Arbetet med att minska mödradödligheten går framåt i världen – men alltför långsamt. Det visar en ny rapport från FN.
År 2019 kom många av världens länder överens om hur man skulle kunna förbättra arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter i världen. Målen var att utrota mödradödligheten och slut på våld i nära relationer. Sedan dess har en del hänt, men inte tillräckligt mycket – och inte tillräckligt snabbt, enligt en ny rapport från FN.
År 1994 antog 179 länder ett handlingsprogram vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD) i Kairo. Toppmötet i Nairobi ICPD 25 som ägde rum 2019 (25 betyder att det hade gått 25 år sedan den första konferensen när mötet i Nairobi hölls) producerade över 1300 frivilliga åtaganden. FN tillsatte därefter en oberoende kommission (HLC) för att tillse att länderna implementerar dessa löften.
I november 2021 släppte kommissionen sin första uppföljningsrapport. Kortfattat visade den att utvecklingen går för sakta, men också att om viljan finns så går det. Pandemin innebar bakslag, men bidrog också till nya och innovativa sätt att säkra tillgången sexuell och reproduktiv vård i flera länder.
Sexuella och reproduktiva rättigheter är en viktig del i Sveriges bistånd och Hans Linde, ordförande för RFSU, utsågs att representera Sverige i kommissionen.
Den andra rapporten som släppts i november 2022 slår fast att världens regeringar misslyckats med att prioritera jämställdhet under covid-pandemin. Kvinnor, ungdomar och många utsatta grupper möter stora hinder när de söker vård. Våldet mot kvinnor ökade ytterligare under pandemin. Många regeringar tvekade också med att införa ytterligare skydd för offer och överlevande.
Pandemin har, enligt rapporten, har haft en enorm inverkan på den sociala, politiska och ekonomiska miljö som avgör den sexuella och reproduktiva hälsan. Rapporten påpekar att desinformation och politisk polarisering dessutom ökat under pandemin. Detta är kopplat till en ökning av auktoritärt styre, högerextremistisk retorik och populistiska rörelser. Inflationen och den osäkra livsmedelsförsörjningen i världen, som förvärras av kriget i Ukraina, bidrar också till den negativa utvecklingen, konstaterar rapporten.
Läs rapporten här
Läs mer
Tomas Nordberg