Presidenten i det västafrikanska landet Guinea-Conakry har avsatts i en militärkupp sedan presidenten genomdrivit en tredje mandatperiod efter att konstitutionen förändrats. Händelsen fördöms av både FN och afrikanska Unionen.
En specialstyrka, välutbildad elitenhet, ledd av överste Mamady Doumbouya, anhöll den 5:e september president Alpha Condé, upplöste konstitutionen, regering och nationalförsamling. Den nybildade Comité National du Rassemblement et du Developpement, CNRD, lovade dialog och lugn övergång till civilt styre, respekt för ingångna internationella avtal och annat Ett första möte planeras nu mellan kuppmakarna, regeringsmedlemmar, chefer för statliga institutioner och representanter för civilsamhället. Vissa politiska fångar skall friges.
FN:s generalsekreterare António Guterres liksom den afrikanska unionen AU fördömde omedelbart militärkuppen i Guinea-Conakry och kräver att president Alpha Condé friges. Samtidigt hyllade en folksamling från oppositionen till president Alpha Condé militären för deras mod att gripa makten i Guinea-Conakry.
President Alpha Condé som fyllt 83 år, har under lång tid varit i opposition mot de styrande i landet, suttit fängslad och till och med dömts till döden. Han valdes demokratiskt till president 2010 valdes Alpha Condé till president i ett demokratiskt val och i enlighet med den nya konstitutionen, efter en period av auktoritärt militärstyre sedan förre presidenten Lansana Contés död 2008. Alpha Condé återvaldes i oktober 2020 för ett 3:e efter anklagelser om omfattande valfusk från den främste utmanaren Cellou DaleinDiallo. Konstitutionen ändrades efter folkomröstning i april 2020 för att möjliggöra en tredje ämbetsperiod för Alpha Condé, något som enligt oppositionen var att betrakta som en konstitutionell kupp. Från 2019 hölls regelbundet demonstrationer, vilka brutalt slogs ned och krävde upp mot 150 liv. Condé har följt, enligt sina politiska motståndare, de afrikanska ledare som håller sig kvar vid makten efter mandatperiodens slut, ofta med legala argument.
Enligt en av ledarna för oppositionen mot en tredje mandatperiod för Alpha Condé, Collectif pour la transition en Guinée) Sorel Keita, som guineenews.org pratat med, är militärens aktion inte överraskande. ”Vi hade rätt när vi angrep regimen för diktatoriskt beteende, för att ta hela folket som gisslan. Rättsstat och institutioner fungerade inte”, säger han till nyhetsbyrån.
Guinea-Conakry (som officiellt heter Guinea men där namnet på huvudstaden Conakry ofta läggs till för att inte blanda ihop landet med Guinea-Bissau och Ekvatorial-Guinea) är ett av de fattigaste länderna i Västafrika, trots stora mineraltillgångar (bauxit, järnmalm etc) och vattenkraft. Landet genomgår en djup politisk, social och ekonomisk kris, förvärrad av covid-19, dysfunktionella institutioner, politiserad administration, bristande respekt för rättsstaten och mänskliga rättigheter, omfattande korruption ofta med utländska gruvföretag inblandade.
Hans Eriksson
Utvecklingsekonom som bland annat arbetat med EU:s bistånd till Guinea-Conakry
Läs också
