Sverige ger ytterligare 500 miljoner i humanitärt bistånd till Ukraina. Det meddelade biståndsminister Matilda Ernkrans på en presskonferens. Totalt kan arton miljoner människor komma att behöva hjälp.
Från att 200 000 var på flykt i söndags är över en halv miljon på flykt idag, enligt tillgänglig information. Syftet med det nya stödet är att lindra den akuta humanitära situationen. Sedan tidigare har Sverige avsatt ca 70 miljoner kronor för humanitära insatser i Ukraina, via Rödakorskommittén, UNHCR samt 50 miljoner kronor via FN:s landsfond för Ukraina. Igår kväll beslutades om ytterligare 500 miljoner att fördelas för humanitärt bistånd kopplat till Ukraina. Sverige är sedan 2012 en av de största biståndsgivarna till Ukraina med ca 260 miljoner kronor årligen.
Biståndsministern poängterade att UNHCR, en av våra största partners inom humanitärt bistånd, är huvudaktör i denna typ av situationer. Sverige är den tredje största givare till UNHCR med 708 miljoner kronor. Sverige är en av de största givarna till så kallat kärnstöd, som används när kriser blossar upp snabbt.
Sida genomför två sorters bistånd: utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Utvecklingssamarbetet är ett långsiktigt stöd till länders utveckling. Det som händer nu går att jämföra med omfördelningen av medlen inom utvecklingssamarbetet i fallet Afghanistan då vi flyttade över 300 miljoner från det globala humanitära biståndet. Sida bestämmer över de fyraåriga biståndsramarna/strategierna. I det här fallet har pengarna flyttas om, genom ett regeringsbeslut, inom det långsiktiga biståndet i Östeuropastrategin så att mer pengar går till Ukraina. UD betalar ut kärnstöd, organisationsstöd, till Röda Korset och andra organisationer via FN:s landfond för Ukraina och FN:s appell. Det samlade humanitära biståndet till Ukraina sedan 2014 uppgår till 411 miljoner. Förra året gav Sverige 260 miljoner i utvecklingssamarbete till landet.
Karolina Lindholm Billing, UNHCR representant i Ukraina, beskrev humanitär nöd av ofattbar skala på platser som Donetsk och Luhansk, Kiev och Mariopol.
– Människor sitter fast i skyddsrum och kan inte fly, De vill ha mat och filtar. Lokala myndigheter försöker hjälpa dem att komma därifrån, till exempel till västra Ukraina, men det är mycket svårt eftersom det inte finns några säkra korridorer, konstaterade hon.
På en direkt fråga från Global Bar Magazine hur tillskapandet av humanitära korridorer går svarade biståndsministern att hon har otaliga kontakter angående detta:
– Jag är väldigt tydlig med att de krigförande partnerna måste respektera humanitär rätt.
Karolina Lindholm Billing på UNHCR berättadade att FN-organet samarbetar med lokala myndigheter, för att skapa så kallade ”hubs” eller mottagningscenter, som erbjuder en sovplats för en-två nätter samt rådgivning vart de kan ta sig.
– Det rör sig om cirka en miljon internflyktingar som försöker ta sig i säkerhet via flyg, tåg, buss eller bil. Många vägar är blockerade och säkerhetsläget är kritiskt. Det är svårt att nå fram till de som försöker skydda sina liv. Arbetet med lokala myndigheter och organisationer är centralt. Och kärnstödet och den flexibla finansieringen som Sverige erbjuder till UNHCR är därför ovärderlig, fortsätter Karolina Lindholm Billing.
Ryssland måste ge tillträde
Enligt biståndsministern måste Ryssland ge tillträde till humanitära aktörer, skydda civilbefolkningen, samt följa internationell humanitär rätt. Kärnstödet är avgörande för att organisationerna som arbetar med att ge humanitär hjälp ska kunna ställa om snabbt.
- 500 miljoner kronor kanaliseras genom humanitära organisationer för att hjälpa med sjukvård, mat, vatten, hygienartiklar och, sovplatser samt hjälpa barn och familjer på flykt vilket är centralt.
FN:s nya humanitära appell för krisen i Ukraina lanseras i eftermiddags. OCHA, UNHCR med flera presenterar vilket ekonomiskt stöd som behövs för att tillgodose de humanitära behoven i Ukraina.
– Sverige kommer att bidra till FN och Röda Kors-organisationens humanitära arbete, fortsatte biståndsministern.
Carin Jämtin förklarade att man måste vara på plats och vara väldigt flexibel. Humanitära partners är viktiga:
– FN:s responsplan för Ukraina före invasionen slog fast att 2,9 miljoner människor beräknades vara i behov av akut humanitär hjälp. Idag bedömer man att arton miljoner människor har behov av mat, vatten, skydd, tak över huvudet. Situationen är allvarlig för humanitär personal på plats. Men assistansen når fram, fortsatte Carin Jämtin.
Sverige var en av de första givarna till FN:s humanitära landfond för Ukraina som etablerades 2019. En snabb allokeringsprocess (fördelningsprocess) har skapats och arton miljoner dollar, cirka 170 miljoner kronor, har tillförts fonden till aktörer som kan agera nu. Dessa inkluderar FAO, UNHCR; Svenska Röda Korset, Norska och Danska Flyktingrådet, Rädda Barnen, Action Against Hunger, World Food Programme (WFP).
Tomas Nordberg
