När effekterna av klimatförändringarna förvärras utsätts Australiens befolkning för allvarligare översvämningar, torka och skogsbränder. Samtidigt släpar åtgärderna för att skydda människor och deras hem efter:
– Regeringen lagar kulhål med plåster och tror att de löser problemen, säger Martin Zavan på Greenpeace i Australien.
Australien, som nu kämpar mot de värsta översvämningarna på mer än ett halvt sekel, har inte lyckats anpassa sig tillräckligt snabbt till de växande hot som klimatförändringarna innebär och befolkningen utsätts för ”en medveten okunnighet”, varnar nu flera analytiker.
Den senaste veckan har stora delar av landet drabbats av kraftiga regn som svept bort hus, vägar och boskap och skurit av kontakter med hela städer. Två personer har dött i översvämningarna och mer än 40 000 människor har tvingats fly från sina hem.
– Australien kallas ibland för en ”katastrofgränd” (Disaster Alley) eftersom så många olika naturkatastrofer drabbar landet, säger Karl Mallon, VD för det Sydney-baserade företaget Climate Valuation som ger råd till husägare och köpare om olika klimat- och extrema väderrisker.
När den globala uppvärmningen accelererar medför den hårdare stormar, översvämningar och värmeböljor, allvarligare torka och en växande risk för skogsbränder i Australien.
– Det är skamligt av oss att vi ännu inte tagit itu med detta. Vi har både de incitament och de ekonomiska resurser som krävs för att göra något. Ändå händer ingenting, fortsätter Karl Mallon.
”Asiktlig okunnighet”
Trots att man har känt till klimatförändringar sedan 1980-talet fortsätter Australien att bygga hus på flodslätter där översvämningsrisken är stor. Problemet, menar Karl Mallon, beror på vad han kallar ”avsiktlig okunnighet”, något som kan kopplas till regeringens beroende av skatteintäkter och det faktum att byggbolag och stadsplanerare sätter vinst före säkerhet, samtidigt som husägare försöker minimera sina försäkringsbetalningar.
– Fastighetsköpare får väldigt lite information om översvämningsrisker. Ibland är det först när de drabbas som de förstår riskerna och säger: ”Jag hade ingen aning om att det här var en översvämningszon”.
Richie Merzian, chef för klimat- och energiprogrammet vid tankesmedjan The Australia Institute, konstaterar att arbetet för att lindra klimatförändringarnas effekter inte samordnas mellan federala, delstats- och rådsnivåer, vilket har begränsat motståndskraften:
– Den federala regeringen verkar allergisk mot varje omnämnande av klimatförändringar och detta hindrar det policyarbete som skulle kunna motverka problemen, konstaterar han.
Svart sommar
Skogsbränderna 2019, som Australiens premiärminister Scott Morrison kallade Australiens ”svarta sommar”, dödade mer än 30 personer, drabbade djurlivet hårt och förstörde över 24 miljoner hektar mark. Men när krisen inträffade rapporterades Morrisons ställföreträdare delvis ha skylt situationen på ”självantända högar av gödsel.”
Under tiden är Stora Barriärrevet, världens största och mest spektakulära korallrev, i ett kritiskt tillstånd och försämras allt mer i takt med att klimatförändringarna gör att vattentemperaturen ökar.
– Det första vi måste göra är att erkänna att konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli allt värre och att sånt som händer ” en gång vart hundrade år” kommer att bli allt vanligare. Det är för en sån verklighet vi måste planera, säger Cam Walker, kampanjsamordnare på Jordens Vänner i Australien.
För att hantera riskerna bör ett regionalt tillvägagångssätt för anpassning utformas som möjliggör ett bättre samarbete mellan olika nivåer i samhället av regeringen och samhällen, menar Cam Walker.
Jordens vänner konstaterar att Australien producerat 240 rapporter om naturkatastrofer sedan 1920, men att medborgarna fortfarande lider av konsekvenserna.
– Om vi inte minskar utsläppen så innebär det en kapitulation för klimatförändringarna, fortsätter Cam Wallker.
Ny nationell strategi
I januari 2021 åtog sig Australiens miljöminister att producera en ny strategi för hur landet ska hantera klimatkrisens konsekvenser vilken ska vara klar miljötoppmötet COP26 i november. Som en del av initiativet har Australiens regering bekräftat att man initialt ska investera motsvarande ca 80 miljoner kronor i katastrofförberedande insatser.
Skydd- och återställande av våtmarker, mangroveträsk och skogar skulle bidra till att skydda samhällen från översvämningar och stormar, medan fler träd i städer också skulle lindra effekterna av den ökade värmen, säger flera miljöorganisationer. Att ändra grödor och jordbruksmetoder, införa djurraser som tål torrare förhållanden är andra alternativ för att bekämpa torkan, menar Will Steffen, klimatforskare vid Australiens nationella universitet.
– Men konservativa regeringar har än så länge varit ovilliga att förändra etablerade metoder inom jordbruks- och byggsektorn och klimatfrågan har kommit att handla om partipolitik, konstaterar han.
”Laga kulhål med plåster”
Miljöaktivister menar att Australien blivit sin egen värsta fiende på klimatområdet på grund av landets fortsatta beroende av koleldad kraft, vilket gör Australien till en av världens största utsläppare av koldioxid, räknat per capita. Miljögrupper har länge försökt påverka regeringen att sluta med fossila bränslen och sätta som mål att Australien ska bli koldioxidneutralt 2050 – men hittills utan framgång.
Regeringens misslyckade med att minska utsläppen ökar risker för att Australien och Stillahavsområdet drabbas av ännu fler bränder, översvämningar och cykloner”, menar Martin Zavan, kampanjaktivist på Greenpeace i Australien.
– Regeringens politik är som om de lagade kulhål med plåster in tron att det ska lösa problemet, konstaterar han.
Michael Taylor
Thomson Reuters Foundation
|
Uppläsning av artikel
|
