Klimatkrisen pågår nu och dess effekter är redan tydliga. De fattigaste länderna har bidragit minst till de globala utsläppen, men drabbas hårdast av effekterna – och värst drabbas kvinnor och barn. Trosbaserade aktörer har en nyckelroll och ett moraliskt ansvar att agera för klimaträttvisa och sätta press på världens ledare inför och efter FN:s klimattoppmöte i Glasgow. Det skriver representanter för Act Svenska kyrkan och Islamic Relief Sverige.
En av de stora frågorna på toppmötet är hur de fattigaste ländernas omställning och anpassning till ett förändrat klimat ska finansieras och genomföras. De rika länderna utlovade redan på COP15 i Köpenhamn, 2009, att minst 100 miljarder USD skulle överföras årligen till utvecklingsländerna från och med 2020. Dessa löften har inte hållits, och nu riskerar denna fråga att låsa hela Glasgowmötet. Många av utvecklingsländerna har satt upp nationella åtaganden för minskning av sina utsläpp, men det bygger på att rika länder bidrar med den klimatfinansiering som har utlovats. Klimatfinansieringen måste också i mycket större utsträckning gå till de fattigaste ländernas insatser för att anpassa sig till extremväder och hantera återkommande klimatrelaterade katastrofer.
Torkperioder, översvämningar och andra former av extremväder påverkar människors inkomstkällor och tillgång till mat på ett dramatiskt sätt. Både Islamic Relief och Act Svenska kyrkan arbetar med lokala religiösa ledare och utvecklingsorganisationer för att både förebygga risker för återkommande klimatkatastrofer och stärka beredskap och respons när väl extremvädret slår till.
Klimatkrisen förstärker redan existerande ojämlikhet och utsatthet. Som biståndsaktörer vet vi att åtgärder för klimatanpassning måste ledas av lokala aktörer, ha ett jämställdhetsperspektiv och sätta människor i centrum. Annars är det stor risk att insatserna blir mindre effektiva eller rent av verkningslösa. Det är ett faktum att kvinnor och barn påverkas mest av klimatkrisen, men att de i stor utsträckning exkluderas från beslutsfattande och saknar inflytande över planering, genomförande och finansiering av lokalt klimatarbete. Det måste bli ändring på det!
84 procent av världens befolkning identifierar sig idag med en religiös tro, och i många länder och lokalsamhällen är religiösa aktörer och ledare helt centrala samhällsaktörer. Eftersom klimatnödläget också är en existentiell och andlig kris för många människor, har religiösa ledare och samfund en viktig uppgift att utifrån sina trostraditioner inspirera till konkreta, hoppfulla handlingar för klimatets skull. Religiösa aktörer har därför en nyckelroll i det breda arbete med klimatomställning, anpassning och hållbart utvecklingsarbete som måste till för att stärka lokala samhällens förmåga att stå emot extremväder och utvecklas i hållbar riktning. I både Bibeln och Koranen finns många referenser till människans ansvar för skapelsen och varandras välfärd. Religiösa aktörer har därmed också ett tydligt moraliskt ansvar att själva agera i klimatkrisen och samtidigt ställa krav på regeringsföreträdare, politiker och företagsledare att fatta djärva beslut som kommer alla till del.
På det pågående klimattoppmötet COP26 i Glasgow arrangerar vi seminariet Faith in action to strengthen community-led and gender inclusive adaptation for climate justice. Talarna från bland annat Etiopien och Indonesien kommer att lyfta hur regeringar och det internationella samfundet kan samverka med religiösa aktörer i det lokala arbetet för klimatanpassning, jämställt deltagande och hållbar omställning.
COP26 ses som den sista möjligheten att nå 1,5-gradersmålet, att säkra klimaträttvisa mellan rika och fattiga länder och undvika oåterkalleliga globala effekter, som drabbar oss alla. Våra förväntningar är höga. Vi uppmanar världens ledare att fatta beslut som skapar en hållbar framtid för människor och vår planet.
Till världens ledare vill vi därför rikta följande uppmaningar:
- Fatta mer långtgående nationella beslut om utsläppsminskningar, som säkerställer 1,5-gradersmålet.
- Fatta beslut om 100 miljarder dollar i klimatfinansiering årligen för utvecklingsländerna, enligt löftet som gavs redan 2009 samt höjda belopp efter 2025.
- Jämställdhet måste vara en tydlig del av alla länders klimathandlingsplaner.
- Säkerställ jämställdhetsintegrering av klimatfinansieringen till fattiga länder i linje med COP25:s åtgärdsplan. (Lima Work Programme on Gender samt Gender Action Plan). Säkerställ obligatorisk finansiering och uppföljning av dessa planer av samtliga parter.
- Säkerställ att principerna om lokalt ledd anpassning efterlevs genom att lokalsamhällen och utsatta grupper nås av finansiering och stöd samt blir delaktiga i beslutsfattande och ansvarsutkrävande.
- Samverka med religiösa aktörer för att stärka arbetet med omställning och klimatanpassning på alla nivåer.
Erik Lysén
chef Act Svenska kyrkan
Mohamed Ibrahim
generalsekreterare, Islamic Relief Sverige
|
Uppläsning av artikel
|
