Ökat utrymme för civilsamhället, färre hot mot journalister och oppositionspolitiker som släppts fria, men några verkliga reformer som garanterar respekten för mänskliga rättigheter har inte genomförts. Så kan man sammanfatta Samia Suluhu Hassans första år som Tanzanias president.
På kvällen den 17 mars 2021 meddelade Tanzanias dåvarande vicepresident Samia Suluhu Hassan att president John Magufuli hade dött. Hans död hade föregåtts av många rykten om att Magufuli – som förnekat covid – själv insjuknat och flyttats till sjukhus utomlands.
För de allra flesta i Tanzania har året som gått inneburit en lättnad. En befrielse över att det går att prata, skriva till vänner på sociala medier och även i viss mån publicera kritik mot regimen utan att riskera jobb, karriär eller till och med sitt liv.
Det civila samhället har också fått större utrymme att agera och kan föra dialog med regeringen. I början av mars träffade presidenten oppositionsledaren Freeman Mbowe sedan han den fjärde mars släppts fri efter 227 dagar i häkte. Alla anklagelser om terrorism har lagts ned.
– Det är en stor skillnad i vad människor vågar säga idag. All kommunikation skedde tidigare över Signal (app vars meddelanden är krypterade), berättar Kerstin Bergeå, regional representant för Act Svenska kyrkan i Tanzania.
Ingen var säker
Men inte ens i krypterade meddelanden kände sig människor säkra under den förra presidentens auktoritära regim. John Pombe Magufuli styrde allt med en järnhand. Oppositionspolitiker dödades eller försvann spårlöst, advokater utsattes för bombattacker, journalister kidnappades eller häktades på märkliga grunder, redaktörer och medieägare skälldes ut och tvingades publicera positiva nyheter, homosexuella förföljdes som aldrig tidigare, företagsledare kidnappades eller utsattes för hot om åtal. Även diplomater hotades med repressalier.
President Magufuli hade dessutom bestämt att covid-19 inte längre fanns i Tanzania och därmed vågade inte ens sjukvårdspersonal nämna sjukdomen vid dess namn.
Mötesfriheten upphörde samma dag som Magufuli tillträdde som president. Detta följdes av att yttrandefriheten långsamt ströps till döds. Kritik på sociala medier eller i fel forum kunde få ytterst allvarliga konsekvenser.
Ett kompakt mörker hade lagt sig över landet och ingen kunde se en öppning. Många befarade dessutom att Magufuli skulle väljas om fram till dess att han dog.
När det styrande partiet CCM utsåg Samia Suluhu Hassan som John Magufulis vicepresidentkandidat var det få som tog henne på allvar – allra mist att hon eller en kvinna över huvud taget – skulle ta över efter honom.
Så när Magufuli plötsligt försvann tre veckor innan beskedet om hans död kom så uppstod ett vacuum. Vem skulle ta över och hur skulle den som tog över fortsätta driva landet? Landets vicepresident Samia Suluhu Hassan var för de flesta okänd. Hon är dessutom från Zanzibar och frågan var om hon skulle kunna utöva makt – på riktigt – i den situation som uppstod.
Nu har det gått ett år sedan Tanzanias nuvarande president Samia Suluhu meddelade att hennes dåvarande chef John Magufuli hade dött. Exakt när och av vilken orsak är inte klargjort. Officiellt meddelades hans dödsfall den 17 mars och orsaken var en hjärtattack som orsakats av ett hjärtfel han lidit av under en längre tid. Men om han dog eller inte dog av covid-19, en pandemi han förnekade fanns i Tanzania är oklart. Fortfarande är klarlagt hur många som smittats och dött av covid-19.
När Samia Suluhu Hassan tog över fanns det många som hoppades på att allt skulle bli så mycket bättre. Och vissa saker har verkligen förändrats – som att hon inlett en dialog med civila samhället, oppositionen, religiösa ledare och diplomater, covid-19 finns och att gravida flickor inte stängs av från skolor.
Oppositionella häktades
Men det var framför allt en sak som hängde över Östafrikas första kvinnliga statschef – häktningen av Freeman Mbowe och tre andra oppositionspolitiker. De fyra anklagades för terrorism, ett brott som kunde ge livstids fängelse och de häktades tre månader efter det att presidenten tillträtt. Brottet var att de hade organiserat ett möte för att diskutera konstitutionen, ett arbete som lagts på is flera år innan Magufuli kom till makten, men som blev akut med anledning av den totalitära maktställning statschefen hade.
Så två veckor innan ettårsdagen kom meddelandet att alla anklagelser mot de fyra var avskrivna. Mbowe var fri och dagen efter kunde oppositionspartiet Chadema hålla ett stort möte med anledning av internationella kvinnodagen. Mötet blev till en fest.
”Processen (för frikännandet) inleddes för flera månader sedan. Den kulminerade i ett möte där olika demokratiska aktörer träffade presidenten. Nu pågår arbetet med att öka utrymmet för civila samhället att agera i. Och i detta har presidenten hållit en rad möten med olika ledare”, skriver Zitto Kabwe, en av få oppositionsledare som inte häktats, i ett meddelande till Global Bar Magazine.
Vilka är de främsta och sämsta saker som skett under Samia Suhulus första år? Nästan alla vi frågat nämner samma sak. Det sämsta är att Freeman Mbowe och hans partikollegor anklagades för terrorism och det bästa är att hon visat sig beredd att föra en dialog, även med oppositionen.
Innan Mbowe släpptes och träffade hon också Tundu Lissu, oppositionens presidentkandidat och Mbowes partikollega, som under Magufulis regim sköts med 16 skott. Mötet skedde i Bryssel där Tundu Lisu fått asyl efter attentatet mot honom i september 2017.
Thabit Jacob är forskare vid Göteborgs Universitet och han är inte riktigt säker på att han kan åka tillbaka utan risker. När Sida valde att gå vidare med stöd till ett stort program för socialbidrag hade Thabit Jacob deltagit i en studie som slog fast att ett program av det slaget inte kunde hållas undan från det styrande partiet CCM.
Senast Thabit var hemma i Tanzania var i januari 2019. Men efter att ha förföljts av bilar utan nummerplåtar och fått höra rykten om att han skulle råka illa ut valde han att avbryta besöket och snabbt lämna landet.
– Visst, Samia Suluhu har gjort är en del bra förändringar. Att släppa Mbowe var bra. Det kanske viktigaste är att hon öppnat upp ekonomin och släpper in investerare. Samtidigt har hon också avskedat en rad av Magufulis närmaste medarbetare, varav en del av dem var släktingar till honom, konstaterar Thabit Jacob.
Flera pekar på att frikännandet av Mbowe och på det sätt det skedde visar att Samia Suluhu nu har kontroll. Men frågan är hur det kom sig att de häktades. Flera paker på landets säkerhetstjänst, en hemlig och sluten organisation som ser sig som försvarare av det styrande partiet CCM.
– Samia Suluhu har ändrat partiet och institutionerna efter Magufuli väldigt mycket men hon har inte ändrat på säkerhetstjänsten. Den är full av korrupta skurkar och de hårdföra i CCM, menar Thabit Jacob.
Enligt Thabit Jacob består kärnan av de som jobbar emot President Samia främst av de som kommer från säkerhetstjänsten, ett organ som inte är valda och som helt saknar transparens.
– Det är främst inom säkerhetstjänsten som hon inte fått kontroll över. Och om hon inte omstrukturerar TISS så kommer det att förfölja henne en lång tid, menar han.
Kaos i landet?
Samtidigt som yttrandefriheten ökar och presidenten för en dialog med en rad olika aktörer för att hitta vägar framåt finns det också en underström av besvikelse och ilska i Tanzania. De som hyllade Magufuli för hans nationalism och kampanj för effektivitet och anti-korruption påpekar att det råder kaos i landet och att korruption ökar, även om det inte finns något som visar på att det är mer korruption nu än det var under Magufuli.
– Det jag får höra är av dem vi samarbetar med är att president Samia har tagit en del impopulära beslut och att människor inte gillar inte att hon reser utomlands så mycket. Rykten sprids om att hon ökar lånen och spär på inflationen. Känslan är att smekmånaden för henne är över, säger Kerstin Bergeå.
Under Magufulis styre hade även diplomaterna tystats. Åtminstone sex diplomater tvingades lämna landet och Magufuli var inte intresserad av att föra en dialog med diplomater. I svar på frågan om hur ambassaden ser på det första året svarar Michael Sulusi, politisk sekreterare på svenska ambassaden i Dar es Salaam i ett epostmeddelande:
Vilka är de tre viktigaste förändringarna?
- Vår uppfattning är att Tanzanias relation och dialog med företrädare för det internationella samfundet verksamma i landet har stärkts.
- Vår uppfattning är att utrymmet för media – och yttrandefrihet har ökat.
- Presidenten har genom utnämningar tillsett att kvinnors representation på ledande statliga befattningar har ökat.
Hur ser ni utvecklingen i landet den närmaste framtiden?
- Vår bedömning är att Tanzania bland annat kommer att fortsätta verka för att stärka sina relationer med omvärlden.
- Vår bedömning är att president Samia Suluhu Hassan bland annat kommer att verka för att ytterligare stärka den ekonomiska utvecklingen.
Petter Bolme
Lyssna också på:
