Medan situationen i Turkiet blir allt värrre trippar världen på tårna runt president Erdoğan, skriver EU-parlamentarikern Evin Incir som varit i Ankara för att följa den politiska rättegången mot demokratiaktivister från partiet HDP.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är artikelförfattarens egna.
Förtrycket mot oppositionella och minoriteter hårdnar återigen i Turkiet. 108 personer, varav 28 som redan är fängslade, inom det socialdemokratiska partiet Folkens demokratiska parti (HDP) riskerar livstidsfängelse i Turkiet. HDP:s två före detta medorförande Selahattin Demirtaş riskerar 142 år och Figen Yüksekdağ 83 år.
Medan en rättsprocess av denna dignitet pågår trippar världen på tårna runt president Erdoğan. En av få som riktade ljuset mot den eskalerande situationen i landet och rättegången som just nu pågår var vår svenska utrikesminister Ann Linde. Sveriges närvaro under första dagen av rättegången, genom den svenska ambassaden, var viktig.
Visst fanns även EU:s representation i Turkiet på plats, men samtidigt besökte Ursula von der Leyen, ordförande för EU-kommissionen, och Charles Michel, ordförande för Europeiska rådet, tillsammans Erdoğan för två veckor sedan för att förhandla fram nya avtal mellan EU och Turkiet. Vi vet väldigt lite om vad som sades. Vi vet mer om vad som gjordes. Erdoğans respektlösa behandling av EU-kommissionens ordförande orsakade en diplomatisk incident, numera känd som ”sofagate”. Vi kan också konstatera att den demokratiska tillbakagången i landet och attackerna mot mänskliga fri- och rättigheter inte var högst på dagordningen.
Kanske är det som Ingrid Sjöstrand skrev:
”Vad det gäller nu
är att bli många nog
som är rädda nog
att få nog mod
att vända världen”.
Själv drivs jag inte med rädslan som bränsle, men ilskan över världens tystnad ledde till att jag och min italienska socialdemokratiska kollega Brando Benifei, bestämde oss för att åka till Ankara den 26 april. Dels för att följa rättegången på plats och dels för att visa solidaritet med HDP och alla demokratikämpar som just nu riskerar sin frihet.
Rättegången beräknas ta minimum två veckor och går under namnet Kobanirättegången. Detta med anledning av demonstrationerna som tog plats i Kurdistanregionen i Turkiet i protest mot ISIS:s attacker mot staden Kobani i den kurdiska Rojavaregionen i norra Syrien 2014 som resulterade i att 37 personer miste sina liv. Den turkiska högernationalistiska regeringens attacker mot oppositionella, oliktänkande och etniska och religiösa minoriteter känner inga gränser.
Istället för att ställas inför rätta i den internationella brottsmålsdomstolen för samröre med ISIS och ockupationen av delar av norra Syrien, stärker nu Erdoğan sitt grepp om Turkiet genom att tillåtas ställa demokratikämpar inför domstol medan stora delar av världen blundar.
Rättegången var allt annat än rättvis och leddes av en domare som minsann ville klargöra att han inte var rädd för HDP och deras representanter. Alla försvarsadvokater fick till en början inte ens tillträde till rättegångssalen, även om rummet på samma gång kryllade av turkisk polis och militär.
Redan i december 2020 fastslog Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att Demirtaş omedelbart skulle friges då anklagelserna mot honom var grundlösa och politiskt motiverade. Fem månader senare är han fortfarande fängslad. Erdoğan vet nämligen att Demirtaş frigivning skulle innebära frigivning av alla politiska fångar då anklagelserna mot de vilar på samma grund – godtycklighet och hittepå.
Turkiet var enligt CPJ (Committee to Protect Journalists) 2020 landet med näst flest fängslade journalister i världen. Vidare blir hbtqi-personer attackerade, kvinnor fråntas sina rättigheter genom att landets regering nu deklarerat sitt utträde ur Istanbulkonventionen och minoriteter utsätts konstant för förtryck.
HDP är däremot ett progressivt, feministiskt prokurdiskt parti vars mål är ett demokratiskt och inkluderande Turkiet. De är också en del av den rörelse som tog kampen mot terrorsekten ISIS. Det är denna rörelse som just nu riskerar att upplösas och se sina ledare fängslas på livstid.
Att stora delar av världen vänder ryggen till dessa demokratikämpar nu när de behöver oss som mest rimmar illa med solidaritet. Det riskerar även att försvaga vår säkerhet när demokratikämpar i andra delar av världen försvagas.
Evin Incir
EU-parlamentariker (s)
|
Uppläsning av artikel
|
