och med den ryska regeringen accepterade, detta eftersom vi inte hade något intresse i konflikten, förklarar landchefen och förtsätter:
– Detta skulle vara omöjligt nu eftersom det innebär att arbeta med ryska myndigheter – en röd linje för Ukraina.
Liksom flera andra som citeras i denna artikel talade den internationella chefen på villkor av anonymitet, rädd för att bli utfryst av kollegor på båda sidor i debatten.
En forskare som studerat biståndsinsatserna i Ukraina säger att det börjar synas sprickor i de internationella frivilligorganisationernas neutralitet. Detta beror på de politiska prioriteringarna hos de givarländer som finansierar huvuddelen av det internationella biståndet som till stor del är västliga allierade till Ukraina.
Före den ryska invasionen var hälften av givarnas finansiering öronmärkt för områden som stod under rysk kontroll. Nu, hävdade forskaren, är givarna ovilliga att finansiera bistånd i dessa områden, eftersom de var oroliga för att väcka den ukrainska regeringens vrede. Han ger ett exempel på hur en anställd som arbetade för lokala myndigheter och som levererade bistånd i ett ockuperat område åtalats.
Forskaren uppmanar givarländerna att förhandla med de ukrainska och ryska regeringarna för att få tillgång till civilbefolkningen.
– När man väl har visat vilken part man sympatiserar med är det svårt att hävda neutralitet längre fram, säger forskaren.
Det här är inte problem som är begränsade till Ukraina.
– Ryssland är inblandat i konflikter över hela världen – från Syrien till Centralafrikanska republiken och Nagorno-Karabach, säger forskaren och fortsätter:
– Vi kan inte ha en regel för Ukraina och en annan för resten av världen – det skulle utsätta alla våra verksamheter för risker.
Vapen som bistånd
Traditionella tolkningar av humanitär neutralitet utmanas av den ukrainska regeringen, nationella organisationer och till och med internationella givarländer.
I sin lagstiftning definierar den ukrainska regeringen humanitärt bistånd som ”förberedelse för väpnat försvar av staten och dess försvar i händelse av väpnad aggression eller väpnad konflikt”.
På sexmånadersdagen av kriget skrev 93 nationella frivilligorganisationer ett öppet brev till internationella humanitära organisationer och krävde att de ”låter lokala aktörer i det civila samhället bestämma våra prioriteringar och hur vi vill agera i solidaritet”. I Ukraina omfattar prioriteringarna uttryckligen hjälp till krigsansträngningarna – en tydlig röd linje i traditionellt humanitärt arbete. Som en ukrainsk hjälparbetare uttryckte det:
– Kriget kommer inte att vinnas med livsmedel, utan med vapen.
Dessa åsikter delas av Anna Novikova, styrelseledamot i välgörenhetsstiftelsen Dream Ukraine, som levererar mat och medicin till civila -men också pansar, granater och drönare till militären.
– Det är väldigt enkelt – snabbare seger, snabbare fred, säger Novikova, som avfärdade frågan om hennes organisations säkerhet äventyras av dess partiskhet.
– Den ryska federationen gillar inte ukrainare, det är tillräckligt för att de ska terrorisera mig, sa Anna Novikovo.
– Neutralitet är varken praktiskt eller en garanti för säkerhet, sa nyligen skyddschefen vid en ukrainsk frivilligorganisation och pekade på beskjutningen av en civil hjälpkonvoj i september 2022 där 30 personer dödades.
Med tanke på att organisationerna är så små och har begränsad finansiering ifrågasatte han hur små lokala organisationer ens skulle kunna arbeta på båda sidor av frontlinjen för att säkerställa att de inte förknippas med någon av parterna i konflikten. I vilket fall som helst hävdade han att sådana förväntningar skulle vara otänkbara för hans personal.
– Det är mycket lättare att vara neutral när din personals koppling till Ukraina enbart är professionell Våra bröder och fäder är på frontlinjen. Vårt medborgerliga ansvar – vår plikt mot varandra – står över vår yrkesidentitet.
Sammanfattningsvis är många ukrainska biståndsarbetare förbryllade över syftet med neutraliteten. De anser att den har gett liten utdelning, eftersom det fortfarande är svårt att få tillträde till ockuperade områden, även för internationella frivilligorganisationer som har intagit en neutral hållning. För dem är neutralitet ett förlegat begrepp som inte hör hemma på 2000-talet.
Neutralitetens framtid
Det finns tecken på att situationen i Ukraina skapar förutsättningar för att fördjupa diskussionerna om humanitär neutralitet.
En biståndsarbetare konstaterade att synen på neutralitet deras organisation var mer flexibel i fallet Ukraina än i andra biståndsinsatser. Personalen kände sig mer bekväm med att göra inlägg på sociala medier, och ukrainska partnerorganisationer ägnade sig åt en form av påverkansarbete som tidigare setts som förbjudet – till exempel att uttrycka glädje över befrielsen av ockuperade områden.
Det kan finnas en dubbelmoral bakom detta:
– Jag har känt att internationella biståndsarbetare varit mer villiga att släppa på neutraliteten i Ukraina eftersom de har stereotypa åsikter om att människor är våldsammare i andra länder och att det inte finns ’någon bra sida’ att stödja, säger biståndsarbetaren.
I andra nödsituationer där lokala är beroende av internationell finansiering finns det ett ekonomiskt incitament att hålla sig till konventioner om neutralitet. Men det enorma globala gräsrotsstödet för Ukraina innebär att landets hjälporganisationer inte är beroende av internationellt bistånd.
– Vi har samlat in pengar från Storbritannien, USA, Nya Zeeland och Kanada. Vi bjöd in affärsmän och journalister till Ukraina, och när de återvänder samlar de in pengar till oss, säger Anna Novikova från Dream Ukraine.
Med detta sagt finns det ingen lättillgänglig finansieringskälla för ukrainska frivilligorganisationer – mindre än 0,1 procent av det internationella biståndet gick direkt till lokala hjälpinsatser under konfliktens tre första månader.
– Utan betydande pengar på bordet kommer diskussionen om neutralitet att förbli ett ämne för debatt. Vi kommer inte se någon förändring förrän givarna finansierar lokala organisationer direkt. I ett sånt länge skulle internationella organisationer behöva se över sina åsikter om neutralitet för att uppfylla sina lokaliseringsåtaganden – och lokala aktörer skulle behöva kompromissa för att få finansiering, konstaterar forskaren.
För närvarande har det ukrainska civila samhället det sociala och ekonomiska kapital som krävs för att gå sin egen väg.
– ICRC rider på en häst på en motorväg. Deras arbete är inte längre tillämpligt för de krig vi har nu. Jag har inget emot hästar – men jag vill inte vara en häst, säger en annan ukrainsk humanitär organisation som arbetar med skydd.
När det gäller neutralitetens framtid tog de humanitära organisationer som talade med The New Humanitarian upp tre möjliga scenarier för framtiden: Det första alternativet är att Ukraina bli ett ”specialfall”, där den dubbelmoral som framträder i responsen accepteras, medan internationella humanitära organisationer fortsätter att kräva neutralitet i andra konflikter.
Det andra alternativet är att neutralitet även påtvingas Ukrainas frivilligorganisationer. Medel och en plats vid förhandlingsbordet kan då villkoras med krav på neutralitet. Med tanke på de ukrainska organisationernas sociala och ekonomiska kapital skulle detta dock sannolikt leda till en splittring inom sektorn.
– Om internationella givare inte vill finansiera oss, eftersom vi ger militären vapen – okej, då får vi i så fall samla in pengar någon annanstans, konstaterar skyddschefen vid den ukrainska frivilligorganisationen.
Det tredje alternativet är att insatserna i Ukraina kan leda till en bredare definition av humanitärt arbete, vilket ger större flexibilitet när det gäller neutralitet i andra konflikter.
Det kommer att bli svårt att lätta på neutralitetsnormerna när det gäller Ukraina, utan en bredare förändring av den globala politiken, eftersom lokal personal i Palestina eller Myanmar ifrågasätter varför deras kollegor i Ukraina i så fall skulle tillåtas agera på ett annat sätt.
Av de tre alternativen är de som The New Humanitarian pratat med överens om att den tredje vägen är det enda genomförbara alternativet.
– En regel för Ukraina och en annan för resten av världen kommer att undergräva neutraliteten, samtidigt som det kommer att bli svårt att få det ukrainska civila samhället att ”falla in i ledet”, konstaterar påverkansansvarig vid en internationell hjälporganisation och fortsätter:
– Den enda vägen framåt är därför att kompromissa.
Tiara Ataii
Redigering: Irwin Loy.
Översättning: Kajsa Sörman.
The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen.
The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
