Presidentvalet på Filippinerna den 9:e maj står mellan Leni Robredo och sonen till den tidigare diktatorn Ferdinand Marcos. Nu fruktar många att valet ska bli en upprepning av det förra valet 2016 då falska nyheter fick en avgörande betydelse.
– Vi har sett vilken skada lögnerna kan göra, säger fredspristagaren och journalisten Maria Ressa.
Inför valet den nionde maj arbetar en bred koalition med att avslöja falska nyheter. En våg av desinformation på sociala medier möts nu av motstånd från ledande präster och faktagranskare.
När församlingsmedlemmarna sänker sina huvuden i bön under söndagsmässan i Sankt Franciskus av Assisi-kyrkan i Manila vädjar prästen om ett säkert, fredligt och ärligt presidentval. Bönen – som läses på tagalog eller engelska för en nation med cirka 85 miljoner katoliker – söker också frälsning från ”oärlighet, lögner och all förvrängning av sanningen”.
Valet den 9:e maj för att utse landets president, vicepresident, senatorer, 300 platser i underhuset och 18 000 lokala poster, har en stor betydelse där huvudkandidaterna är sonen till den störtade diktatorn Ferdinand Marcos Jr – oftast kallad Bong Bong Marcos – och den sittande vicepresidenten Maria Leni Robredo.
För Angelique Mendoza som precis deltagit i mässan i S:t Francis-kyrkan är det bara passande att kyrkoledare har anslutit sig till kampen mot desinformation, eftersom medborgarna möter en våg av osanningar på sociala medier, precis som de gjorde före valet 2016.
– En del människor börjar tröttna på att prästerna talar om farorna med falska nyheter. Det gör inte jag, för det är deras moraliska skyldighet att varna oss för det som inte är bra för vår andlighet, Jag har inget emot att prästerna varnar oss för falska nyheter. Så länge de inte nämner några namn tycker jag fortfarande att de är opolitiska, säger hon.
Kyrkans ord har en enorm betydelse i Filippinerna, där åtta av tio människor är katoliker. Robredo ligger efter Marcos enligt valundersökningarna och utsätts för en hård kampanj på sociala medier. Därför har hon tagit hjälp av präster från den katolska kyrkan.
– Den katolska kyrkan vet vad som krävs för att bekämpa desinformation. Men min uppmaning är till alla, inte bara till den katolska kyrkan, att vara medveten om desinformationen. Detta är inte bara mitt problem som kandidat, utan ett problem för alla: valet kommer att baseras på lögner om vi inte gör allt för att stoppa desinformationen. Det värsta som kan hända är därför inte att jag förlorar, utan att den andra kandidaten vinner genom desinformation, säger Robredo.
Fake news fyller nättet
Robredos vädjan verkar ha hörsammats. Medieföretag, universitet, grupper i det civila samhället, advokater och kyrkoledare har bildat flera koalitioner för faktagranskning i en aldrig tidigare skådad insats för att motverka desinformation i samband med valet.
Nästan hälften av den falska informationen på nätet är riktad mot Robredo och hjälper Marcos, enligt koalitionen för faktagranskning Tsek.ph.
– Vi har sett vilken skada lögnerna kan göra. Vi vet att det är omöjligt att genomföra rättvisa val när vi inte har rättvisa fakta, säger Fredspristagaren Maria Ressa som är chef för den oberoende tidningen Rappler och som också samarbetar med 150 medier och organisationer i en gemensam satsning på faktagranskning.
Maria Ressa har upprepade gånger varnat för desinformation på sociala medieplattformar till förmån för Rodrigo Duterte som vann presidentvalet 2016. Nu kandiderar hans dotter Sara Duterte-Carpio för posten som vicepresident under Marcos (vice presidenten väljs separat enligt konstitutionen). Leonor ”Leni” Robredo tog i sin tur tidigt avstånd från Dutertes hårdföra politik och har som vicepresident i praktiken varit i opposition mot presidenten.
– Marcos kampanj är välfinansierad, undergräver Robredo och har stor räckvidd, säger Jonathan Corpus Ong, forskare i desinformation vid Harvard University.
Han menar att TikTok är särskilt inflytelserik eftersom dess snabba format tilltalar unga filippinare vilka utgör mer än hälften av väljarkåren. Facebook och YouTube är också viktiga kanaler för desinformation:
– 2016 blev filippinerna tagna på sängen av falska nyheter och trollarméer – vi kände inte ens till dessa termer då. Nu har det gjorts en del lagstiftningsinsatser och det finns en större medvetenhet över hela linjen. Desinformationskampanjerna är en blomstrande, normaliserad industri, och faktagranskare kan bara fånga upp desinformationen när den redan har cirkulerat. Att jaga troll på låg nivå är som att spela dataspelet ”whack-a-mole” – de mäktiga personerna bakom kampanjerna hålls inte ansvariga, fortsätter Jonathan Corpus Ong.
Facebook lovar granska bättre
Meta, Facebooks moderbolag, sa tidigare i april att man raderat ett nätverk med över 400 konton, sidor och grupper inför det filippinska valet. Meta hävdar också att de blivit bättre på att ta bort felaktigt innehåll och nätverk och att företaget numera har ett stort team som arbetare med detta på Filippinerna.
Google och YouTube har också infört särskilda informationspaneler för kandidater och stöder samarbetet FactsFirstPH. Sedan februari 2021 har YouTube tagit bort mer än 400 000 videor som laddats upp från Filippinerna.
Frågan om innehållsmoderering på sociala medieplattformar blir allt viktigare, eftersom Facebook ändrade sina regler för invasionen i Ukraina. 2021 stämde en grupp Rohingyas Facebook för att inte ha övervakat hatinnehåll som de säger ledde till deras folkmord 2017.
De filippinska presidentkandidaterna sade i en debatt (där Marcos inte deltog) i mars att företag inom sociala medier måste hållas ansvariga för spridningen av desinformation på deras plattformar.
– Även om plattformarna verkar ha vidtagit vissa korrigerande åtgärder är hastigheten, bredden och djupet i deras svar ett problem, med tanke på den överväldigande desinformation som vi översköljs av. För att motverka desinformation krävs en strategi som omfattar hela samhället. Faktakontrollanter är en viktig kugge i kampen mot desinformation, men det finns andra kuggar, menar Yvonne Chua, projektledare för Tsek.ph.
I landets många kyrkor kommer prästerna därför att varna församlingarna för desinformationens ondska och be för ett ärligt val.
– En av de viktigaste frågorna i det kommande valet är det moraliska kravet på att upprätthålla sanningen. Den moraliska skyldigheten för varje kristen är att upprätthålla sanningen, säger biskop Pablo David, ordförande för det katolska biskopsrådet på Filippinerna.
Rina Chandran
Manuel Mogato
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg
