”Om vi tror att världen kommer att gå under kan vi lika gärna lägga av!”


Carin Jämtin. Foto: Sida.

Trycket på Sida för hur man ska hantera avräkningarna är just nu hårt. Samtidigt kommer kritiken från två håll: dels från de som anser att Sida blivit alltför byråkratiskt och känslokallt, dels från bland annat Riksrevisionen som menar att det behövs tydligare regler.
I avsnitt 108 av Global Podd intervjuar vi Sidas generaldirektör Carin Jämtin . Här kan du som är prenumerant läsa en kortare version av intervjun.

Carin Jämtin är uppvuxen i biståndet. Som barn bodde hon i Tanzania, Etiopien och sedan i Zimbabwe som tonåring. Efter flera år på Palmecentret blev Carin Jämtin 2003 utsedd till biståndsminister och vid den tiden arbetade hennes mamma faktiskt fortfarande på Sida.

Sen blev det tio års paus, bland annat några stormiga år som socialdemokratisk partisekreterare innan Carin Jämtin 2017 utsågs till generaldirektör för Sida.

Varför ville du återvända till biståndet?
– Jag sökte jobbet för att bistånd gör skillnad. Alla ska rätt att överleva i kriser, men vi behöver också det långsiktiga biståndet. Biståndet kommer inte i sig själv att utrota fattigdomen, det är bara en liten summa av allt som behövs. Det är i huvudsak i den privata sektorn som jobben skapas. Men för att den privata sektorn ska fungera så krävs det människor som kan läsa och skriva, en sjukvård man kan gå till och mycket annat. Så rätt använt kan biståndet vara en katalysator som bidrar till att fattigdomen utrotas.

Kritik från två håll
Kritiken mot biståndet kommer inte sällan från två olika håll. Dels från dem som menar att det finns för lite kontroll och styrning, dels från dem som anser att det som brukar kallas för New Public Managment fått alldeles för stort inflytande över biståndet och att vi fått en absurd detaljstyrning. Carin Jämtin håller åtminstone delvis med om den sistnämnda beskrivningen:

–  All offentlig styrning har fått ett genomslag av det och vi försöker nu vrida det åtminstone lite. 

Däremot håller hon inte med om den kritik som framfördes av den tidigare biståndsveteranen Anders Östman i en artikel här i Global Bar Magazine. Anders Östman frågade sig där bland annat:

Har Sida blivit en känslolös, trött byråkrati, med ängsliga, kanske rent av medialt rädda medarbetare nedtryckta av resultatrapporter, administrativ uppföljning, kontrollsystem och allsköns spretiga strategier? 

– Det som skedde i samband med covid där vi ställde om väldigt fort tycker jag visar att han har fel. Våra partners var väldigt nöjda med hur vi hanterade den väldigt snabba omställning som vi gjort, fortsätter Carin Jämtin.

Nyligen fick Sida också kritik från Riksrevisionen, bland annat för att det var just oklart hur Sida valde sina samarbetspartners. Carin Jämtin tycker att Riksrevisionens bild inte är helt rättvisande, men säger hon:

– Vi behöver nog bli bättre på att dokumentera hur vi väljer parters i fält. Men när vi väljer är det en noggrann process. 

En gång i tiden var många svenskar ute i världen och arbetade i biståndet. Idag sitter de mest i möten eller framför datorn med sina Excelark. Det här är delvis en naturlig utveckling, menar Carin Jämtin, då det idag inte alls finns samma behov av svenska experter som ska lösa de fattiga ländernas problem. Samtidigt finns det en risk att biståndet blir alltför teknokratiskt när få svenska medverkar i det konkreta biståndsinsatserna:

– För 20-30 år sedan var många svenskar ute som volontärer och de spelade en viktig roll för vår möjlighet att förstå hur det var i länder som Zambia eller Nicaragua, men också för att människor i våra samarbetsländer skulle förstå oss. Den typen av utbyte är jätteviktigt att vi på olika sätt behåller, menar Carin Jämtin som inte utesluter att den delen av biståndet skulle kunna få mer resurser:

– Personligen tycker jag att vi borde göra det, men det är delvis också en politisk fråga.

Vem bestämmer – Sida eller UD?
Frågan om vad som är Sidas respektive regeringens ansvar har diskuterats mycket på sistone, inte minst i samband med avräkningarna, men också när Sida utsätts för kritik för något man gör (eller inte gör). Så vems är ansvaret?

– Regeringen fastlägger strategier för verksamheten och där har man ofta en övergripande målsättning. Sen är det vi som gör valet inom målsättningarna: vilka partners Sverige ska ha, hur vi ska fokusera och hur vi ska arbete, svarar Carin Jämtin.

Just nu väntar många organisationer på besked om vad som händer med de beslutade avräkningarna. Carin Jämtins säger att Sida medvetet avvaktar med att ge svar, eftersom man inte vill hamna i en ”jojo”-situation där pengar först fryser inne och sedan ändå betalas ut i ett senare skede.

– Det är den störst procentuella utbetalningsbegränsning som Sida fått i modern tid och därför måste det göras ordentligt så att vi inte behöver ändra om allt igen. Vi tittar nu på om några överplanerat och om de kan avstå något från sin budet, finns det andra som får ökat behov. 

Men hur ska det gå till i praktiken?
– Vi har inte omförhandlat några avtal ännu. Det är därför du ännu inte kommer att få några konkreta svar idag på hur detta drabbar de fattiga eftersom omförhandlingarna fortfarande på går. 

Samtidigt finns det kritiska röster som tycker att Sida idag är alldeles för tysta när det gäller just avräkningarna och jämför med 2015 då den dåvarande Sida-ledningen var väldigt aktiv i sitt försvar av biståndet. 

En del hävdar att det faktum att Sida varit så tysta denna gång är för att vi har en socialdemokratisk regering och att du tidigare varit bland annat minister. Spelar din bakgrund någon roll?

– Nej, det gör den självklart inte. Men en generaldirektör ska uttala sig om fakta. Jag var tydligt första dagen efter regeringens besked, men exakt vilka organisationer som kommer att drabbas visste vi inte då. Jag tycker att man ska ha på fötterna när man som myndighetschef uttalar sig. Därför så kommer jag att uttala mig den dag jag vet.

Men själv, är du ganska osynlig, du finns inte ens med bland de nominerade till Biståndsdebattens mäktigaste. Är det en uttänkt strategi?
– Nej, det som däremot är uttänkt är att våra experter på olika områden de ska uttala sig och synas. Men självklart ska jag också synas. 

Tycker du att du syns tillräckligt?
– Det är inte upp till mig att avgöra. En generaldirektörs huvuduppgift är inte att synas. Men däremot ska man synas så mycket som det behövs.

Ingen chans nå agenda 2030
Idag är den globala utvecklingen allt annat än positiv och inte ens Carin Jämtin tror längre att vi kan uppå de globala målen till år 2030:

– Det är egentligen helt bedrövligt. Det är väldigt få positiva trender nu och då blir det ännu viktigare att vi stöttar de som arbetar för ökad demokrati, yttrandefrihet och annat. Men utan Agenda 2030 hade vi å andra sidan inte haft en gemensam dagordning så därför spelar målen trots allt en viktig roll.

Kommer vi en ens att ha ett utrymme för utvecklingsbistånd när allt går till humanitära insatser?
– Det måste vi ha, annars kommer vi aldrig att kunna utrota fattigdomen i världen. Akuta insatser krävs för att människor ska överleva, men för att man långsiktigt ska kunna utvecklas krävs investeringar i jordbruk, hälsa, utbildning och mycket annat.

– Det jag ser som positivt är att mödradödlighet och barnadödlighet faktiskt minskar i de flesta länder. God hälsa och möjlighet att växa upp är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva.

Så du är ändå i grunden positiv?
– Ja, man måste tro på utveckling, människor har alltid haft förmågan att hitta lösningar på stora problem. Om vi tror att världen kommer att gå under så kan vi ju lika gärna lägga av.

David Isaksson

https://globalbar.se/2021/12/debatt-vad-har-hant-med-sida/

Fortsätt läsa för endast 49 kr/mån!

Du läser nu en av tre gratis artiklar innan du bestämmer dig för att bli prenumerant. För att läsa mer om våra prenumerationer klickar du här.

Köp prenumeration

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.