FN-avtal ska skydda djuphaven

FN:s medlemsländer har enats om ett avtal som ska skydda den biologiska mångfalden i djuphaven. Beslutet kommer efter mer än tio års förhandlingar och förhoppningen är att avtalet ska skydda artrikedom och säkerställa en hållbar utveckling i haven.

Ett globalt FN-avtal med syfte att skydda den biologiska mångfalden i djuphaven antogs på lördagen den fjärde mars efter utdragna förhandlingar med över 100 länder. 

Den efterlängtade överenskommelsen ska stoppa förlusten av biologisk mångfald och stärka en hållbar utveckling i haven. Avtalet har diskuterats i över tio år. 

Djuphaven är vattnet utanför de nationella gränserna och de nationella ekonomiska zonerna. Det utgör nästan två tredjedelar av världshaven. Området tros ha en stor outforskad artrikedom som hotas av överfiske och föroreningar. 

”Detta är en seger för multilateralismen, för de globala insatserna, för oss och för kommande generationer”, skriver en talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett uttalande.

Varför är det viktigt att bevara haven?

Världshaven spelar en viktig roll för det globala klimatet – de producerar mer än hälften av allt syre som gör det möjligt för människor och djur att leva på jorden. De påverkar också våra vädersystem och lagrar ungefär en fjärdedel av den koldioxid (CO2) som människan släpper ut.

– Det är världshaven som gör planeten beboelig. Vartannat andetag du andas kommer från havet, konstaterar Liz Karan, som leder arbetet med att skydda haven vid organisationen Pew Charitable Trusts.

Haven har också en enorm biologisk mångfald och i djuphaven kan det finnas miljontals arter som människan ännu inte har upptäckt. Enligt den schweiziska organisationen International Union for Conservation of Nature (IUCN) hotas nästan tio procent av de havslevande djur och växter som vi känner till idag av utrotning.

Hur skadas haven?

Det största hotet mot artrikedomen i haven har varit det urskillningslösa fisket, berättar Jessica Battle, senior expert på havspolitik vid Världsnaturfonden (WWF). Detta skadar inte bara fiskbestånden, utan försvårar också arternas förmåga att återhämta sig. Flera fiskemetoder inom storskaligt fiske innebär att andra arter fångas oavsiktligt och kastas tillbaka i haven som avfall – så kallad bifångst. Enligt uppskattningar står bifångsterna för cirka 40 procent av världens globala kommersiella fångst.

Föroreningar är en annan viktig orsak till skada. Plast, avloppsvatten och överskott av näringsämnen som sköljs ned från jordbruk ledet till överproduktion av bakterier på havsbotten som förbrukar syre och kväver annat liv. Det ger syrefattiga och döda bottnar.

Även klimatförändringarna påverkar havets hälsa. De höjda havstemperaturerna bleker korallrev och tvingar fiskar att söka sig till kallare vatten.

Vad innebär det nya avtalet?

Enligt avtalet kommer FN kunna skapa skyddade områden för att bevara den biologiska mångfalden. Avtalet löste också ett antal omtvistade frågor, bland annat hur länderna ska dela på vinsterna från den ”blå ekonomin” det vill säga havets övergripande bidrag till världsekonomin och ”marina genetiska resurser”,  vilket innebär genetiskt material från marina växter och djur som används inom till exempel bioteknik.

WWF välkomnade också att verksamhet så som djuphavsbrytning och koldioxidavskiljning på öppet hav kommer bli föremål för miljökonsekvensbedömningar:

– Avtalet kommer att möjliggöra den typ av övervakning som vi behöver om vi vill att havet ska fortsätta ge oss de sociala, ekonomiska och miljömässiga vinster som mänskligheten för närvarande njuter av, fortsätter Jessica Battle.

Hur stor andel av haven är skyddade?

Under FN-samtalen i Montreal i december enades länderna om ett banbrytande avtal för att bromsa och vända förlusten av biologisk mångfald. Ett mål sattes upp om att skydda 30 procent av världens land och hav till 2030. Naturvårdare menar att det nya fördraget om djuphavet är avgörande för att vi ska kunna uppnå dessa mål. 

För närvarande är 8,16 procent av de globala marina områdena skyddade. 1,44 procent av den geografiska ytan utgörs av djuphav, enligt de senaste siffrorna från IUCN.

De djuphavsområden som redan är skyddade omfattar delar av Nordostatlanten och Antarktis, men eftersom skyddsavtalen är regionala snarare än globala har de inte varit bindande för alla regeringar, förklarar Jessica Battle.

Påverkas redan skyddade havsområden?

Marina skyddsområden inrättas nationellt eller regionalt för att bevara naturen genom förbud av vissa aktiviteter såsom fiske. Flera vetenskapliga studier har visat att välskötta marina skyddsområden ökar mångfalden av arter, både inom områdena och i anslutning till dessa.

– Om det finns ett större överflöd av marint liv inom dessa skyddsområden har de spridningseffekter eftersom de marina djuren och växterna rör sig över områdenas gränser, säger Liz Karan vid Pew Charitable Trusts.

Effektiviteten av det nya avtalet hänger på att det finns förvaltningsplaner som följs upp. Liz Karan konstaterar att den stora utmaningen nu är hur länderna ska kunna övervaka vad som sker på öppet hav och hur man ska kunna kontrollera att avtalet efterlevs. 

Jack Graham
Thomson Reuters Foundation

Översättning och bearbetning: Kajsa Sörman

Läs också