Analys: FN vässar de vägledande principerna


Vad får din affärsverksamhet för konsekvenser för de mänskliga rättigheterna?

I juni 2021 fyllde FN:s vägledande principer för näringslivet och mänskliga rättigheter tio år. Målet är att bidra till en socialt hållbar globalisering. Nu blickar världsorganisationen framåt och släpper en färdplan för de kommande tio åren. 

Principerna, som även kallas för de allmänna principerna, har alltsedan de kom ansetts viktiga för att få företagen att ta sitt ansvar för att de mänskliga rättigheterna inte kränks. Men de är inte juridiskt bindande och FN har insett behovet av att slipa dem. Men vad innebär de i praktiken? Hur ska de omvandlas till konkret handling och vad innebär den nya färdplanen? 

Principerna är uppdelade i tre pelare: staternas skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter och den drabbades möjlighet att få sin sak prövad.

  • Statens skyldighet att skydda mänskliga rättigheter. I principerna bekräftas att staterna enligt gällande internationell människorättslagstiftning har en skyldighet att skydda mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna av alla aktörer i samhället, inklusive företag. Detta innebär att staterna måste förebygga, utreda, bestraffa och gottgöra människorättsbrott. I principerna rekommenderas dessutom att staterna ställer krav på att företag som är hemmahörande i deras territorium/jurisdiktion respekterar de mänskliga rättigheterna i alla länder och sammanhang där de är verksamma.
  • Företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter. I principerna bekräftas att affärsföretag måste förebygga, mildra och, när så är lämpligt, åtgärda kränkningar av mänskliga rättigheter som de orsakar eller bidrar till. Företagen måste försöka förebygga eller mildra alla negativa konsekvenser i samband med deras verksamhet, produkter eller tjänster, även om dessa är orsakade av leverantörer eller affärspartner.
  • Möjligheten att få sin sak prövad. En av de grundläggande principerna i internationella mänskliga rättigheter är att när en rättighet kränks, måste offren ha tillgång till ett effektivt rättsmedel. Principerna bekräftar att statens skyldighet att skydda och respektera rättigheter innefattar att se till att när mänskliga rättigheter kränks av företag inom deras territorium och/eller jurisdiktion, måste staten säkerställa tillgång till ett effektivt rättsmedel för dem som drabbas.

Vad har detta inneburit fram till nu?
John Ruggie utsågs till biträdande generalsekreterare för strategisk planering vid FN från 1997 till 2001. I den rollen var han den intellektuella arkitekten bakom Global Compact, världens största globala initiativ för företagens ansvar avseende mänskliga rättigheter. De vägledande principerna kallas därför också ibland för Ruggie-principerna.

År 2005 bad FN:s råd för mänskliga rättigheter FN:s generalsekreterare att utse en särskild representant för företag och mänskliga rättigheter. Uppdraget innebar bland annat att ta fram standarder på området företag och mänskliga rättigheter. Sex år senare godkände rådet enhälligt de vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (United Nations Guiding Principles, UNGP:s) som utarbetats av den särskilda representanten. Det var första gången som FN hade utfärdat officiell vägledning till stater och företag om deras respektive skyldigheter vad gäller företag och mänskliga rättigheter. Detta godkännande tog UNGP:s bortom frivillighet och in i området för ”mjuk lagstiftning” –  en form av normbildning som inte är juridiskt bindande, men som bygger på tydliga riktlinjer som kan användas av domstolar för att tolka lagstiftning.

Principerna antogs 2011 av FN:s råd för mänskliga rättigheter och alla medlemsstater i rådet vid den aktuella tidpunkten stödde beslutet som antogs med konsensus. Det var första gången världen kom samman och utarbetade en global standard för att förebygga och hantera risken för att företag har en negativ påverkan på de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna principer slår fast att det är regeringarnas uppgift att skydda människor mot negativa effekter av affärsverksamhet. Företagen måste respektera de mänskliga rättigheterna, oavsett om staterna lever upp till sin skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna eller inte. Och när det uppstår skada måste rättighetsinnehavare ha tillgång till effektiva rättsmedel genom rättsliga och icke-juridiska mekanismer. 

Det kanske viktigaste framsteget de senaste tio åren är att företagen förväntas vara mer noggranna i fråga om mänskliga rättigheter. Due diligence-konceptet (företagsbesiktning eller förhandsgranskning) har gett företagen ett verktyg för att hantera risker för mänskliga rättigheter. Nu grundas ny lagstiftning på detta koncept i bland annat Europa och allt fler företag och investerare stödjer detta arbete. FN:s allmänna principer har påskyndat utvecklingen av lagstiftning och erkänt företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna. Normerna i principerna har införts i lagstiftning på nationell, regional och internationell nivå. På nationell nivå har till exempel ett ökande antal länder antagit nationella handlingsplaner för företag och mänskliga rättigheter vilka beskriver hur länderna kommer att genomföra FN:s allmänna principer. Nyligen gick 94 stora investerare ut med att de stödjer obligatorisk lagstiftning om mänskliga rättigheter och miljöhänsyn.

FN:s principer har dessutom fått ett betydande genomslag på regional nivå. Europeiska unionen (EU) arbetar till exempel med lagstiftning för att göra det obligatoriskt för EU-företag att iaktta aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter och miljö i internationella leveranskedjor. På internationell nivå har FN:s principer införlivats i flera internationella riktlinjer och arbetet med att få till stånd ett fördrag om mänskliga rättigheter fortsätter.

Färdplan för framtiden
En arbetsgrupp inom FN som heter UNGP:s 10+ har nu tagit fram färdplanen och gått igenom vad som har gjorts de senaste tio åren. Sverige är projektpartner i detta arbete. 

Syftet med färdplanen för det kommande årtiondet är att genomföra alla principerna. Den nya färdplanen beskriver hur de vägledande principerna, som i första hand fokuserar på dem som är mest utsatta, utgör en plan för hur stater och företag ska hantera våra gemensamma utmaningar som till exempel klimatkrisen. De vars mänskliga rättigheter kränks ska erbjudas ekonomisk ersättning för kränkningarna. Och staternas och företagens implementering av principerna ska hänga samman bättre. Den första december 2021 kom nya riktlinjer från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter OHCHR (United Nations High Commissioner for Human Rights) för hur människorättsförsvarares arbete ska respekteras. Dessa riktlinjer ger stater och företag bättre förståelse kring hur de ska arbeta i praktiken med dessa frågor. 

Göra verklighet av de vägledande principerna
Det vi har sett hittills är att de vägledande principerna används alltmer som en gemensam plattform av bland andra företag. Men frågan är samtidigt vad företagen kan åstadkomma själva. Ett problem med principerna är att företagen har ett ansvar, men inte en legal skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna. Många bedömare menar att man skulle kunna agera snabbare genom att anta en internationell konvention om dessa frågor. Detta kan ske om principerna görs om till legalt bindande regler i form av ett internationellt fördrag om affärsverksamhet och mänskliga rättigheter. 

I praktiken är stater oumbärliga för att omsätta principerna i handling, till exempel i form av nationella handlingsplaner och lagstiftning. Ett bra exempel är det EU-rättsliga ramverket för aktsamhet i globala leverantörskedjor med fokus på mänskliga rättigheter som är under framtagande. Bindande lagstiftning är på gång inom detta område i Europa. Besked om Human Rights and Environmental Due Diligence (HREDD), lagstiftning som syftar till att företag ska respektera mänskliga rättigheter och miljö i hela värdekedjan, förväntas presenteras den åttonde december. 

Mänskliga rättigheter i centrum
Experter på frågan menar på att mänskliga rättigheter måste vara centralt för företagen. John Ruggie, som ledde arbetet med att ta fram principerna, insåg faran med maktmissbruk och behovet av institutioner för att tackla detta. Politiken och lagstiftningen måste utformas så att företagen blir ansvarsskyldiga. Företag spelar även en viktig roll i det som kallas övergångsrättvisa, det vill säga i länder som försöker återupprätta samhällets funktioner efter våldsamma konflikter. Investerare måste även de hållas ansvarsskyldiga för sina handlingar om principerna ska kunna genomföras. 

Hinder och risker
Ett viktigt bidrag från FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP:s) är att de slår fast att företag har ett ansvar för att respektera alla internationellt erkända mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet. Karaktären och omfattningen av företagsansvaret behöver dock klargöras. Detta bör ske via riktlinjer från OHCHR som har det huvudsakliga ansvaret för FN:s arbete för de mänskliga rättigheterna. De nya riktlinjerna från OHCHR som kom den första december 2021 om hur människorättsförsvarare ska respekteras och skyddas gäller både stater och företag. Den första rekommendation till företagen innehåller bland annat följande angående företagens skyldigheter. Företag rekommenderas att: 

”1. Erkänna att det är viktigt att deras verksamhet, handlingar och underlåtenhet inte leder till repressalier, våld eller stigmatisering mot människorättsförsvarare.”

Metoden som företagen har fått för att uppfylla detta ansvar, det vill säga den aktsamhet som krävs för att uppfylla de mänskliga rättigheterna, kanske inte är den mest effektiva. Flera sätt att hålla företag ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt i områden med svaga regeringar, rörande fall med internationella dimensioner eller i situationer där de berörda staterna är medskyldiga till kränkningar, menar många. Riktlinjerna saknar också en juridiskt bindande process för att verkställa principerna, vilket är både ett hinder och en risk. Human Rights Watch menar att avsaknaden av en verkställighetsmekanism (process) innebär att ”de kan faktiskt inte kräva att företagen gör något alls. Företagen kan förkasta principerna helt och hållet utan konsekvenser – eller offentligt omfamna dem men inte göra någonting för att omsätta dem i praktiken.” 

Och vad händer i Sverige?
Den anställdas rättigheter, klimaträttvisa och ekonomiska rättvisa hänger ihop. Det handlar inte minst om att förebygga att företag bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. FN konstaterar att genomförandet av principerna måste gå snabbare och en väg till detta är genom nationella institut som kan driva frågan. I Sverige startar det nybildade institutet för mänskliga rättigheter i Lund sitt arbete den första januari 2022. En av styrelseledamöterna är Annika Åkerberg, Senior Legal Adviser på Civil Rights Defenders.

Tomas Nordberg

Fakta: Den nya färdplanen

Planen fokuserar på åtta prioriterade åtgärdsområden med tillhörande mål. Här är de viktigaste målen:

Åtgärdsområde ett: FN:s allmänna priniciper som en kompass för att möta de globala utmaningarna

Mål 1.1 Att göra företagens respekt för de mänskliga rättigheterna till en central del av strategierna för en rättvis omställning och hållbar utveckling genom att tillämpa alla tre pelarna i FN:s allmänna principer (statens skyldighet att skydda, företagens ansvar att respektera och behovet av tillgång till rättsmedel) …

Mål 1.2 Förbättra gemensamma åtgärder för att hantera systemiska utmaningar …

Mål 1.3 Optimera den digitala omvandlingen via respekt för de mänskliga rättigheterna …

Åtgärdsområde två: Statens skyldighet att skydda

Mål 2.1 Förbättra den politiska samstämmigheten för att stärka effektivare statliga åtgärder …

Åtgärdsområde tre: Företagens ansvar att respektera

Mål 3.1 Öka företagens användning av principerna och omsätta åtagandena om respekt i praktiken …

Mål 3.2 Införliva omsorg om mänskliga rättigheter i företagsstyrning och affärsmodeller …

Mål 3.3 Utmana affärsmetoder som är oförenliga med respekt för de mänskliga rättigheterna …

Åtgärdsområde fyra: Tillgång till bättre rättsmedel

Mål 4 Gå från teori till praktik när det gäller att ta itu med hinder för tillgång till rättsmedel …

Åtgärdsområde fem: Mer och bättre engagemang från intressenterna

Mål 5 Säkerställa ett meningsfullt engagemang från intressenterna för att stärka skydd, respekt och rättsmedel …

Åtgärdsområde sex: Mer och bättre inflytande för att driva på snabbare förändringar

Mål 6.2 Att utnyttja andra aktörer inom näringslivet utöver tillsynsmyndigheter och finanssektorn …

Åtgärdsområde sju: Mer och bättre uppföljning av redan gjorda framsteg

Mål 7.1 Främja statliga åtgärder och ansvarsskyldighet genom mer systematisk inlärning och övervakning …

Åtgärdsområde åtta: Mer och bättre internationellt samarbete och stöd till genomförandet

Mål 8.1 Utjämna bristerna i FN-systemets integrering av FN:s allmänna principer …

Mål 8.2 Förbättra kapacitetsuppbyggnaden och samordningen för att stödja ett snabbare och bredare införande och genomförande av FN:s allmänna principer …

Experter påpekar att advokater och managementkonsulter bör se till att deras rådgivning är i linje med de allmänna principerna. Och att fackföreningar, människorättsförsvarare, ursprungsbefolkningar och organisationer i det civila samhället måste få deltaga i utvecklingen av regelverk och nationella handlingsplaner. Här finns en guide för hur principerna ska tolkas.

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.