Fler än 330 politiker från 90 länder nämns i den senaste läckan av hur eliten utnyttjar finansiella kryphål för att dölja sina tillgångar. En hel del är från Latinamerika, Afrika, Östeuropa och Asien. Hur reagerar medier utanför Europa och Nordamerika på avslöjandena i Pandoraläckan? Vilka statsledare är omnämnda i dokumenten? Vi tar en titt.
Pandoraläckan är det hittills största avslöjandet av skattehemligheter. De ger en sällsynt inblick i offshorefinansieringens hemliga värld och visar hur några av världens rikaste personer gömmer undan sina pengar. Totalt består läckan av 11,9 miljoner filer som läckt ut från totalt 14 offshorebolag och sammantaget 2,4 terabyte med data vilket gör den större i omfång än både Panamaläckan från 2016 och Paradisläckan från 2017.
Mer än 330 politiker från 90 länder samt 35 nuvarande eller forna statsledare finns med i materialet. Ett flertal sydamerikanska statsledare och andra mäktiga individer figurerar i avslöjandet. Dominikanska republikens president Luis Abinader, Chiles dito Sebastián Piñera och Ecuadors president Guillermo Lasso är några av namnen.
Även före detta presidenter som Colombias César Gaviria och Andrés Pastrana förekommer i läckan. I Brasilien finner vi ekonomiministern Paulo Guedes och centralbankschefen Roberto Campos Neto. Den tidigare argentinske presidenten Carlos Menems dotter Zulema Menem avslöjas också. Jordaniens kung Abdullah återfinns i dokumenten liksom Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Kung Abdullahs advokater påstår att han köpte fastigheter utomlands till ett värde av över 100 miljoner dollar för sina egna pengar och att det var helt riktigt att använda offshoreföretag för att göra så. Vidare så pekas Azerbadjans president Ilham Aliyev och Kenyattafamiljen i Kenya ut i avslöjandet. Gabons president Ali Bongo Ondimba är även han indragen.
Kenyatta och hans mor är förmånstagare för en hemlig stiftelse i Panama. Andra familjemedlemmar inklusive Kenyattas bror och två systrar äger fem offshoreföretag som sammanlagt är värda över 30 miljoner dollar. Familjen ägde under många år i hemlighet offshorebolag i Panama och på Brittiska Jungfruöarna. Totalt har sju familjemedlemmar i varierande grad anknytning till elva offshoreföretag och stiftelser. Tre av de fyra företagen i Panama är aktiva.
– När eliten flyttar sina pengar till fonder med säten i skatteparadis är det en signal till resten av samhället att de kan göra detsamma, säger Attiya Waris, professor i skatterätt vid universitetet i Nairobi. Hon fortsätter:
– Kunskapen i hur man gör detta cirkulerar bland professionella yrkesklasser som jurister och revisorer och de använder denna kunskap för göra dessa överföringar åt andra, vilket lockar medelklassen att engagera sig i skatteflykt.
Reaktioner på läckan
Den ecuadoriske presidenten Lasso är ett intressant fall. Han är en tidigare bankir som valdes till president 2020. Till sitt försvar hävdar Lasso att han öppnade 14 offshoreföretag eftersom Ecuadors lagstiftning omöjliggör för bankanställda att investera i landet. Han påstår också att tio av dessa företag är inaktiva och att han inte har någon relation till eller har gjort någon vinst på de andra fyra.
Pakistans finansminister Shukat Tareens tillgångar i offshoreföretag redovisas i läckan.
I Libanon använder premiärminister Najib Mikati och hans föregångare Hassan Diad liksom centralbankschefen Riad Salameh sig av skatteparadis.
– Det är vanligt bland libaneser att använda offshoreföretag eftersom de är lätta att registrera och inte för att undvika att betala skatt, säger Mikatis son Maher.
Men vanligt folk i Libanon är upprörda över samhällselitens beteende. Galopperande inflation har reducerat värdet på Waffa Abou Hamdans, en 57-årig änka, besparingar från 60 000 dollar till under 5 000 dollar.
– Allt jag har strävat efter är förgäves. Vi kämpar varje dag för att överleva medans alla politiker och bankirer har överfört och investerat sina pengar utomlands, berättar hon.
Faktaruta: Pandoraläckan
Journalistkonsortiet ICIJ släppte den tredje oktober miljoner dokument (12 miljoner filer, 6,4 miljoner dokument, 1,2 miljoner e-postmeddelanden med mera) med koppling till affärer i skatteparadis. Den så kallade Pandoraläckan visar hur rika personer använder anonyma bolag i skatteparadis för att dölja sina tillgångar. Över 600 journalister i 117 länder runt om i världen har samarbetat i att ta fram avslöjandena som innehåller närapå tolv miljoner filer med 14 offshoreföretags arbete. Dokumenten sträcker sig över fem decennier, de flesta skapades mellan 1996 och 2020. De innehåller information om mer än 29 000 beneficial owners (förmånstagare) varav fler än 200 svenskar. Det är mer än dubbelt så många ägare som publicerades 2016 i Panamadokumenten, som i sin tur baserades på en läcka från en enda advokatbyrå.
Det är inte olagligt att äga ett offshoreföretag men sekretessen som det medför kan användas för att hemlighålla olagliga penningöverföringar, vilket möjliggör mutor, penningtvätt, skatteflykt, finansiering av terrorism och människohandel och andra kränkningar av mänskliga rättigheter. Pandoradokumenten ger ny inblick i internationella korruptionsskandaler som FIFAGate. 140 mediaorganisationer inklusive mediajättar som El País, The Washington Post, The Guardian och BBC och många lokala mediasajter har gått igenom materialet innan det publicerades.
