Förberedelserna inför UN Food Systems Summit har varit enorma och arrangörerna kallar mötet för folkets toppmöte – men kommer mötet leverera vad som utlovats? Vi är oroliga för hur processen tas vidare när många viktiga civilsamhällesorganisationer, småskaliga jordbrukare och ursprungsfolk uteblir. Det skriver Jonathan Eng och Madeleine Fogde på det Sida-finansierade nätverket SIANI som är kopplat till Stockholm Environment Institute (SEI).
Att transformera våra livsmedelssystem är en nödvändighet, men vägen dit är inte självklar. På torsdag hålls FN:s Food Systems Summit (FSS), ett unikt möte för att katalysera en transformation av våra livsmedelssystem. Förberedelserna har varit enorma, totalt har 597 dialoger anordnats av de flesta utav FN:s medlemsländer och ytterligare 932 dialoger har anordnats av övriga aktörer för att samla in förslag och kunskap. Arrangörerna kallar mötet för folkets toppmöte – men kommer mötet leverera vad som utlovats? Vi vill i denna artikel uppmärksamma de svenska dialoger som arrangerats av SIANI med partners och uttrycka vår oro för hur processen nu tas vidare på en global nivå.
Livsmedelssystem är komplexa, en stor grupp aktörer är involverade på flera nivåer som styrs av olika regleringar. Livsmedelssystemen står idag för 34 procent av de globala växthusgasutsläppen och nya studier visar att siffran till och med kan vara ännu högre än så. Systemen generar ett stort svinn där omkring en tredjedel av all mat som produceras slängs eller förstörs. Detta till trots har inte alla tillgång till tillräckligt med näringsrik mat. Den skarpa nedgången av antalet hungriga har vänt och siffran har sedan ett antal år återigen börjat stiga. Detsamma gäller felnäring, övervikt och fetma som nu ökar i de flesta av världens länder. Hållbara och inkluderande livsmedelssystem skulle inte bara bidra till minskad hunger och felnäring, utan även effektivt bidra till att uppnå de Globala Målen i Agenda 2030.
Nätverket SIANI har under mer än tio år skapat dialog och fört samman aktörer som arbetar med livsmedelssystem och hållbart jordbruk. Multisektoriella möten ligger i vårt DNA och har uppskattats av både de mest kritiska civilsamhällesorganisationerna såväl som av den privata sektorn, myndigheter och akademin. Det föll sig därför naturligt för oss i SIANI att tacka ja till Näringsdepartementets och Sida:s inbjudan att bidra till Sveriges livsmedelssystemsdialoger samt arrangera tre dialoger med internationellt fokus i processen fram till FN toppmötet. Sammanlagt 345 personer deltog i de tre internationella dialogerna och alla sektorer fanns representerade. Vi har engagerat både unga och de mest seniora i dialog om utmaningar och lösningar för framtidens livsmedelssystem.
Vi anser att vi har lyckats med att organisera multisektoriella dialoger i Sverige och därmed bidragit till att ta fram ett underlag byggt på bred representation. Dialogerna har resulterat i identifiering av problem och möjligheter till förändring. Resultaten ligger nu som grund för Sveriges officiella färdväg inför mötet och sammanfattande rapporter har även skickats in till FSS sekretariatet för att plockas upp som förslag till toppmötet.
I dialogerna har det återkommande lyfts att en transformation av dagens livsmedelssystemen måste ske med holistiska arbetssätt, där ett brett deltagande är avgörande för att både nå de bästa lösningarna och för att förankra dem. En annan viktig aspekt i detta är att motverka de strukturella hinder som finns idag och se till att ungdomar, ursprungsfolk, kvinnor och andra utsatta grupper får en faktisk röst i, och tillgång till, processerna. Detta kopplar till ytterligare tema som varit vikten av mänskliga rättigheter och rätten till mat, något som just nu inte syns i den officiella kommunikationen från FSS.
Mänskliga rättigheter är även avgörande för deltagande och dialog. Vår erfarenhet visar att multisektoriella möten kräver engagemang, förtroende, öppenhet, och tid; nyckelaspekter som inte synts till i den globala FSS processen. Mötet har utlysts som ”folkets toppmöte”, men mötet ser ut att gå allmänheten helt förbi. Kritiker har återkommande argumenterat att storföretagen fått för stor roll i att sätta agendan för mötet, de menar att de viktiga lösningar som redan finns eller lyfts i dialogerna världen över inte tas till vara på då det riskerar storföretagens intressen.
Många har jobbat hårt för att få till ett toppmöte som hade potential till att bli starten på något stort, ett koordinerat försök till att förändra våra livsmedelssystem. Men nu ser mötet ut att stå utan representation från många viktiga civilsamhällesorganisationer, småskaliga jordbrukare och ursprungsfolk som är avgörande för hållbara och inkluderade livsmedelssystem. Med bara några dagar kvar till FSS kvarstår många frågetecken: vad det ska leda till? Och hur kommer arbetet tas vidare? Detta skapar en oro inom sektorn i ett läge där vi behöver samförstånd och samarbete. Dagens globala livsmedelssystem står inför stora utmaningar och världens ledare måste snabbt föra förändringsprocessen vidare.
Det är självklart glädjande att livsmedels- och produktionsfrågor står högt på den globala agendan, men det får inte bli ett mål i sig. I och med att diskussioner om livsmedelssystem blivit brännande kommer nya aktörer in, ovetande (eller ointresserade) av de system och institutioner som tillsammans arbetat för att minska hunger och ta livsmedelssystemen i rätt riktning. Ett genomgående tema som lyfts i våra dialoger har varit att vi inte bör återuppfinna hjulet, istället bör vi ta till vara på och stärka redan existerande system och använda den kunskap som tagits fram av fungerande internationella och multisektoriella institutioner som Committee on World Food Security (CFS) och The High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition (HLPE). I stället för att skapa ett koordinerat försök till livsmedelstransformation riskerar FSS urvattna dessa etablerade institutioner. Fokus måste efter FSS vara att stärka CFS och HLPE för att öka deras synlighet för allmänheten och öka användningen av kunskapen som de redan besitter.
Processen fram till FSS har inte varit förgäves, något som de svenska dialogerna visar. Hur vi producerar, distribuerar och konsumerar mat har engagerat många fler människor än någonsin tidigare. Vad som behövs nu är att skapa en deltagande process som fokuserar på agerande och tydliga löften för att tillsammans skapa inkluderande och hållbara livsmedelssystem.
Jonathan Eng
Nätverkskoordinator, SIANI
Madeleine Fogde
Programchef, SIANI
SIANI är ett Sida-finansierat nätverk baserat på Stockholm Environment Institute
