Biståndsavräkningen till följd av flyktingkrisen drabbar Sida-program hårdare än de som finansieras direkt av UD och Sidas del av biståndet minskar med 25 procent. Asien och Latinamerika riskerar att drabbas extra hårt och vissa program får nedskärningar med så mycket som 40 procent. Efter avräkningarna hamnar det svenska biståndet på 0,74 procent.
Ungefär så kan man sammanfatta det som hittills kommit ut kring konsekvenserna av de avräkningar som regeringen aviserat i vårbudgeten.
Detta är en analys. De åsikter som framförs i texten är författarens egna
Den 18:e april presenterade regeringen planerna på omfattande avräkningar från biståndet som en del av vårbudgeten. För Sidas del handlar det om neddragningar på så mycket som 40 procent i vissa program. Det visar siffror som presenteras under tisdagen på ett internt möte på Sida.
Under tisdagen (19:e april) besökte biståndsminister Matilda Ernkrans Sida och tillsammans med Sidas generaldirektör Carin Jämtin och Sidas biträdande generaldirektör Marie Ottosson presenterades tydliga siffror för vad flyktingavräkningen kan komma att innebära för den del av biståndet som hanteras av Sida. Global Bar Magazine har pratat med flera personer som var med på mötet. Det här vet vi nu:
I tidigare diskussioner ska Sida ha framfört åsikten att avräkningarna ska ”drabba” Sidas verksamhet och det multilaterala biståndet som finansieras direkt av från UD lika hårt. Men nu står det klart att Sidas ”del” drabbas mycket hårdare: Medan avräkningarna från Sida blir cirka 6,9 miljarder skärs bara ”några få” miljarder från de belopp som betalas ut från UD. En anledning sägs vara att UD redan betalat ut en stor del av medlen för året.
Du läser just nu en text från Global Bar Magazine som vi låst upp då den är viktig för många.
Under mötet presenterades konkreta siffror på hur mycket som kommer att dras ned. Bland annat ska program inom områdena freds och hållbarhet skäras ned med 40-47 procent. Även stödet till civilsamhället drabbas av stora nedskärningar, upp till 37-38 procent enligt personer som var med på mötet. Totalt innebär regeringens belut att det bistånd som kanaliseras via Sida skärs ned med cirka 25 procent. Däremot så ska inte det humanitära biståndet påverkas utan kommer att fortsätta som tidigare. Sidas förvaltningsanslag (de pengar som går till administration) kommer heller inte att påverkas.
– En så här stor förändring kommer få allvarliga konsekvenser för människor i världen som redan befinner sig i svår fattigdom. Det kan till exempel handla om barn som inte kommer att få gå i skola. Att barns möjlighet till grundläggande utbildning drabbas är särskilt olyckligt eftersom barns och särskilt flickors utbildning redan varit drabbade av nedstängningar under den globala pandemin och de riskerar att halka ohjälpligt efter, säger Carin Jämtin, Sidas generaldirektör i en kommentar på myndighetens egen hemsida.
Sidas generaldirektör ville dock enligt uppgift inte lämna ut presentationen efteråt.
Flera personer som var med på mötet reagerade på att allt verkade fastlagt från UD, trots att Sida officiellt ska komma med konsekvensbedömningar kring neddragningar senast den 28:e april. Vilka beslut som egentligen redan fattats framgick inte heller under mötet. Andra som var där tyckte att regeringen var tydlig i sin presentation och att det finns anledning att visa respekt för beslutet med tanke på situationen i världen.
En trolig utveckling är att Sida försöker skjuta så många utbetalningar och beslut framåt så att de i stället belastar 2023. Enligt de gällande så kallade DAC-reglerna så får denna typ av avräkning bara ske under ett år och 2023 måste därför ett eventuellt flyktingmottagande finansieras med andra poster från statsbudgeten.
En fråga som flera lyfter är att neddragningen kommer att kräva ett omfattande dialogarbete med många samarbetspartners ute i världen. Risken finns också att de neddragningar som görs initialt blir för stora och att viktig verksamhet stoppas, trots att det längre fram kanske visar sig att det finns pengar kvar. I dagsläget vet nämligen inte Sida hur mycket som kommer att behöva tas i anspråk för flyktingmottagning fram till årets slut: det kan bli mindre än vad vi nu tror. Så var det också i samband med Syrien-krisen och avräkningarna 2016.
”Det hade varit betydligt enklare att skära bort till exempel två miljarder från Världsbanken än att vi nu ska behöver förhandla med ett stort antal lokala organisationer”, säger en person som vi pratat med.
Många är också oroliga för hur det ska gå med arbetet för mänskliga rättigheter i världen. Två regioner som ser ut att drabbas extra hårt är Asien och Latinamerika. I länder som Kambodja och Guatemala är Sverige redan nu en av få biståndsgivare sedan många andra länder dragit sig ur, och därmed riskerar försvarare av mänskliga rättigheter i dessa länder att drabbas ännu hårdare.
Frågan är också om så stora avräkningar verkligen är nödvändiga med tanke på de goda statsfinanserna:
”Beslutet om avräkningar har jäktats fram utan tillräckliga prognoser från berörda myndigheter, och utan att ta andra alternativ eller de katastrofala konsekvenserna i beaktande. Med tanke på Riksgäldens senaste prognos om ett oväntat starkt budgetsaldo och ett förväntat budgetöverskott på 139 miljarder kronor behöver Sverige inte välja mellan solidaritet med flyktingar från Ukraina och solidaritet med människor i fattigdom och utsatthet i andra delar av världen”, skriver Paraplyorganisationen Concord i ett uttalande.
En annan intressant fråga är om en liknande neddragning hade kunnat presenteras om Miljöpartiet suttit kvar i regeringen. Hade partiet accepterat det som Socialdemokraterna nu genomför? Inte att döma av tisdagens budgetdebatt i riksdagen där Janine Alm Ericson uppmanade regeringen att tänka om:
– Vilka grupper är det egentligen som den socialdemokratiska regeringen vill lämna därhän? Är det kvinnliga småbönder i utvecklingsländer (…) eller är det de kvinnliga fredsnätverken som bidrar till hållbar konfliktlösning?
Å andra sidan, senaste liknande neddragningar gjordes var 2016. Och då hette biståndsminstern Isabella Lövin.
Redan före de nu planerade neddragningarna låg det svenska biståndet under 1 procent, enligt officiell statistik från DAC. Totalt innebär besparingarna att 25 procent av Sidas budget försvinner. Därmed hamnar det svenska biståndet efter flyktingavräkningar på cirka 0,74 procent – en bra bit under enprocentsmålet med andra ord.
Frågan är hur det kommer att påverka bilden av Sverige i världen?
David Isaksson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
