Telefonnätet stängs av för thailändska muslimer


Thailändska myndigheter ökar övervakningen av muslimer. Foto: Thomson Reuters Foundation.

Malajiska muslimer i södra Thailand kan inte använda sina mobiler på grund av regeringens senaste övervakningsåtgärd i den oroliga regionen.

Läraren Wannawawee Waeyoh brukade prata med sin äldre mor hemma i södra Thailand nästan varje dag efter att han köpt en mobiltelefon till henne, tills telefonnätet plötsligt dog.

Nätleverantören hade stängt av tjänsten eftersom Wannawawee inte hade lämnat in sina biometriska uppgifter för att registrera sitt SIM-kort i enlighet med en ny regeringsorder. Detta är den senaste statliga övervakningsåtgärden riktad mot Thailands södra provinser som har muslimsk majoritet.

– Tjänsten stängdes av mitt under coronapandemin, när jag var mycket orolig för min mor. Jag var tvungen att ringa min syster för att se till henne, säger Wannawawee, 30, som bor i staden Yala, cirka 100 mil söder om Bangkok. Han lägger till:

– SIM-korten är redan registrerade via mitt nationella ID – varför behöver de biometriska uppgifter också?

Omkring 7 000 personer har dödats under de senaste 16 åren i ett separatistiskt uppror i gränsprovinserna Yala, Pattani och Narathiwat.

De thailändska myndigheterna meddelade 2019 att invånarna i de tre provinserna och vissa distrikt i Songkhla måste omregistrera sina SIM-kort med fingeravtryck och ansiktsfotografi – vilket inte krävs i andra delar av det buddhistiskt dominerade landet.

Ordern trädde i kraft förra året samtidigt med att restriktioner infördes för att begränsa coronapandemin.

Landets tre mobiltjänsteleverantörer skickade textmeddelanden till kunderna och stängde sedan av tjänsterna för tusentals personer som inte hade registrerat sig i tid. Ordern gällde alla invånare, men påverkade malajiska muslimer oproportionerligt mycket.

Många av dem var äldre eller bodde i byar, vilket innebar att de inte kunde resa till städerna i tid för att registrera sina uppgifter, enligt människorättsgrupper som har ifrågasatt behovet av biometri enbart i de södra provinserna.

Andra valde att avvisa ordern, eftersom de var försiktiga med att öka den statliga övervakningen i den malajisktalande södra regionen.

– Regeringen tror att alla här är inblandade i uppror och antinationell verksamhet och sätter säkerheten före vår integritet och våra rättigheter, säger Anchana Heemmina, grundare av människorättsorganisationen Duay Jai Group.

– Vi har ingen aning om vem som har tillgång till våra uppgifter eller hur de används. Att insistera på biometri för mobiltelefonanvändare endast i den djupa södern är diskriminering och innebär etnisk profilering av malajiska muslimer, säger hon till Thomson Reuters Foundation.

En fråga om balans
De thailändska myndigheterna har sagt att åtgärderna behövs för att förebygga våld i regionen och att biometri kommer att bidra till att förhindra identitetsstöld och användning av oregistrerade SIM-kort i mobiltelefoner för att detonera sprängladdningar.

– Att upprätthålla den allmänna säkerheten och skydda de medborgerliga rättigheterna är en fråga om balans, säger Ronnasil Poosara, chef för polisens operationscenter i de södra gränsprovinserna.

Antalet attacker som utlöses av mobiltelefoner har minskat sedan ordern utfärdades, menar han och tillägger att spårningen av misstänkta har blivit effektivare med hjälp av biometri.

Över hela världen har terrorismbekämpning i allt högre grad anförts som motivering för nya säkerhetslagar och statlig övervakning – från massdatainsamling till den ökande användningen av verktyg för artificiell intelligens (AI) för att rikta in sig på vissa grupper.

Förra månaden varnade Apple minst sex aktivister och forskare som var kritiska till den thailändska regeringen för att man trodde att deras iPhones hade blivit måltavlor för vad man kallade statligt sponsrade hackare.

I Thailands södra gränsprovinser började säkerhetsstyrkorna 2012 samla in DNA-prover från malajiska muslimer för en databas som enligt tjänstemännen skulle hjälpa dem i deras utredningar av attacker från upprorsmän.

– Under de senaste åren har säkerhetsstyrkorna samlat in DNA-prover vid kontrollstationer och under razzior i hem och skolor, ofta utan samtycke, säger Pornpen Khongkachonkiet, direktör för Cross Cultural Foundation.

Människorättsgrupper dokumenterade omkring 140 sådana fall mellan januari och september 2019.

Myndigheterna har förnekat att prover samlades in utan samtycke.

De södra gränsprovinserna var också där fler än 8 000 AI-aktiverade kameror anslutna till ett centralt övervakningssystem installerade först. Myndigheterna sade att dessa skulle garantera lokalbefolkningens säkerhet.

– Men det finns få detaljer om vem som tillhandahåller tekniken, hur den används eller vilket skydd människor har, menar Pornpen.

Thailands lag om databrott från 2016 och lagen om cybersäkerhet från 2019 ger regeringen befogenhet att genomföra övervakning och att söka och beslagta data och utrustning i fall som anses hota den nationella säkerheten.

I södra delen av landet ger särskilda lagar om upprorsbekämpning myndigheterna ännu större befogenheter, och bristen på adekvat dataskydd är ett svek mot invånarna, menar rättighetsförespråkare.

– Användningen av teknik för ansiktsigenkänning kränker människors privatliv och frihet. Det finns så mycket övervakning att människor känner sig fängslade. Det handlar om ständiga trakasserier, säger Pornpen.

En talesman för Internal Security Operations Command, en enhet inom den thailändska militären, menar att biometri och teknik för ansiktsigenkänning är en viktig del av övervaknings- och riskanmälningssystemet som syftar till att identifiera separatistiska upprorsmän.

Mer sårbara
Regeringar från Colombia till Kina har under pandemin rullat ut ny teknik och ytterligare övervakningsåtgärder som enligt människorättsgrupper är riktade mot minoritetsgrupper och som kommer att finnas kvar efter coronapandemin.

Avstängningen av mobiltjänsterna i Thailands södra del följer på påstådda övergrepp som Human Rights Watch dokumenterat, bland annat utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden och tortyr av misstänkta upprorsmän.

De thailändska myndigheterna har förnekat dessa rapporter.

Inga officiella uppgifter har släppts om hur många mobilnummer som stängdes av efter att den nya ordern trädde i kraft, men Pornpen uppskattar att ungefär en tredjedel av de nästan en miljon registrerade SIM-korten har kopplats bort eller riskerar att stängas av.

Cross Cultural Foundation har på uppdrag av en invånare i Pattani lämnat in en stämningsansökan mot National Broadcasting and Telecommunications Commission, en statlig myndighet, som utfärdat ordern till mobiltjänsteleverantörerna. Ärendet är ännu inte avgjort.

– De vars tjänster stängdes av kan inte nå sina familjer, deras företag påverkas, deras barn kan inte studera på distans och de kunde inte få tillgång till viktig information om covid, vilket gjorde dem mer sårbara, sade Pornpen.

– Det är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna.

Rina Chandran
Thomson Reuters Foundation

Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg

Artikeln publicerades ursprungligen av Thomson Reuters Foundation

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.