Debatt: Sida svarar Anders Östman


DEBATT. Med en rad ganska insinuanta frågor, söker Anders Östman att förmedla en bild av att Sida inte längre kommunicerar om sin verksamhet på grund av bristande landkunskap hos våra medarbetare, rädsla och munkavlar för att kommunicera i media. Enkelt uttryckt är förstås svaret nej på frågorna, skriver Torbjörn Pettersson, avdelningschef för Sidas avdelning för HR och kommunikation i ett svar till Anders Östman.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.

Det är med stigande förvåning jag läser Anders Östmans debattartikel om Sida och kommunikation som inte går fram. Sidas kommunikation i Sverige är viktigare än för de flesta andra myndigheter – inte för att vår verksamhet skulle vara mer partipolitiskt kontroversiell (tvärtom är ju enigheten om politikområdet mycket stor) utan för att det är svårt för de flesta svenskar att få en egen upplevelse av myndighetens verksamhet och resultat då vi i huvudsak arbetar i andra länder. Vi har dessutom en strategi beslutad av regeringen om att nå ut till allmänheten med hur vi arbetar med utvecklingssamarbete för att nå de allra fattigaste, och hårt drabbade av olika kriser och konflikter med de humanitära biståndet.

Med en rad ganska insinuanta frågor, men inte så mycket argument, söker Anders Östman att förmedla en bild av att Sida inte längre kommunicerar om sin verksamhet på grund av bristande landkunskap hos våra medarbetare, rädsla och munkavlar för att kommunicera i media. Eftersom konkreta exempel på detta saknas och kritiken är mer svepande, är det svårt att bemöta hans frågor. Enkelt uttryckt är förstås svaret nej på frågorna. Sidas kunskapsnivå och kompetens rankas regelmässigt mycket högt i snart sagt alla oberoende utvärderingar. Sidas personal uttrycker i medarbetarundersökningar att det är högt i tak i organisationen och några munkavlar förekommer inte, med undantag av lagstadgat sekretessansvar. 

Vad avser Östmans enda konkreta kritik avseende Sidas mediekommunikation i samband med den dramatiska utvecklingen då taliban tog över makten i Afghanistan känner vi inte igen denna bild. Sida var tvärtom mycket aktiv i mediekommunikationen kring den dramatiska utvecklingen och var ofta med på olika sätt i media, bland andra SVT, TV4, SR och DN och SvD och i TT-intervjuer som publiceras vidare till bland andra landets lokaltidningar.

På många omdebatterade områden har Sida det senaste året kommunicerat medialt för att sprida kunskap om vårt arbete och de globala utmaningar och möjligheter vi söker hantera. Låt mig ge några exempel: Vi har fått stort utrymme i media vad gäller hur vi arbetat med våra insatser i pågående covid-19-pandemin, att vi gett stora humanitära stöd nu när vi ser rekordstora behov under pandemin, att vi stoppat Myanmar-bistånd efter kuppen men fortsätter ge stöd till rörelser som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter, och vi har varit med i radio och berättat om hur vi arbetar med kontantstöd i Sudan och i Tanzania och hur vi arbetar med bistånd i Sudan. Vi är också synliga på både nyhetsplats och i debattartiklar som under de senaste åren publicerats i Expressen, Aftonbladet och i sydafrikanska Mail and Guardian samt i en mängd olika lokaltidningar. Våra pressmeddelanden plockas upp i mycket stor omfattning och blir nyheter som får stor spridning, exempelvis om svenskarnas biståndsvilja, om vårt stöd till drabbade av explosionen i Beirut och att WHO fått stort stöd under pandemin. Detta är bara några exempel.

Anders Östman hävdar att det var bättre förr. Min bild är inte densamma. De senaste 30 åren har jag varit avdelningschef för Sidas konfliktavdelning och dess Afrikaavdelning, generalsekreterare i Svenskt Internationellt Liberalt Centrum (SILC) och Svenska Afghanistankommittén, biståndsråd i Tanzania samt ambassadör i Afghanistan och Etiopien. Under denna tid har jag utifrån olika perspektiv inte upplevt att Sidas kommunikation kring sitt arbete varit så mycket annorlunda än idag. Naturligtvis önskar vi alla, liksom Anders Östman, att de globala utvecklingsfrågorna fick större utrymme i den svenska mediala diskussionen. Nu, liksom tidigare, arbetar Sida hårt för att skapa förutsättningar för det. I det sammanhanget vore det oerhört spännande att i media få ta del av Anders Östmans reflektioner baserad på hans rika erfarenhet av fältarbete i svåra miljöer. Vad ser Anders för möjligheter i Mali idag? Det svenska engagemanget är omfattande och utvecklingen minst sagt utmanande. Jag skulle med stort intresse vilja läsa en artikel av Anders Östman om den frågan. Varför inte i Global Bar Magazine?

Torbjörn Pettersson
Avdelningschef för Sidas avdelning för HR och kommunikation

Läs det ursprungliga inlägget här:

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.