Världen befinner sig i den värsta hungerkatastrofen på 50 år. Därför lägger Sverige nio miljarder kronor i humanitärt stöd varav fem miljarder går via Sidas budget. För att öka anslaget till humanitärt arbete flyttar regeringen nu pengar från det långsiktiga biståndet. Regeringen kommer också att skära ner ännu mer för att betala kostnader för flyktingar som kommer från Ukraina. Det meddelade biståndsminister Matilda Ernkrans den sjätte april.
– Redan innan Rysslands invasion av Ukraina befann sig världen i den värsta hungerkrisen på 50 år. Allra värst är situationen i Etiopien, Sydsudan, Jemen och Nigeria, sa Matilda Ernkrans på presskonferensen sjätte april.
Klimatförändring och konflikter driver folk på flykt. FN beräknar att det redan innan Rysslands invasion av Ukraina befann sig en procent av världens befolkning, eller 84 miljoner människor, på flykt. Hälften av dem är barn. Kriget i Ukraina kommer att innebära ökade kostnader för mat. Detta tillsammans med stigande inflation kommer att öka kostnaderna för humanitära förnödenheter – kostnader som inte täcks av givarna.
Pengar tas från det långsiktiga biståndet
Både biståndsministern och Sida slår fast att det akuta humanitära stödet inte är lösningen för att möta orsakerna till hungern och de kriser som uppstår. För detta krävs stöd till att stärka ländernas kapacitet att själva hantera kriser, minska konflikter, öka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stödja utvecklingsländers arbete för att möta klimatkrisen.
Men bara några dagar efter det att Ryssland invaderade Ukraina beslutade regeringen att en halv miljard av Sidas långsiktiga bistånd skulle tas för att möta krisen i Ukraina. Det innebar att Sidas anslag för arbete inom sju olika områden minskades: från Asien togs 100 miljoner, 50 miljoner från Latinamerika, 100 miljoner från Afrika och 50 miljoner från MENA. Samtidigt skars hela 150 miljoner för budgetområdet hållbar utveckling. För stöd till både kapacitetsutveckling och forskning minskas anslagen med 25 miljoner vardera.
En rad organisationer i Sverige har krävt att regeringen inte ska ta pengar för asylmottagning. På en direkt fråga från Global Bar Magazine meddelade biståndsministern att mer kommer att tas från Sidas anslag:
– Det här är helt enligt reglerna. Man ska se det som en del av det humanitära stöd vi ger på plats i Ukraina. Det här kommer att innebära omprioriteringar och det är ett arbete vi gör just nu. Och det ska göras på ett sätt så att det värnar om de allra mest utsatta.
Ökade kostnader samtidigt som fler människor behöver akut stöd
Ökade kostnader i och med kriget i Ukraina kommer att innebära minskad mathjälp. Regeringen ger därför ytterligare bidrag till FN:s katastroffond med 69 miljoner koronor, fortsatte Matilda Ernkrans.
– Konflikter är främsta orsaken till behovet av humanitärt stöd. I Syrien, Mali och DRK dödas människor och civila byggnader attackeras. Det är främst kvinnor och barn som utsätts för våld, sa Jacob Werneman från Sida när han beskrev en allt allvarligare situation i världen.
Klimatförändringen innebär fler naturkatastrofer vilket leder till att livsmedelsproduktionen störs. Med flera och allvarligare extrema väderfenomen hinner inte lokalbefolkningen återhämta sig innan nästa katastrof kommer. I Somalia, Afghanistan lider befolkningen av torka medan omfattande översvämningar i Sydsudan orsakade stora katastrofinsatser. Nu pågår det återkommande väderfenomenet La Niña, vilket kommer innebära en ökad risk för torka i Östafrika och större risk för översvämningar i Latinamerika.
Enligt FN befinner sig 44 miljoner i eller nära svältkatastrofer. Värst drabbade är befolkningarna i Etiopien, Jemen, Sydsudan och Afghanistan där mer än en halv miljon människor befinner sig i en svältliknande situation.
– Jag var i Afghanistan nyligen och fick höra hjärtskärande berättelser om krisen där. Föräldrar som är så desperata på grund av bristen på mat att de säljer sina egna döttrar, konstaterade Jacob Wernerman.
Petter Bolme
