Under två månader har Shanghai varit nedstängt och fortfarande är det oklart när människor kommer att kunna leva ett vanligt liv igen. Samtidigt växer ilskan mot de styrande. Kommer Xi Jinping att utmanas när kommunistpartiet håller kongress i höst?
Som ung IT-tekniker i Shanghai var Daniel oförberedd på nedstängningen som inleddes den första april som följde av covid-utbrottet, och som innebar att han överhuvud taget inte kunde lämna sitt hem. I stället tvingads han förlita sig på sparsamma, statliga ransoner och en gruppchatt där människor tillsammans köpte nödvändiga förnödenheter.
WeChat-gruppen på cirka 200 invånare i hans kvarter låter Daniel göra gruppköp av kött, grönsaker och ris – och den ger honom en syn på den växande frustration över stadens hantering av pandemin, samtidigt som allt fler ger uttryck för ”avvikande” åsikter på nätet.
– Folk är arga och ifrågasätter myndigheterna för att de begränsar deras yttrandefrihet. Det här är nytt i Kina. Människor använder alla möjliga kodord för att referera till regeringen och politiska ledare, eller till något som censurerats, inklusive videor som blockeras, säger Daniel som inte vill att hans efternamn ska användas.
Shanghais 25 miljoner invånare har förlorat inkomster, separerats från familjen och kämpat för att möta grundläggande behov, eftersom myndigheterna driver en noll-covid-strategi för att utrota viruset, område för område, med strikta nedstängningar som en konsekvens.
Därför har det också uppstått ett aldrig tidigare skådat flöde av klagomål – även på hårt censurerade sociala medieplattformar– där invånare i Kinas folkrikaste och rikaste stad använder memes, liknelser och lägger upp bilder upp och ner för att komma runt censuren.
Även om många kritiska inlägg snabbt har raderats, har några överlevt, inklusive ett kalkylblad som dokumenterar dödsfall till följd av de strikta åtgärderna för covid-förebyggande åtgärder då dessa hindrat människor från att få medicinsk vård för andra sjukdomar.
Kalkylarket har raderats från kinesiska sociala medier, men Shanghai-bon Linette Lim säger att arket fortfarande är tillgängligt via virtuella privata nätverk (VPN) som anonymiserar en användares IP-adress och hjälper användarna att kringgå brandväggar.
– Jag har inte sett sådana nivåer av aktivism i sociala medier, och en samlad ansträngning för att trotsa censuren. Det är också väldigt svårt för de styrkande att bedöma vad som händer när vi alla är instängda i våra lägenheter, säger Linette Lim som själv använder ett VPN-konto för att komma åt förbjudna sajter som Facebook och Twitter och ofta postar översättningar av WeChat-meddelanden på dem. Eller som hon säger:
– Jag använder WeChat för att se vad som har publicerats i mina vänners kretsar för att bekräfta upplevelser och för att vittna om det som händer.
Kan makten utmanas?
Den kinesiska regimens hårda linje där hela städer stängts ned och som tillämpats ände sedan den första vågen av Covid, har inte visat sig fungera särskilt väl med spridningen av Omikron. Ändå fortsätter de styrande med de brutala nedstängningarna – med stora konsekvenser för både befolkningen och ekonomin. Frågan är om protesterna kan leda till att makten rubbas. I höst håller kommunistpartiet kongress – kommer Xi Jinping – makt att utmanas om landet fram till dess fortsätter att hålla miljoner människor instängda?
I Kina, som länge har censurerat tal och uttryck på nätet, har Shanghais invånare lagt upp videor av ”Hör du folket sjunga?”, en protestsång från ”Les Miserables”, som censurerades under prodemokratiska protester i Hongkong 2019. I april togs en sexminuters video med titeln ”Sounds of April” – bestående av ljudklipp av Shanghai-bor som kritiserade hur de låstes in och där de vädjade om hjälp – ner när den började bli viral. Klippet lades om upprepade gånger i olika former och gjordes sedan om till en blockkedje-NFT, alltså en digital tillgång i en blockkedja, vilket innebär att den inte kan raderas.
Andra har lagt upp videor om smutsiga karantänläger och människor som protesterar när de blivit tillsagda att evakuera sina lägenheter så att de kunde omvandlas till karantänsplatser.
Alla sådana tjänster har tagits ner, konstaterar Rogier Creemers, biträdande professor i moderna kinesiska studier vid Leiden University i Nederländerna:
– Det finns oliktänkande, men det betyder inte automatiskt att de är revolutionärer. De vill ha mat, de är trötta på covid-strategin. De kräver inte att det kinesiska kommunistpartiet störtas. Samtidigt så håller regimen hårt i de sociala medierna och innehållsregleringen har blivit strängare, säger Rogier Creemers.
Protest mot instängdhet
Tjänstemän i Shanghai har tidigare stängt av ingångar till allmännyttiga bostadshus, och en video som cirkulerade på nätet visade invånare som protesterade från sina balkonger när arbetare satte upp stängsel som stängde av byggnader och hela gator.
Linette Lim menar att inlåsningen skapat stora problem för människor i hennes grannskap som inte kunnat gå med i gruppköpen:
– Äldre människor utan mobiltelefoner måste förlita sig på familjemedlemmar eller grannar för att få hjälp. Grannskapskommitténs ledare går dörr till dörr för att hjälpa några av dem, konstaterar hon.
Daniel, som bor ensam, konstaterar att inlåsningen varit tuff för hans mentala hälsa, men att den också fört honom närmare sina grannar:
– Att bo i en storstad som Shanghai betyder att du kanske aldrig träffar dina grannar, trots att ni bor bredvid varandra. Plötsligt har covid fört oss samman i en WeChat-grupp och människor har börjat kommunicera med varandra och dela nyheter, oavsett om det är goda nyheter, dåliga nyheter – eller ren ilska, säger han.
Rina Chandran
Thomson Reuters Foundation
Översättnining och bearbetning: David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
