Tack vare Greta och andra unga aktivister har den globala ungdomsrörelsen fått ett stort uppsving. Nu måste FN lyssna och ge politiskt utrymme åt världens unga. Det säger Emelie Weski, vice ordförande i landsorganisationen för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU).
Hur arbetar LSU med unga, fred och säkerhetsagendan här i Sverige?
– Det finns 1,8 miljarder barn och unga människor mellan tio och 24 år i världen. Majoriteten av de som befinner sig i någon form av våld eller konflikt är unga. Antingen så kan de vara medicinen för att bygga en fred som håller, eller så bidrar de till att våldet ökar och till att gamla konflikter fortsätter. Unga, fred, och säkerhetsagendan är ett nyckelverktyg för att bidra till det förstnämnda och till att ge våra samhällen så goda förutsättningar som möjligt för att bygga en hållbar fred.
– För att göra detta och uppnå FN:s hållbarhetsmål måste vi också ge folk demokratiska verktyg. Den demokratiska organiseringen och delaktigheten är inte bara det som bygger bort säkerhetsproblemen och bidrar till en hållbar fred, utan det som ser till att vi – när vi väl har fred och demokrati – fortsätter att hålla oss fredliga och demokratiska. Det är dessa frågor vi jobbar med i Sverige och i utlandet genom våra olika partnerskap och samarbeten, genom våra medlemsorganisationer som arbetar med fredsfrågor utifrån sina erfarenheter.
– För oss handlar det om att bygga bra förutsättningar för ungdomsorganiseringen och att stödja ungdomsrörelser i världen. För genom att skapa demokratisk organisering så skapar man ett engagemang som varar livet ut. Och det är så som vi måste bygga, inte bara våra samhällen, men också de här hårda freds- och säkerhetsfrågorna.
– Vi jobbar på många olika fronter; vi har FN-representanter, ungdomsrepresentanter för Sverige som vi skickar till FN, vi stöttar landsråden och ungas makt i sin egen vardag. För mer än tio år sedan började vi samarbeta med landsrådet för ungdomsorganisationer i Belarus, RADA. Utan LSU:s partnerskap med denna organisation så hade vi kanske inte sett den demokratiska utveckling som vi har bevittnat.
Så det är en kombination av att fokusera på demokratiskt deltagande och att nedmontera strukturella barriärer. Vilka hinder ser ni?
– Ett hinder är att unga inte finns med när beslut fattas. I många länder kan du inte bli folkvald förrän du fyllt 40. Den organiserade ungdomsrörelsen ses på många ställen i världen – och även till viss del i Sverige – som ett hot mot samhällsbygget, snarare än som en lösning. Därför måste unga få ett politiskt utrymme. 2419-resolutionen som kom 2018 har ett tydligt fokus på att unga människor måste vara med om vi ska kunna bygga en hållbar fred. 2535-resolutionen som kom i augusti 2020 anger tydligt att en hållbar fred bara kan byggas genom delaktighet. Att organisera sig demokratiskt är en mänsklig rättighet. Utan de mänskliga rättigheterna så kan vi inte ha en hållbar fred.
Drömmen vore om FN gav ungdomsrörelsen en plats i de olika FN-organen
Vad anser du om det som har gjorts de senaste fem åren sedan unga, fred och säkerhetsagendan antogs inom FN? Har det varit tillräckligt?
– Det finns mycket som kan göras och framförallt så är det ju väldigt många unga människor som lever i konfliktsammanhang. Vi har sett allt fler attacker på ungdomsrörelsen och organiserade unga, fredliga demonstranter under pandemin. Samtidigt hade vi ett jätteuppsving för ungdomsrörelsen under 2019 tack vare Greta, men även andra typer av demonstrationer globalt där människor gick ut – även i väldigt auktoritära regimer – och sa att nu har vi fått nog!
– Digitaliseringen har också stärkt världens unga i att de inte behöver invänta den mediebevakning som kanske sker i statligt kontrollerade medier, utan man sätter upp sina egna nyhetskanaler.
Vad skulle du önska att FN gjorde nu?
– Drömmen vore om FN gav ungdomsrörelsen en plats i de olika FN-organen och att man lät unga få stå i centrum och berätta vad fred och säkerhetsagendan betyder och har betytt för dem. Sedan hoppas att jag att de direktiv som har kommit direkt från FN-sekretariatet med ett accelererat ansvar och en större resurssättning inte bara blir tomma ord, utan att FN fortsätter sätta tryck på medlemsstaterna och frigör resurser så att något händer för världens alla unga.
Tomas Nordberg
Fakta: Vad innebär resolutionerna?
I december 2020 firades femårsjubileet av unga, fred och säkerhetsagendans tillkomst i och med FN-resolution 2250. Denna resolution, som kom 2015, pratar väldigt tydligt om att unga människor ska få skydd, men också att man ska hindra dem från att bli våldsbejakande terrorister. 2419-resolutionen som kom 2018 har ett tydligt fokus på att unga människor måste vara med om vi ska kunna bygga en hållbar fred. 2535-resolutionen som kom i augusti 2020 anger uttryckligen att varaktig fred bara kan byggas genom delaktighet.
