Nu är det dags att rösta! Vem har gjort ett särskilt stort intryck på biståndsdebatten och som varit med om att forma agendan under det senaste året (mars 2022–mars 2023)?
Här kan du läsa mer om alla nominerade till biståndsdebattens mäktigaste. 23.59 den 8/5 stänger omröstningen. För att rösta, klicka på länken här.
Nominerade:
Anna Nilsdotter, Generalsekreterare, WaterAid Sverige
Anna har varit en inflytelserik röst inom svenskt bistånd under året och satt vattenkrisen högt upp på agendan. Hon leder en organisation som stärkt sitt policy- och påverkansarbete och nu får politiker att lyssna på hur investeringar i WASH (Water, Sanitation, Hygiene) leder till minskad fattigdom, förbättrad hälsa, ökad jämställdhet och ett bättre klimat. Anna är en engagerad röst för hållbarhet och mänskliga rättigheter samt en inflytelserik person inom vatten- och sanitetssektorn i Sverige. Hon har visat att bistånd är nödvändigt för att nå de globala målen.
Anna Tibblin, Generalsekreterare, We Effect
We Effect är världens största kooperativa biståndsorganisation och en av Sidas största strategiska partners. Hon har en lång karriär och har bland annat arbetat i Zimbabwe, Zambia, Nicaragua, El Salvador och Guatemala. Anna Tibblin har en stark tilltro till näringslivets viktiga roll för global utveckling, inte bara som finansiär utan som aktör. Det är en övertygelse som genomsyrar We Effects verksamhet. Verklig förändring är bara möjlig genom samarbete. Därför söker Anna ofta samarbeten med andra utvecklingsaktörer inom både civilsamhället och näringslivet. Hennes engagemang för ett enat civilsamhälle som växer tillsammans har också lett till ett starkt engagemang i flera olika styrelser.
Carin Jämtin, Generaldirektör, Sida
Carin Jämtin är en mycket engagerad och erfaren biståndsföreträdare med en mycket lång tid som engagerad i det svenska biståndet. Hon började arbeta med Sydafrika på Palmecentret och blev 2003 biståndsminister, ett uppdrag hon hade fram till 2006. Hon blev senare oppositionsråd i Stockholm för att 2017 utses som generaldirektör för Sida. Som chef för Sida har Carin Jämtin utvecklat myndighetens verksamhet. Hon fick hantera under corona-pandemin och har varit ansvarig för det kraftigt ökade stödet till Ukraina. I samband med att hennes förordnande går ut i maj 2023 lämnar hon Sida.
Cecilia Chatterjee-Martinsen, chef för Rädda Barnens internationella program
Under ett år präglat av nedskärningar av biståndet, och då mycket fokus har riktats mot Ukraina, har Cecilia Chatterjee-Martinsen, chef för Rädda Barnens internationella program, även betonat vikten av att belysa situationen för barn i fler delar av världen inklusive bortglömda konflikter och naturkatastrofer som i Burkina Faso, Jemen och på Afrikas horn. Vid uppföljning av Tidöavtalets konsekvenser har Cecilia idogt stått upp för barns särskilda utsatthet och drivit behovet av att kraftsamla snarare än att sänka ambitionen. Hon har särskilt betonat risken för flickors ökade utsatthet i konfliktområden.
Charlotta Norrby, Generalsekreterare, Svenska missionsrådet
Charlotta har med sin mångåriga bakgrund på Sida och EU en väldigt viktig roll att stå upp för ett generöst och effektivt bistånd genom civilsamhället. Hon är inte den som syns mest, men är en viktig dialogpartner och nätverkare i samarbetet inom ”Gemensamma åtagandena” och GS-nätverket. Charlotta är också en viktig röst för Svenska missionsrådets medlemmar och andra trosbaserade nätverk som visar på behovet hos svenska biståndsaktörer att bättre förstå religion och tro som viktiga faktorer och rättigheter i det svenska biståndet, inte minst i en tid där debattklimatet polariseras.
Diana Janse, statssekreterare, UD
Diana Janse var tidigare bland annat ambassadör i bland annat Georgien och Mali, samt ambassadråd i Afghanistan. I oktober 2022 tillträdde hon som statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell. Av alla statssekreterare som UD haft är hon sannolikt den som själv har längst egen erfarenhet av att verka i ett svenskt biståndsland. Diana Janse är den som de facto styr biståndet i regeringen då biståndsminister Johan Forssell har två portföljer. Även om hon inte skrivit särskilt många artiklar själv eller deltagit i särskilt många debatter (så här långt) så har hon ett mycket stort inflytande över biståndsdebatten då alla andra debattörer behöver förhålla sig till henne och de frågor som regeringen driver.
Elsa Håstad, ambassadör i Albanien
Elsa Håstad var tidigare chef för Sidas avdelning för Östeuropa och Latinamerika och har bland annat arbetat Belarus och i Centralasien. Under sin tid som chef på Sida var hon mycket aktiv på sociala medier och en person som oftast syntes och som citerades av andra medier. Elsa Håstad är sedan fyra år tillbaka Sveriges ambassadör i Albanien. Under sina år i Albanien har hon verkligen stått upp för mänskliga rättigheter och särskilt belyst sårbara grupper som den romska minoriteten, men även vikten av synlighet och tydlighet kring HBTQAI+ personers mänskliga rättigheter samtidigt som hon aktivt lyft Sverige och svenska kärnfrågor i dialogen med myndigheter, media och organisationer i Albanien.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
Med energi, kompetens och lång erfarenhet leder Erik Lysén Act Svenska kyrkan, biståndsverksamheten för Svenska kyrkan som är Sveriges största civilsamhällesorganisation. När Sida infokom-stödet minskar fortsätter Act Svenska kyrkan med egna resurser för att driva på och den granska svenska biståndspolitiken. Erik Lysén är även ordförande för den globala ACT-alliansen, en av världens största biståndsallianser, med mer än 140 samfund och kristna biståndsorganisationer verksamma i mer än 120 länder. Erik står upp för Sveriges bistånd, men utmanar också kollegorna i den egna branschen genom att argumentera för att mer resurser och ansvar behöver flyttas till lokala samarbetspartner.
Jakob Wernerman, chef humanitärt bistånd, Sida
Under det senaste åren har det humanitära biståndet vuxit kraftigt och allt mer av diskussionen har handlat om Sveriges humanitära insatser. Jakob Wernerman kan allt om det humanitära biståndet och dess framtida nytta. Han hjälper Sverige att flytta fram positionerna. Jakob har som chef för Sveriges humanitära bistånd tagit en tydlig plats i debatten och driver frågor om vikten av humanitärt bistånd, humanitära principer och uppmärksammar både aktuella och bortglömda kriser. Han är även aktiv i diskursen med det svenska civilsamhället när det kommer till aktuella humanitära frågor och aktiv på sociala medier.
Johan Forsell, Biståndsminister, UD
Sveriges biståndsminister borde väl rimligen vara den ”mäktigaste” det senaste halvåret. Från att tidigare aldrig arbetat med biståndsfrågor är han nu ansvarig för omläggningen av det svenska biståndet och den allt tydligare inriktningen på Ukraina och vårt närområde. Johan Forssell har framför allt synts och hörts när det gäller stödet till Ukraina och Moldavien. Efter en något trevande start har Sverige under Johan Forssell också satt igång ett omfattande stöd till jordbävningsoffren i Syrien och Turkiet. Som ordförandeland i EU har Sverige också varit drivande för att utveckla EU:s humanitära arbete, liksom i arbetet med att mobilisera för givare för Jemen.
Josephine Sundqvist, Generalsekreterare, Läkarmissionen
Josephine Sundqvist har som Generalsekreterare för Läkarmissionen tagit plats som en drivande och tydlig röst för att bryta isoleringen mellan aktörer i svenskt bistånd och argumenterat för att digitaliseringen ska få ett större utrymme i FN:s Agenda 2030. Ökade globala utmaningar och förvärrade humanitära kriser har tydligt visat på behovet av nytänkande. Hon har genom sin bakgrund som disputerad utvecklingsforskare argumenterat flitigt för att biståndet ska bli mer forsknings- och evidensbaserat. Som uppväxt i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) brinner Josephine särskilt för att lyfta fram ungas egna röster. Unga innovatörer från diasporan har stor potential att bidra med innovativa lösningar. Genom nysatsningen “Järva möter EU” har Josephine statuerat ett exempel att detta är fullt möjligt.
Kristina Henschen, Generalsekreterare, Radiohjälpen
Med sin energi, sitt kunnande och sitt driv gör Kristina skillnad! Kristina Henschen har under det senaste året fortsätt att stärka Radiohjälpens verksamhet som under 2022 präglats av Rysslands invasion av Ukraina. Radiohjälpens insamlingar har under 2022 nästan fördubblats. Själv har Kristina i hög grad varit ute i fältet och träffat organisationer i bland annat Ukraina som genomfört det biståndsarbete som Radiohjälpen är med och finansierar. Allmänhetens engagemang för de mest sårbara befolkningsgrupperna i kriget har genererat en av Radiohjälpens mest omfattande insamlingar någonsin.
Magnus Walan, policyrådgivare, Diakonia
Magnus Walan kan vara den mest välinsatta personen i hela biståndssektorn i vilka beslut som kan väntas fattas och veta exakt vem och hur han kan påverka för att försvara biståndets principer och volym. Han har ofta förhandsinformation från sina många källor, näsa för konflikter mellan beslutsfattare som kan användas i lobbyansträngningar, tillgång till ett stort nätverk av röster från biståndsländerna och en privilegierad position och ett kvalificerat team på Diakonia för att kunna jobba helt och hållet strategiskt. Magnus Walan är mycket aktiv på sociala medier, snabb att kommentera och skickar också ut ett eget nyhetsbrev (från Diakonia) kring bistånd och globala utvecklingsfrågor i stort.
Mariann Eriksson, Generalsekreterare, Plan International Sverige
Mariann Eriksson är en stark röst för barns rättigheter och flickors lika villkor. Plan International Sveriges nya Flickapris satte medialjuset på flickors rättigheter och vinnaren blev en viktig samarbetspartner, särskilt till internationella dagen mot könsstympning då Plan International Sverige höll i en fullsatt talkshow på Folkoperan. Det var en av statssekreteraren för biståndsministerns tidiga stora framträdanden och frågan om könsstympning fick stort genomslag i media. Mariann Eriksson har också lyft den globala utbildningskrisen och gett utrymme åt unga tjejer också inom den egna organisationen.
Martin Nihlgård, Generalsekreterare, Individuell Människohjälp
Martin Nihlgård är en stark röst när det kommer till allt som rör bistånd, mänskliga rättigheter och demokrati. Under sina år som generalsekreterare för IM har han lyft fram och envetet verkat för antirasism, klimaträttvisa och avkolonialisering inom biståndet. Han har tagit strid för enprocentsmålet och mot avräkningarna. På Twitter och i debattartiklar påverkar han i alla dessa frågor, och i frågor om rättvisa, medmänsklighet, jämlikhet i Sverige och världen. 2022 präglades av Ukrainakriget och biståndsnedskärningar. I båda frågor har Nihlgårds röst hörts, bland annat för att minska effekterna av de första avräkningar 2022.
Martin Uggla, tematisk rådgivare, Kristna Fredsrörelsen
Förutom sitt allmänna arbete för fred och bistånd så har han idogt verkat för att uppmärksamma den svåra situation som många, enskilda samt organisationer, i bland annat Ryssland och Belarus befinner sig i. De som inte stöder den pågående aggressionen har stort behov av stöd och hjälp, inte minst ekonomiskt. Martin arbetar för att få oss att förstå att alla i de här länderna inte är onda. Det finns också en lösning som inte nödvändigtvis består av vapen. Martin Uggla var tidigare ordförande för Östgruppen och 2021 utsågs han till Biståndsdebattens mäktigaste. Då visade Martin Uggla och Östgruppen att en liten organisation kan åstadkomma mycket i en stor och viktig fråga.
Mats Hårsmar, biträdande kanslichef, EBA
Som biträdande kanslichef för Exportgruppen för Biståndsanalys (EBA) leder Mats Hårsmar EBA-sekretariatet och förbereder underlag för vilka biståndsinsatser som ska utvärderas. Han skriver också själv rapporter och debattinlägg. Mats Hårsmar har tidigare bland annat arbetat på svenska ambassaden i Burkina Faso och varit chef för Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, en viktig organisation för forskning och internationellt utbyte. De utvärderingar EBA gör blir ofta utgångspunkten för kommande debatter om biståndsfrågor och spelar en viktig roll för policybeslut kring biståndet. Med det ökade fokus på Ukraina som det svenska biståndet nu får kommer EBA säkerligen att spela en mycket viktig roll – också i framtiden.
Nathalie Vukmanic, projektledare, KFUM Sverige
Unga behöver få plats i biståndsdebatten. Under alltför många år har unga nästintill uteslutande behandlats som en passiv målgrupp i den internationella biståndsdebatten. Detta har Nathalie Vukmanic, projektledare KFUM, varit en viktig del i att belysa och motverka. Med en uppmärksammad granskning av hur unga benämns i de svenska biståndsstrategierna och spridningen av kunskap kring ämnet, anammar allt fler aktörer synen på unga som en aktiv, kompetent och viktig fredsaktör. Därutöver har en hel världsrörelse, i form av YMCA, inspirerats, anammat och prioriterat unga som fredsbyggare tack vare att Nathalie var med och lyfte frågan.
Noura Berrouba, Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer
Noura Berrouba är ordförande i LSU – paraplyorganisationen för barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. Hon har varit drivande i barn- och ungdomsperspektivet i biståndet – något som LSU menar alltför ofta saknas när det gäller beslut och prioriteringar – men också när det gäller hur representerade världens unga är. Noura Berrouba är också styrelseledamot i Concord och allmänt en person med stort informellt inflytande. Med sin mer än två decennium långa erfarenhet från både den svenska, europeiska och globala ungdomsrörelsen har hon visat ett starkt engagemang i ungdomsrörelsen både i Sverige och olika delar av världen.
Nuri Kino, journalist och debattör, grundare av A Demand for Action
ADFA har hjälpt tusentals ukrainare till Sverige och andra länder. Nuri Kino har lett arbetet med att skicka tonvis med förnödenheter till ukrainare. Han har skrivit opinionstexter i bland annat Newsweek och SvD. Han har pratat på internationella konferenser för att få beslutsfattare att styra om sin policy. ADFA var ”first responders” i jordbävningsdrabbade områden i Turkiet och i Syrien. Många containrar skickades också från Sverige. Nuri bidrog till debatten om fortsatt hjälp till jordbävningens offer. I december 2022 hyllades ADFA av megastjärnan Cher för att ha bidragit till att FN att erkänt oförrätter i Irak som brott mot mänskligheten.
Parul Sharma, människorättsjurist och debattör
Helhjärtat och med ett engagemang för andras situation, utan rädsla och med stort mod, fortsätter människorättsjuristen Parul Sharma att kämpa för de mest utsatta. Flyktingars situation, flickors rätt till överlevnad och utbildning, klimaträttvisa, Agenda 2030, mänskliga rättigheter och företagande är bara några av de områden som hållbarhetsexperten och empaten Parul Sharma lyfter och kämpar för. Förutom detta är hon människorättsjurist, något som bland annat innebär att hon utbildar och granskar företags hållbarhetsarbete. 2022 utsågs Parul Sharma till biståndsdebattens mäktigaste med motiveringen: Med sitt outtröttliga arbete visar hon att det går att vara gräsrotsaktivist, utbildare och policypåverkare på en och samma gång.
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare, Kvinna till kvinna
Petra Tötterman Andorff står stadigt och sedan många år upp i debatten för kvinnors och flickors globala rättigheter. Via debattartiklar, kommentarer, på Twitter och i radio och TV lyfter hon särskilt den utsatthet och det sexuella våld som drabbat kvinnor i till exempel krigets Ukraina. Hon har också drivit kampen mot nedskärningarna i biståndet som alltid drabbar de fattigaste och mest utsatta som ofta är kvinnor. Hon synliggör aspekter av kvinnors rättigheter som inte dagligen är uppe i debatten. Under valåret 2022 satte Petra Tötterman Andorff fingret på riksdagspartiernas (brist på) jämställdhetspolitik och globala ansvar för jämställdhet.
Så här fungerar det
Rösterna vägs samman med vad personen åstadkommit under året, samt med juryns bedömning. Vart och ett av dessa tre områden värderas till en tredjedel av den totala poängen. Skulle det bli jämnt har juryn utslagsröst.
Jury
Juryn för Biståndsdebattens mäktigaste 2023 består av: Jesper Bengtsson chefredaktör Dagens Arena (tidigare chefredaktör för OmVärlden), Anki Wood projektledare på Fojo, (tidigare chefredaktör för OmVärlden), Viveka Risberg, hållbarhetsexpert på Axfoundation, Qaisar Mahmood, författare och mångfaldsdebattör, samt David Isaksson, chefredaktör Global Bar Magazine.
Klicka här för att komma till röstningen!
Redaktionen
|
Uppläsning av artikel
|
