Ramadan – inget för svenska insamlingsorganisationer?

Den 12 april inleds den muslimska fastemånaden ramadan då människor ger stora gåvor till välgörenhet. Men trots detta är det nästan inga svenska organisationer som satsar på ramadan-insamlingar. Vad beror det på?

Sverige har ingen officiell statistik vad gäller etnicitet och religiös tillhörighet, men av de människor som har medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige beräknas ca åtta procent vara muslimer (varav en del troende, andra inte).

En viktig del av det muslimska givandet är det som kallas zakat och som syftar till att bidra till omfördelning och att öka den ekonomiska rättvisan i samhället. Zakat innebär att man ska ge 2,5 procent av sin förmögenhet till välgörenhet.

– Religionen uppmuntrar oss till engagemang i välgörenhetsfrågor och för mig är det helt naturligt att vara engagerad. Jag valde att skänka min del av zakat till Islamic Relief, berättar Shorok Hashem i avsnitt 58 av Global Podd.
– För mig innebär ramadan en chans att reflektera över mig själv och  se vad man kan göra för att bli en bättre människa. Fastan är så klart en del av detta, men man får så mycket tillbaka genom att göra något gott, oavsett om det handlar om att hjälpa andra eller be några extra böner, fortsätter hon.

Som volontär har Shorok Hashem senaste åren startat egna insamlingar till Islamic Relief och 2020 åkte hon själv till Jordanien för att se organisationens arbete på plats.
– Vi var bland annat i olika flyktingläger. Det kändes bra att att kunna bidra till att människorna där får det bättre och höra dem berätta om sin verklighet. 

Stor insamlingspotential
I Storbritannien, där ramadan är ett stort insamlingstillfälle, blev 2020 ett rekordår med mer än 150 miljoner pund insamlat. Under 2020 samlade Islamic Relief in 11 miljoner kronor under ramadan och för 2021 hoppas man kunna slå den siffran. Ändå så borde insamlingspotentialen vara mångdubbelt större. Zakat al-fitr innebär att familjens överhuvud under ramadan betalar en obligatorisk avgift för varje familjemedlem som sedan går till välgörande ändamål. 2021 var denna avgift i Sverige 75 kronor per familjemedlem och med ca 800 000 muslimer i Sverige borde bara denna del ge en potentiell insamlingsintäkt på 60 miljoner kronor! Det är alltså en stor grupp potentiella givare det handlar om. Det borde alltså finnas en stor, outnyttjad insamlingspotential här. Men trots detta så satsar nästan inga svenska insamlingsorganisationer på kampanjer under ramadan. Vad beror det på?

– Jag tror att många organisationer är försiktiga i det de kommunicerar, de vill inte att det ska kännas som något ”påklistrat”. För även om vi har en stor muslimsk grupp i Sverige innebär ju inte det att organisationerna automatiskt ser det som en möjlighet till att bredda sin insamling, säger Charlotte Rydh som är generalsekreterare för Giva Sverige.

Rädsla för att profitera
Det kan alltså finnas en rädsla för att ”profitera” på en ”annan” religion. En faktor som bidrar till denna känsla kan vara de senaste årens hårda kritik mot aktörer som gått ut till stöd för Black Lives Matter, men som sen inte visats sig leva som de lär. En annan faktor, tror Charlotte Rydh, kan vara att många organisationer helt enkelt saknar medarbetare som har en muslimsk bakgrund och därmed inte vet hur de ska ”närma” sig denna potentiellt stora givargrupp.

Samtidigt, kan man ju invända, så bedriver många icke-kristna/sekulära organisationer insamlingar i samband med jul. Faktum är att julkampanjen ofta är den största och viktigaste för de flesta svenska insamlingsorganisationer. Så varför inte ramadan -eller för den delen insamlingar under det kurdiska eller kinesiska nyåret?

– De senaste åren har vi inom Giva Sverige påbörjat en diskussion kring givande kring olika högtider och hur man ska förhålla sig. I Storbritannien har organisationerna kommit betydligt längre i detta, men där har det samtidigt uppstått en diskussion där icke-muslimska organisationer ”anklagas” för att ”utnyttja” ramadan. Det handlar därför om en balansgång mellan att öppna upp för olika kulturella och religiösa perspektiv  och samtidigt inte uppfattas som att man kapitaliserar på något. Så frågan är komplicerad, konstaterar Charlotte Rydh som själv vill slå ett slag för den årliga insamlingsdagen Giving Tuesday första tisdagen efter Thanksgiving (ofta sista i november eller första i december), som i sin tur är en reaktion på konsumtionsdagen Black Friday.

WaterAid satsar stort
En av svenska organisationer som sedan flera år tillbaka satsar på ramadan är Water Aid som har en egen insamlingssida på webben.

Varför satsar ni på ramadan?
– Vi jobbar i många länder där en stor del av befolkningen är muslimer och därför är det naturligt för oss att bedriva en insamling nu. Vi ser också att vattenfrågorna är extremt kopplade till ramadan, det handlar ju om renhet, som också  beskrivs i koranen, och det faktum att människan skapats av vatten. Därför kändes det naturligt för oss att driva en insamling under ramadan, säger Petter Gustafsson som är pressekreterare på WaterAid i Sverige. På organisationens hemsida finns en särskild Zakat-uträknare där man kan räknat ut hur mycket man bör ge utifrån sina egna tillgångar.
– Vi har fått positiva reaktioner på det vi gjort. Vi började lite smått förra året. Vi har inte fått in jättemånga gåvor så här långt, men en del av de gåvor vi fått har varit stora, medan vi annars ofta får många men små gåvor, fortsätter Petter Gustafsson.

Att WaterAid har medarbetare som är muslimer kan ha spelat in för att man gjort satsningen, liksom det faktum att WaterAid har sitt ursprung i Storbritannien.
– Men det finns ingen ideologi bakom det vi gör, WaterAid är en religiöst obunden organisation, och vi samlar också in pengar kring jul. Vi brukar också uppmärksamma andra religiösa och etniska högtider på våra sociala medier, även om vi i å vitt jag vet inte gjort andra riktade insamlingar, säger Petter Gustafsson som trots allt känner sig förvånad över att så få organisationer satsar på insamlingar i samband med ramadan:
– Jag vet inte vad det beror på, om det handlar om att de inte tror att det är värt investeringen eller om de inte vågar. Men jag är förvånad över att inte fler satsar på insamlingar under ramadan.

David Isaksson

Hör intervjun med Shorok Hashem här: