Kritiken har varit hård mot Facebook för hur plattformen användes för att uppmana till våld mot rohingya-folket i Burma.
– Nu sker samma sak i Etiopien, säger visselblåsaren Frances Haugen som hoppade av företaget i protest mot dess sätt att agera.
De senaste åren har sociala medieplattformar, särskilt Facebook, utnyttjats för att uppmana till etniskt våld, utan att bolaget agerat. Facebook har också använts för att sprida omfattande hat och hot om våld mot journalister.
I Burma/Myanmar nyttjade regimen Facebook i fördrivningen av landets rohingyabefolkning, något som Facebook misslyckades med att förhindra. Den burmesiska militären lade upp många inlägg på nätverkstjänsten. Denna anti-rohingya propaganda ledde till våld och fördrivning av minoriteten. Militärens tillvägagångssätt bestod i att utge sig för att vara beundrare av popstjärnor och nationella hjältar. De spred falska berättelser om våldtäkter av buddhistiska kvinnor av muslimska män. Och de utmålade islam som ett världsomfattande hot mot buddhism. Dessutom har kinesiska hackare efter militärkuppen i Burma letat reda på aktivister och journalister genom att använda falska Facebook-konton.
Men trots att användningen av Facebook i Burma är välkänd sker idag en liknande utveckling i Etiopien.
Välkänd sångare mördades
I slutet av juni 2020 sköts den populära sångaren och aktivisten Hachalu Hundessa ihjäl i Addis Abeba. Rättegången mot de anklagade mördarna, som inleddes förra hösten och fortfarande pågår, har lett till att tre av fyra av de anklagade har frikänts. Hundessa hade förutom att han sjöng om kärlek och enighet även kämpat för att ge oromofolket i Etiopien ökat inflytande.
Nästan omedelbart efter mordet på den populära sångaren inleddes en desinformationskampanj på Facebook. Kampanjen spädde på hat och uppmanade till våld. Protesterna mot mordet på Hachalu Hundessa ledde till att 150 personer dödades i våldshandlingar i Addis Abeba och Oromoregionen. Facebook borde därför, menar många, varit medvetna om hur plattformen används i Etiopien och att det publiceras hat som ökar på konflikter mellan etniska grupper i landet. I oktober 2019 användes Facebook för att sprida hat och egga upp känslor som ledde till att mer än 80 personer dödades. Den etiopiska löparstjärnan Haile Gebrselassie anklagade då Facebook för att inte ha tagit bort falska nyheter som ledde till våld i Oromoregionen. Detta var något som även FN:s speciella rapportör för yttrandefrihet hade påpekat i en rapport i april, bara två månader innan mordet på Hundessa.
– Facebook spelade en konstruktiv roll mellan 2010 och 2018 i att tillåta etiopiska användare att ha konstruktiva konversationer om ämnen som mänskliga rättigheter, demokrati och politisk aktivism, säger Teddy Workneh, professor vid Kent State University i USA.
Men sedan dess har alltså något hänt och detta ”något” är ändringen av Facebookalgoritmen 2018. Internationella människorättsorganisationer har kritiserat den etiopiska regeringen för nedstängningar av sociala medietjänster som Facebook och WhatsApp det senaste året. Etiopien har 115 miljoner invånare och cirka sex miljoner Facebookanvändare. Det finns fler än 90 olika etniska grupper i landet och Facebook har blivit väldigt populärt bland landets extrema etnonationalistiska grupper. Det utväxlas våldsamma inlägg på nätverkstjänsten, vilket i detalj beskrivs i en aktuell rapport kring konflikten i Tigray.
Propagandakriget om Tigray
I de etiopiska Tigray-provinsen råder väpnat krig mellan den federala regeringen och Tigray People’s Liberation Front (TPLF). Kriget har varit oerhört svårt att följa och värdera, då inga oberoende medier släpps in. Samtidigt förs ett minst lika viktigt krig på sociala medier och framför allt – på Facebook.
Premiärminister Abyi Ahmed dyker upp på stridsfältet i förfalskade foton på Facebook, samtidigt som TPLF gör allt för att frammana bilden av ett folkmord. För att ytterligare stärka sitt inflytande vill regeringen i Etiopien nu skapa en lokal plattform som ”ersätter” Facebook, Twitter, WhatsApp och Zoom, säger Shumete Gizaw, generaldirektör för the Information Network Security Agency (INSA) i Etiopien till tidningen Addis Standard.
Vittnade inför kongressen
Frances Haugen arbetade på en avdelning inom Facebook som fokuserade på integritetsfrågor för de amerikanska medborgarna och Facebookanvändarna, som till exempel spridningen av desinformation under valkampanjer. Efter presidentvalet 2020 avvecklade Facebook denna avdelning. Enligt företaget fördelades arbetet med denna fråga på andra avdelningar. Några månader senare skedde stormingen av Kapitolium, vilket organiserades på bland annat Facebook.
– Vad vi såg i Burma och nu ser i Etiopien är bara de första kapitlen i en berättelse som är så fruktansvärd att ingen vill se hur den slutar. Facebook bokstavligen underblåser etniskt våld på platser som Etiopien eftersom det inte övervakar sina tjänster på ett adekvat sätt utanför USA, sa Frances Haugen i samband med att hon den fjärde oktober vittnade inför USA:s kongress.
Engagemangsbaserad rangordning, eller rankning, är användandet av algoritmer för att prioritera innehåll i användarnas Facebookflöden – innehåll som väcker starka reaktioner.
– Detta kombinerat med ett fokus sedan 2018 på vad företaget kallar meningsfulla sociala interaktioner mellan användarna har resulterat i argare, mer polariserande innehåll. Facebook vet, de har erkänt offentligt att engagemangsbaserad rangordning är farlig utan integritets- och säkerhetssystem. Men trots detta har man inte översatt dessa integritets- och säkerhetssystem till de flesta språk i världen. Och det är det som orsakar exempelvis etniskt våld i Etiopien, berättade Frances Haugen i samband med sitt vittnesmål.
Som en anonym före detta anställd anmälde Haugen Facebook till USA:s värdepappers- och börskommission innan hon senare valde att träda fram med sitt namn. I klagomålen står att Facebook har 2,8 miljarder användare, vilket motsvarar 60 procent av alla internetanvändare. I ett av de åtta klagomålen står det att Facebooks egna forskning visar att företaget förstärker hat, desinformation och politisk oro, men att Facebook döljer vad de vet.
Haugen pekar på intressekonflikten mellan vad som är bra för allmänheten och vad som är bra för företaget och då valde företaget enligt Haugen alltid att tjäna pengar. Vad som gör Haugens vittnesmål unikt är den stora mängden fynd med privat Facebookforskning hon kopierade och tog med sig när hon slutade i maj.
Det faktum att endast ett minimum av moderering sker av icke-engelskspråkiga inlägg på tjänsten har skapat stora problem i djupt polariserade länder som Etiopien och Nigeria. Det saknas lagstiftning kring dessa frågor i Afrika och även riktlinjer på lokala språk. Med över 139 miljoner användare i Afrika är detta oerhört allvarligt.
– Vi har bevis från många källor på att hets mot folkgrupp, polariserande språk och desinformation på Facebook och vår appfamilj påverkar samhällen runt om i världen, konstaterade Frances Haugen i samband med sitt vittnesmål.
Samtidigt rapporterar webbsiten TechCrunch hur väpnade grupper i Afrika använder Facebook för att koordinera väpnade attacker på etniska minoriteter. Eftersom Facebooks modereringsriktlinjer är så beroende av articifiell intelligens (AI) så behöver dess AI kunna fungera på varje språk och dialekt som dess 2,9 miljarder månatliga användare pratar. Och så är inte fallet idag. Enligt Frances Haugen använder Facebook 87 procent av sin ”integrity funding”, pengar företaget lägger på att bekämpa desinformation på engelskspråkigt innehåll, trots att en stor andel av dess användare inte är engelskspråkiga.
Tomas Nordberg
