Den nicaraguanska regimen har förbjudit samtliga påskprocessioner i landet sedan påven kallat Nicaragua för en brutal diktatur. Samtidigt sitter biskop Ronaldo Alvarez alltjämt fängslad, dömd till 26 år för ”landsförräderi”.
Påsken är den viktigaste religiösa högtiden i Centralamerika och i starkt katolska länder som Nicaragua genomförs omfattande processioner, framför allt under långfredagen. Men i år är det tyst på gatorna i Nicaragua.
Daniel Ortegas regim förbjöd offentliga religiösa aktiviteter för flera månader sedan av vad regimen kallar säkerhetsskäl. Fester för skyddshelgon och processioner får endast hållas i kyrkor och i särskilda utrymmen.
Allteftersom Daniel Ortega och hans fru (som är landets vicepresident) steg för steg tagit över makten i Nicaragua och förvandlat den gamla sandiniströrelsen till ett familjeföretag har Ortega också – åtminstone utåt – försökt framstå som en god katolik.
Klyftan allt större
Men taktiken har gått sådär. Efter att de stora protesterna bröt ut 2018 har klyftan mellan Ortega och den katolska kyrkan blivit alltmer tydlig. Ortega har anklagat kyrkan för att stödja de protesterande och slagit till hårt mot media och landets opposition.
Under protesterna 2018 dödades flera hundra personer och många ledande oppositionella fängslades utan rättegång, något som också fick kyrkan att reagera. Senare fängslades än fler personer inför valet 2021.
I ett överraskande drag frigav Nicaragua i början av 2023 flera hundra politiska fångar som sattes på ett plan till USA. Väl i exilen berövades de tidigare politiska fångarna och flera andra prominenta nicaraguaner, däribland författaren Sergio Ramirez, sina nicaraguanska medborgarskap.
Biskopen Ronaldo Alvarez hörde till dem som regimen också hoppats bli av med, men han vägrade lämna landet och sitter nu fängslad, dömdes till 26 år i fängelse för ”landsförräderi”.
Sändebud utvisades
För ett år sedan utvisade Nicaragua påvens sändebud, monseñor Waldemar Stanislaw Sommertag och sedan dess har relationen mellan Vatikanen och Ortega knappast förbättrats. Påvens uttalande där han brännmärkte Nicaragua som en diktatur kom efter domen mot Ronaldo Alvarez och steget är nu nära att Nicaragua helt bryter de diplomatiska förbindelserna med Vatikanstaten. Frågan är dock vilka politiska konsekvenser detta kan få i ett land som är så starkt präglat av den katolska kyrkan som Nicaragua trots allt är. Kan ett sånt agerande få fler att sluta upp bakom oppositionen?
En annan fråga är om Ortega-regimen verkligen kan bli av med dem som nu förlorat sitt medborgarskap. Så här svarar författaren Sergio Ramirez i en intervju med BBC (vår översättning från spanska) på vad Nicaragua betyder för honom:
Landet är mitt minne, mina känslor, min barndom, min hemstad, vulkanerna – allt det som inte kan tas ifrån mig. Ja, att ta landet ifrån dig är fullständigt absurt. De kan till och med flå dig levande, men de kan inte ta ditt land ifrån dig, även om de lämnar ett öppet sår efter sig. För landet finns där under huden, det finns i benen, i blodet. Och även om de tar ditt liv så kan de inte ta ditt land ifrån dig. Därför har dokumenten ingen betydelse. För vilken legitimitet har egentligen den person som tar ifrån dig dina dokument?
Redaktionen
Lyssna också på
