WHO: Två decennier av framsteg förlorade


Pojkar i Indien. Foto: Atul Pandey/Unsplash.

WHO och Världsbanken rapporterar att två decennier av framsteg inom hälsovård har gått förlorade under pandemin. Positivt är att produktionen i många länder återhämtade sig under 2021 efter en kraftig nedgång under 2020. Rika länder och många medelinkomstländer länder har uppnått betydande vaccinationsnivåer.

Pandemin har en förödande inverkan på människors möjligheter att få vård och kunna betala för den. Den ansträngda hälso- och sjukvården globalt sett har lett till att vaccinationstäckningen för första gången på tio år på minskat och dödsfallen i tuberkulos och malaria ökat.

Pandemin har skapat den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet, och människor har allt större problem att betala för vård. Redan före pandemin hade en halv miljard människor hamnat i extrem fattigdom (eller blivit ännu mer extremt fattiga än vad de var tidigare) på grund av de kostnader de hade för hälso- och sjukvård. Organisationerna räknar med att den siffran nu är betydligt högre. – Det finns ingen tid att förlora, säger Tedros Adhanom Ghebreyesus, WHO:s generaldirektör och lägger till:

– Alla regeringar måste arbeta hårdare för att se till att var och en av deras medborgare kan få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster utan rädsla för de ekonomiska konsekvenserna. Detta innebär att stärka de offentliga utgifterna för hälsa och socialt stöd och öka deras fokus på primärvårdssystem som kan ge nödvändig vård nära hemmet.

Ny rapport från Världsbanken
Global Economic Prospects kallas rapporten och den är en årlig sammanställning av makroekonomiska indikatorer. I årets rapport beskriver Världsbanken att höga råvarupriser gynnar många utvecklingsländer. Finanskriser och skuldomstruktureringar har varit mindre frekventa än man befarade under coronapandemin. 

Problemen handlar till stor del om makroekonomiska obalanser som har nått rekordhöjder. Men även rika länder brottas med likartade problem. För flera av dessa länder har offentliga utgifter, underskott och skulder nått aldrig tidigare skådare nivåer i förhållande till BNP. För utvecklingsländerna har utgifterna ökat kraftigt för att klara av de globala chocker som pandemin innebär. Många av dessa länder, som redan före pandemin var sårbara, brottas nu med rekordhöga nivåer av externa och inhemska utgifter, samt en enorm skuldsättning. Nu slår de rika länderna ned på takten i sin expansion av penningpolitiken. Detta kommer oundvikligen leda till att räntorna stiger. Konsekvenserna för växelkurser, inflation, hållbar skuldsättning och ekonomisk tillväxt kommer att vara svåra för utvecklingsländerna, menar Världsbanken. 

Rapporten betonar att inkomstskillnader ökar både inom länder och globalt sett. Coronapandemin har omintetgjort åratal av framgångsrik fattigdomsbekämpning. Arbetslösheten har ökat i många utvecklingsländer och som vanligt drabbas kvinnor, personer med låg eller ingen utbildning och de som står utanför arbetsmarknaden värst. Nedlagda skolor och dålig hälso- och sjukvård riskerar att skapa permanenta skador bland barn och utsatta grupper. Alltmedan de rikaste blir allt rikare på grund av ökade priser – vilket i sin tur spär på inflationen. I förlängningen kan detta leda till våldsamma samhällskonflikter. Världsbanken pekar särskilt på riskerna med nya mutationer av viruset i länder som har en låg nivå av vaccinationer. Klimatkrisen gör sitt för att förvärra situationen. Stora svängningar i råvarupriser och extrema väderförhållanden som orsakas av klimatförändringarna ökar osäkerheten och belastar hälso- och sjukvården och näringslivet. 170 miljoner barn har inte haft skolgång i över ett år och våldet mot barn och kvinnor har ökat dramatiskt under pandemin.

Vaccinationsgraden måste öka
Rapporten säger att vaccineringsgraden måste öka runt om i världen så att försörjningskedjorna kan fungera som normalt. Under 2021 var avsaknaden av tillgång till vaccindoser det största problemet, särskilt för låginkomstländerna. I början av 2022 ökar vaccintillgången, men mutationen omikron och hinder för att ta fram nya vacciner utgör väldiga problem. 

Enligt Världsbanken är skuldlättnader för utvecklingsländerna centralt. Därför måste G20-länderna se över sitt arbete för skuldomstrukturering för låginkomstländer, menar Världsbanken.

Tomas Nordberg

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.