”Palmepriset stärker oss i kampen för Amazonas”


Vardag i Patricias by. Foto: Eriberto Gualinga Montalvo.

– Vi har anklagats för att vara brottslingar och terrorister. Därför är Palmepriset en viktig signal till alla de som förtalat oss, men också en uppmuntran till andra i Amazonas som fortsätter att kämpa mot exploatering och miljöförstöring. 
Det säger Patricia Gualinga som är årets mottagare av Olof Palmepriset.

Patricia Gualinga är ledare för Kichwa-folket i ­­Sarayaku i equadorianska Amazonas. I prisets motivering står:

”Hon prisas för sitt modiga ledarskap för urfolkens livsvillkor och naturens rättigheter samt för sin kamp för överlevnaden av Amazonas, världens största regnskog. I en tid då den biologiska mångfalden hotas och klimatförändringarna kräver stora omställningar är urfolken särskilt utsatta. Genom sin relation till mark och natur visar Patricia Gualinga vägen till hållbara samhällen och att vi alla måste lära oss att leva med naturen och inte mot den. Urfolkens kamp för överlevnad är därmed också mänsklighetens. Patricia Gualingas och hennes medkämpars röst är ovärderliga i det ekologiska katastrofläge som världen befinner sig i.

Patricia Gualinga. Foto: Kathrin Harms.

När jag får tag på Patricia Gualinga befinner hon sig i staden Puyo, provinshuvudstad i Pastaza-provinsen i Ecuador. Dit har hon tagit sig för att kunna vara med i själva prisceremonin som i år äger rum över internet.

– Att få ett pris i Olof Palmes namn betyder därför också mycket. Det stärker oss i vår kamp som många gånger är tung och svår. Inte minst därför ger priset så mycket glädje, säger hon.

Stora oljereserver
Ecuador har den tredje största oljereserven i Sydamerika och är i dagsläget den femte största oljeproducenten på kontinenten. En stor del av landets exportinkomster kommer en stor del från just oljan. De senaste åren har Kina blivit Ecuadors viktigaste finansiella partner där oljetillgångar bytts mot lån och investeringar i bland annat gruvsektorn. Beroendet av Kina oroar många och Ecuadors president Guillermo Lasso (som tillträdde 2021) ska nu försöka omförhandla villkoren med Kina.

Under många år har Patricia Gualinga och Kichwa-folket i Sarayaku kämpat mot oljebolagens försök att exploatera deras mark. 1992 fick Kichwa-folket rätt till 135 000 hektar mark där de alltid levt, men bara fyra år senare ingick denna mark i de 200 000 hektar som landets regering gett i koncession till ett argentinskt oljebolag som omgående började bygga vägar och förstöra regnskogen. Det här blev början på en lång kamp som ännu inte nått sitt slut.

2012, efter många år av protester, domstolsförhandlingar och politiska aktioner avgjordes fallet i den interamerikanska domstolen. Domen slog fast att Equador hade brutit mot Kichwa-folkets rättigheter och förpliktigades att kompensera de som drabbades. I samband med det finns också 1 200 personer från Kichwa-folket tillbaka rätten till den mark där de alltid levt.

Men det har långt ifrån varit en enkel process och hoten från oljebolagen är inte på något sätt över. Så sent som 2018 attackerades Patricia Gualingas hem.

– Under den nuvarande regeringen är hoten inte lika omfattande, men gruv- och oljebolagen finns kvar i regionen och problemen har långtifrån upphört, konstaterar hon.

De flesta i Sverige har själva aldrig varit Amazonas. Så hur är det att leva som Kichwa-folket?

– Vårt samhälle ligger inbäddat i regnskogen. Att ta sig till byn Sarayaku tar en halvtimme med litet plan eller en hel dag i kanot. Husen är byggda med palmblad och har jordgolv. De allra flesta lever på det vi själva fiskar eller jagar, och mycket av arbetet i samhället görs gemensamt av människor. Vi talar Kichwa som är ett av många quechua-språk i Ecuador. Men att vi lever nära naturen innebär inte att vi inte vill vara en del av det moderna samhället. Många har enkla mobiltelefoner och med hjälp av solpaneler finns det ljus i det gemensamma huset, berättar Patricia Gualinga.

Och även om Kichwa-folket vann striden då så är frågan på lång sikt långtifrån. Oljekoncessionerna är fortfarande inritade och runt om människors bosättningar finns områden där oljebolagen påbörjat förberedelserna inför exploateringen.

– Den utsläpp och föroreningar som de åstadkommit under förberedelsearbetet filtreras ner i marken och hotar naturen och vår överlevnad, eftersom flera av dessa ligger alldeles nära de platser där människor bor.

Viktigt erkännande
Priset är också viktigt för det erkännande och det stora internationella stöd som det innebär. Det innebär också en ökad säkerhet för oss då de inte lika enkelt kan attackera oss när världen har ögonen på det som sker i Ecuador. Därför blir priset också ett sätt att skydda regnskogsförsvararna.

– För hotet från förnyad exploatering finns alltid där. Därför är det så viktigt att ni i andra länder verkligen avskräcker era oljebolag från att investera i områden där det bor ursprungsfolk – för de kommer att möta mycket motstånd!

Pandemin har inneburit att de urfolkssamhällen som finns i Amazonas blivit än mer isolerade och att man knappast fått motta någon hjälp alls utifrån.Men hur ser balansen ut mellan det moderna och traditionella? Patricia Gualinga formulerar det så här:

– Vi vill kunna fortsätta att leva här och på ett hållbart sätt. Men det betyder inte att vi vill bli helt övergivna av samhället i övrigt. Jag menar att det måste vara möjligt att vara en del av världen i stort – och samtidigt leva på ett hållbart sätt här i Amazonas.

David Isaksson

Olof Palmepriset

Priset består av ett diplom och 100 000 dollar. Du kan se prisutdelningen här. Om pandemin tillåter kommer Patricia att besöka Sverige i juni 2022.

 

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.