Klimatet: Sex trender att hålla koll på


Skogsavverkning, Australien. Foto: Matt Palmer/Unsplash

En kommande rapport från FN:s klimatpanel IPCC väntas slå fast att riskerna för människor och natur är större än vad forskarna hade räknat med. Frågan är – kommer världens länder att agera? Kommer 2022 att leda till hårdare krav för att bekämpa den globala uppvärmningen?

Från att fasa ut subventioner för fossila bränslen till att ta itu med de stigande kostnaderna för de skador som orsakas av effekterna av klimatförändringarna: 2022 kommer sannolikt att innebära starkare krav på mer ambitiösa åtgärder för att bekämpa den globala uppvärmningen.

Och det brådskar. Tjänstemän och experter på klimatpolitik varnar för att det mest ambitiösa målet i Parisavtalet, att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius, blir allt svårare att nå – trots att målet fick ett starkare politiskt stöd 2021.

– 2022 handlar om att övergå till det som FN:s generalsekreterare har valt att kalla nödläge, säger Inger Andersen, VD för FN:s miljöprogram UNEP.

Här är några av de klimat- och naturfrågor som experterna förutspår kommer att ha högsta prioritet i år:

1. Snabbare och större utsläppsminskningar?
Ansträngningarna måste fördubblas, särskilt av de stora utsläpparna av växthusgaser, för att minska koldioxidutsläppen under detta årtionde. Detta i ett försök att klara av målet på max 1,5 graders uppvärmning och minimera klimatförändringarnas skadeverkningar på människor och planeten.

– Det har lagts för stor vikt vid det mer långsiktiga målet på nettoutsläpp vid mitten av århundradet och inte tillräckligt med uppmärksamhet på betydande minskningar mellan nu och 2030, säger Robert Watson, tidigare ordförande för FN:s klimatpanel IPCC.

– Om regeringarna menar allvar med Parismålet måste de bita i det sura äpplet redan 2022 och avsevärt stärka sina löften, fortsätter han.

Detta gäller särskilt de länder som har de största utsläppen, däribland Kina, USA, Indien, Ryssland, Japan, Ryssland men också EU:s medlemsstater, konstaterar Robert Watson.

Vid FN:s klimattoppmöte COP26 i november enades regeringarna om att hitta sätt att stärka sina handlingsplaner om ett år, i stället för vart femte år som anges i Parisavtalet. Men prognoser visar att de globala utsläppen 2030 fortfarande kommer att vara ungefär dubbelt så höga som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt Niklas Höhne, medgrundare av den tyska forskningsgruppen NewClimate Institute.

– Med en sådan skriande klyfta har alla länder en skyldighet att ompröva sitt val, säger han.

2. Avvecklad finansieringen av fossila bränslen?
Regeringarna förväntas gå vidare med att fasa ut stödet till fossila bränslen på hemmaplan och i utvecklingsländerna efter att de vid COP26 enades om att upphöra med ineffektiva subventioner för olja, gas och kol, dock utan att någon tidsgräns anges.

Viktiga länder som har finansierat investeringar ibland annat kolkraftverk i andra länder, däribland Kina, Japan och Sydkorea, lovade 2021 att upphöra med ny utländsk kolfinansiering, medan en grupp givarländer gjorde ett liknande åtagande för alla fossila bränslen.

Subventioner, finansiering och tekniskt stöd för fossila bränslen har hållit kostnaderna för att använda olja, gas och kol som energikällor artificiellt låga, vilket har hämmat den viktiga övergången till förnybara energikällor.

Internationella valutafonden uppskattar att de globala subventionerna till fossila bränslen uppgår till hela sex biljoner dollar per år. FN:s miljöchef Inger Andersen menar att övergången från fossilbaserad ekonomisk tillväxt är en av de elefanter i rummet som måste hanteras under 2022.

– Prioriteten måste vara att en gång för alla sparka ut de som understödjer fossila bränslen ur politiken, precis som det gick till med Big Tobacco, säger Grenenpeace chef Jennifer Morgan.

Klimatdemonstration i Europa. Foto: Markus Spiske/Unsplash.

3. Blir det en rättvis omställning?
I takt med att trycket på att minska utsläppen från fossila bränslen och övergå till renare energikällor ökar, växer oron för hur detta kommer att påverka arbetstagare som nu är beroende av koldioxidintensiva industrier för sin försörjning.

Regeringarna inser i allt högre grad behovet av att ge stöd ett omställningsstöd, till exempel omskolning för gröna jobb och finansiering för att starta nya företag i före detta kol- eller oljecentrum, för att se till att de får med sig människor i övergången till ett mer hållbart samhälle. 

Vid COP26 satsade givarregeringarna miljarder dollar för att hjälpa kolberoende tillväxtekonomier som Sydafrika, Indien, Indonesien och Filippinerna att inleda en så kallad grön, rättvis omställning – särskilt för de mest utsatta. 

I kölvattnet av COP26 krävde den globala fackliga rörelsen ITUC – som företräder 200 miljoner fackföreningsmedlemmar världen över – att man omedelbart skulle inleda samtal med arbetstagare och samhällen för att ta fram planer för en rättvis övergång.

4. Vad kommer nästa katastrof att kosta?
Under 2021 drabbades världen av ett stort antal klimatförändringsdrivna katastrofer – allt från den dödliga orkanen Ida i USA till förödande översvämningar i Europa och Kina och hungerframkallande torka i Östafrika – som kostade tiotals miljarder dollar 2021 och orsakade stort mänskligt lidande. Klimatförändringarna handlar alltså också i hög grad om kostnader.

En viktig rapport från IPCC, som ska offentliggöras i slutet av februari, väntas slå fast att riskerna för människor och natur är större än vad forskarna hade räknat med – även vid dagens 1,1 graders uppvärmning. Och att de kommer att öka kraftigt vid en uppvärmning på över 1,5 grader.

Sociala och ekonomiska ojämlikheter förvärrar klimatförändringens konsekvenser för de fattigaste människorna och kommer i sin tur att förvärras av den, kommer FN:s klimatpanel troligen att säga i den kommande rapporten.

– Det handlar inte bara om hur vi för närvarande anpassar oss till dessa förändringar, utan också om vilka anpassningsåtgärder som kan komma att vidtas i framtiden, säger Debra Roberts, medordförande för den grupp forskare som utarbetat IPCC:s kommande konsekvensrapport, i ett uttalande.  

I Parisavtalet fastställdes ett globalt mål för anpassning för att stärka motståndskraften och minska sårbarheten för klimatförändringens effekter, bland annat genom en förbättrad infrastruktur, tidiga varningar för katastrofer och satsningar på grödor som tål extrema förhållanden.

Men insatserna på fältet släpar långt efter de accelererande klimatpåfrestningarna och väderchockerna, och finansieringen för att öka anpassningen är tiotals miljarder dollar mindre än vad som anses behövas varje år, särskilt på de mest utsatta platserna i världen. 

5. Vem ska finansiera omställningen?
I takt med att extrema väderkatastrofer blir värre och mer frekventa kommer de rika länder som står för merparten av koldioxidutsläppen att utsättas för större påtryckningar för att hjälpa till att täcka de ökande kostnader som drabbar världens mest sårbara nationer.

Frågan om förluster och skador vann stort erkännande vid COP26-toppmötet, där länderna enades om att inleda en ny dialog om hur man ska finansiera insatser för att förebygga nya skador och ersätta de som redan drabbats av allt från förstörda hem och ekosystem, till förlorat kulturarv.

Nästa klimatkonferensen, COP27, ska hållas i slutet av 2022 i Egypten. Men högriskländernas långvariga försök att skapa en ny fond för förluster och skador bar inte frukt på detta toppmöte heller.

– Det är dags för de stora historiska förorenarna – regeringar och företag – att betala. Den här frågan måste stå högst upp på dagordningen för industriländerna, fortsätter Jennifer Morgan från Greenpeace. 

Kravet på ny finansiering för att täcka förluster och skador kommer ovanpå att den utvecklade världen hittills misslyckats med att leverera 100 miljarder dollar per år från 2020 för att hjälpa fattigare länder att anpassa sig till den globala uppvärmningen och införa renare energi.

Delfin i Röda havet. Foto: David Isaksson.

6. Blir det en ”New deal” för naturen?
Skyddet av naturliga system, inklusive skogar, och stoppandet av den snabba minskningen av den biologiska mångfalden – som båda är viktiga för den globala kampen mot klimatförändringarna – kommer att stå i fokus i år vid FN:s stora konferens om biologisk mångfald, COP15 som  delats upp i två möten och som fortsätter i april-maj 2022 i Kunming i Kina. 

Samtalen – där länderna har till uppgift att färdigställa ett nytt globalt avtal för att skydda växter, djur och ekosystem, i likhet med klimatpakten från Paris – har redan skjutits upp tre gånger på grund av pandemin.

Men frågan är om COP15-toppmötet kommer att kunna genomföras på grund av strängare reserestriktioner världen över för att begränsa spridningen av omikron-varianten av coronaviruset.

– COP15, tillsammans med COP27-klimatförhandlingarna i Egypten, kommer att vara kritiska vändpunkter för att möta den tredubbla planetära krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar, konstaterar UNEP:s chef Inger Andersen. 

Beh Lih Yi 
Thomson Reuters Foundation

Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.