Stigande priser gör att många haitier tvingas till det svåra valet mellan att antingen betala skolavgifter för sina barn eller köpa mat till familjen.
Två av en haitiska hembiträdet Rose Marie Saint-Forts barn – som är i tonåren – var tvungna att sluta skolan i år, eftersom de de ökade kostnaderna gjorde att hon inte längre hade råd att betala skolavgifterna. Liksom de flesta andra haitier lägger Rose Marie Saint-Fort mer än 60 procent av sin inkomst på mat. På grund av den kraftigt stigande inflationen har många familjer tvingats välja mellan att hoppa över måltider och att inte skicka sina barn till skolan.
– Jag måste lägga det mesta av min lön på mat och skolavgifter för min son, säger Rose Marie Saint-Fort, vars två döttrar, som är 13 och 15 år gamla nu tvingats hoppa av skolan.
– Det är väldigt svårt för mig att se mina barn sitta hemma och inte kunna gå i skolan, trots att deras önskan är att vara i ett klassrum, fortsätter hon.
Haiti saknar fungerande regering i landet, vilket innebär att det inte finns några tillförlitliga uppdaterade officiella inflationsuppgifter, men den oberoende ekonomen Etzer Emile uppskattar att inflationen ligger på mer än 25 procent.
Sedan december 2021 har inflationen i den karibiska nationen lett till att priserna på baslivsmedlet ris har stigit med 44 procent och bönor med cirka 128 procent, medan priset på matolja nästan fördubblats, enligt arbetare på en livsmedelsmarknad i Port-au-Prince.
Ungefär en tredjedel av Haitis 11,4 miljoner invånare lever i extrem fattigdom och överlever knappt på de motsvarande 2,15 dollar om dagen som de kan hoppas kunna tjäna. Och situationen blir bara värre. Cirka fyra miljoner av invånarna på Haiti kämpar hårt för att kunna köpa två måltider om dagen, och även små prisökningar kan få människor att gå under.
– För ett år sedan kunde jag mer eller mindre leva på min lön, eftersom kostnadsläget inte var så högt. Nu behöver man mer än dubbelt så mycket pengar som räckte då för att köpa grundläggande basprodukter. Det är uppenbart att mina barn inte har någon framtid här. Men tyvärr har jag inte möjlighet att lämna landet, fortsätter Rose Marie Saint-Fort.
Stigande priser har varit en orsak till social oro i Haiti även tidigare. År 2008 ledde en veckas matupplopp till att minst fem personer dog och att den politiska instabiliteten ökade.
För Pascal Pierre-Louis, 37 år, gymnasielärare i huvudstaden Port-au-Prince, har inflationstrycket blivit ”outhärdligt”:
– Det värsta är att man inte ser några tecken på att saker och ting kommer att förändras till det bättre inom kort. Livsmedel som hör till basvararorna kommer att bli svåra för oss att ha råd med, , konstaterar han.
Med lite eller ingen statlig hjälp till de fattiga är de flesta haitier beroende av livsmedelsbistånd och pengar som skickas från släktingar som bor utomlands. Haitis ekonomiska problem förvärras av långvarig politisk instabilitet och landet har befunnit sig i ett politiskt vakuum sedan president Jovenel Moise mördades i juli 2021.
Det ökande gängvåldet har tvingat tusentals småföretag att antingen stänga sina butiker eller minska sina öppettider.
– Jag håller bara öppet några få, fyra eller fem timmar , om dagen. Förut brukade jag ha öppet hela dagen och mycket sent in på natten. Nu är Folk är rädda för att gå ut och när de stannar hemma tjänar jag inga pengar alls blir det ingen ljusning väntar nog konkurs för min del, säger barägaren Junior Ferdinand.
Joseph Guyler Delva och Anastasia Moloney
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg
Läs mer
