Den nya fonden förmedlar hjälp direkt till det afghanska folket utan att gå via talibanstyret.
Närmare 23 miljoner afghaner behöver humanitär hjälp för att överleva. Många människor är på flykt inom landet, det råder svår torka samt matbrist samtidigt som spridningen av covid-19 förvärrar situationen.
– En socioekonomisk kollaps i Afghanistan skulle utlösa omfattande mänskligt lidande, som kan påverka hela regionen negativt med flyktingströmmar och försämrat säkerhetsläge, säger Maria Lundberg, chef för Afghanistanenheten på Sida.
Sida har därför beslutat att ge 101,5 miljoner kronor till FN:s krisfond ”Special Trust Fund for Afghanistan”. Fonden leds av UNDP och ska ge stöd till befolkningen utan inblandning från talibanstyret. De grupper som har störst behov är kvinnor, barn, äldre, internflyktingar och människor med funktionsnedsättning. Fonden räknar med att kunna samla in totalt 1,4 miljarder US dollar.
Det handlar bland annat om stöd till små företag, skydd till jordbruket från naturkatastrofer, ge tillfällig basinkomst till utsatta grupper och förbättra tillgången till social service. Arbetet genomförs av ett antal FN-organisationer, ett stort nätverk av lokala och internationella organisationer samt privata tjänsteleverantörer.
Problemet med att ge hjälp till de mest utsatta i Afghanistan har varit att detta skulle kunna stödja talibanerna och deras myndigheter, något som svenska regeringen vände sig emot. ”Inte en spänn ska gå till talibanerna” (citat från Ann Linde).
Nu har världssamfundet bedömt att befolkningen är i stor nöd och då krävs det insatser. Med stödet hoppas FN att det går att undvika att Afghanistans ekonomi kollapsar. I september rapporterade FN att bruttonationalinkomsten riskerar att falla med över 13 procent och att 97 procent av befolkningen riskerar att hamna under fattigdomsgränsen.
Kritiska röster mot västs strategi
En del experter menar att humanitärt bistånd inte är tillräckligt och att det krävs en dialog med talibanerna. Erica Gaston är en av dem. Hon skriver att en sådan strategi är nödvändig för stärkande av demokratin och de mänskliga rättigheterna i det långa loppet. Enligt Gaston bör diplomater och FN-missionen i landet påbörja en dialog med talibanerna. Bara på så sätt, menar hon, kan dessa mål uppnås.
Enligt tankesmedjan Carnegie Europe visar de senaste tjugo årens politiska insatser i landet att EU saknar djupgående kunskaper om demokratistöd i Afghanistan. Dessutom, hävdar Carnegie, så har säkerhetsstrategierna varit kontraproduktiva.
Tomas Nordberg
