Massprotesterna i Thailand har gått in i ett mer våldsamt skede under den senaste månaden och nu reagerar internationella människorättsorganisationer mot den thailändska polisens övervåld.
Proteströrelsen i Thailand inleddes sommaren 2020 sedan militären stärkt sitt inflytande, något som ledde till omfattande demonstrationer. Under hösten 2020 slog polis och militär till mot ungdomar, till och med högstadieelever, som protesterade och krävde demokrati och mänskliga rättigheter, något vi tidigare rapporterat om i bland annat Global Podd avsnitt 39.
Sedan dess har protesterna fortsatt och också kommit att handla om regeringens hantering av pandemin. International Federation for Human Rights skriver i ett brev till den thailändska regeringen att de protesterandes rätt till fredliga sammankomster måste respekteras. Bland de undertecknarna finns Amnesty International, Human Rights Watch och svenska Civil Rights Defenders. Organisationerna skriver att polisen använder övervåld och utför godtyckliga frihetsberövanden av protestledare som nekas borgen. Det slås fast att demonstranterna och polisen är medskyldiga till våldsupptrappningen.
– Vi skriver det här brevet på grund av polisens användning av övervåld vid den senaste tidens protester i Bangkok. Vi är bekymrade över polisens oproportionerliga svar på demonstrationerna och vi ser också allvarligt på att flera personer gripits och frihetsberövats på godtyckliga grunder, säger Gabrielle Gunneberg, global programchef på Civil Rights Defenders.
Amnesty International har också krävt en utredning av polisens beskjutning av demonstranter, inklusive barn, med levande ammunition.
Protester startade på nytt
I augusti förra året pågick massdemonstrationer i Thailand som riktade sig mot monarkin och med krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Nu ser vi ett drygt år senare hur demonstrationerna har blivit mer våldsamma och att de slås ner brutalt. Tårgas används dagligen av den thailändska polisen för att tygla protesterna. Och demonstranterna i exempelvis Din Daeng i Bangkok konfronterar polisen med våldsamma metoder såsom nedbränning av polisboxar. Demonstranterna riktar sig också mot regeringens hantering av coronapandemin. Protestledare som har fängslats och frisläppts den senaste månaden inkluderar Panupong ”Mike Rayong” Jadnok, Jatupat ”Pai” Boonpattararaksa and Parit ”Penguin” Chiwarak.
– Vi ser en oroande utveckling i landet där människor berövas sina fri- och rättigheter. Inte minst i samband med protester, där våld och godtyckliga arresteringar används som en metod för att tysta kritiska röster, fortsätter Gabrielle Gunneberg.
Den kraftigt ökade smittspridningen har under många dagar den gångna månaden överstigit 21 000 nya fall. Samtidigt är bara ungefär åtta procent av thailändarna fullvaccinerade. I oktober förra året bröt många demonstranter mot undantagstillståndet, vilket ledde till en hård reaktion från regeringen. De enorma uppblåsbara gummiankorna blev en välkänd symbol för de protesterande. Den välkände aktivisten Joshua Wong hyllade demonstranternas kreativitet.
Andra porträtterade gummiankorna som superhjältar:
Joshua Wong skrev i samband med detta:
Apart from #policebrutality, the world should also pay attention to #Thaiprotestors’ creativity. Probably the first place where the powerless citizens use #RubberDuck to fight against tyranny. Creativity wins. Long live rubber ducks.
Polisen använder sig av vattenkanoner mot demonstranterna som svarat med att kasta stenar, fyrverkerier och ”ping-pong”-bomber (små sprängningsmedel) mot poliserna. Demonstranterna kräver att premiärminister Prayut Chan-o-cha avgår på grund av hans, enligt hantering av coronapandemin. Många av de missnöjda har valt att visa sin frustration i bil- och motorcykelkaravaner runtom i Bangkok för att minimera exponeringen för coronaviruset.
Gabrielle Gunneberg på Civil Rights Defender menar att regimen nu måste agera ansvarsfullt:
– Först och främst behöver regeringen sätta stopp för det övervåld som polisen använder vid demonstrationerna. Demonstranter kan inte mötas av trakasserier och godtyckliga arresteringar på grund av att de utövar sin rätt till mötes- och yttrandefrihet. Därtill behöver landets repressiva lagar kring mötes- och yttrandefrihet ses över och anpassas till internationella konventioner.
Tomas Nordberg
Läs också:
