EU och Sverige måste avbryta biståndet till regimen i Myanmar och EU måste skärpa sina sanktioner. Det säger Burmakännaren och författaren Jesper Bengtsson i Global Podd avsnitt 50.
I Global Podd avsnitt 50 intervjuas Burmakännaren och författaren Jesper Bengtsson som också är ordförande i Svenska Pen. Han blev själv inte särskilt överraskad över att kuppen ägde rum:
– Ingen som granskat Burma de senaste åren är nog förvånad över det som hänt. Militären har haft en stor de facto-makt och de har skapat att valsystem där de med hjälp av grundlagen har 25 procent av platserna och därmed kan blockera framtida förändringar av grundlagen. Och även om entusiasmen var stor i början efter att Aung San Suu Kyi släpptes fri, så har det knappast skett några demokratiska reformer alls efter 2011, konstaterar Jesper Bengtsson.
Utifrån det perspektivet kan det tyckas konstigt att militären ändå genomför en kupp, men kanske var det för att resultatet för ”deras” parti blev långt sämre än vad de förväntat sig och att de också blev skrämda av NLD:s stora framgång, menar Jesper Bengtsson.
– Militären har nästan alltid överraskats över hur starkt motståndet mot dem var. De verkar inte riktigt vara informerade av hur den allmänna opinionen i landet faktiskt ser ut. Det ser vi också nu med de växande protesterna den senaste tiden, men också med det brutala våldet från militärens sida.
Sanktioner viktiga
Jesper Bengtsson menar att de nya amerikanska sanktionerna kan få betydelse, inte minst ur det faktum att de också omfattar släktingar till flera militärer.
– Militären har under decennier har haft fingrarna i så gott som varenda syltburk i landet och det är ofta deras släktingar som sitter i ledningarna för företagen. Detta har varit ett av de stora problemen sedan landet fick en civil regering för tio år sedan. Många företag från västvärlden som gått in har också lämnat landet på grund av korruptionen, det blev för besvärligt helt enkelt.
Samtidigt är Jesper Bengtsson kritisk till den naiva inställning som många länder i väst haft och som gjort att man så snabbt gick in med ett stöd som också gagnat militären:
– Myanmar blev snabbt ett av de större biståndsländerna i regionen och man stöttade processer där regeringen var väldigt inblandad. Organisationer som stod nära regeringen fick stöd och det tycker jag att vi behöver utvärdera nu. De grupper som befann sig i exil förlorade däremot sitt bistånd och där kanske det finns skäl att gå in med nytt stöd. När man engagerar sig som det internationella samfundet gjort i fallet Myanmar så är reträttvägen inte lika självklar när det händer saker som kuppen. Vad man hade behövt för tio år sedan skulle ha varit en ”plan B” om utvecklingen gick åt fel håll, och någon sådan verkar inte ha funnits.
Vad bör Sverige göra med det bistånd som nu genomförs i samarbete med staten av t ex UNDP?
– Om det finns stöd som går genom regimen så måste det omedelbart ses över. EU behöver också titta över sitt sanktionsinstrument och kanske finns det anledning att återigen bryta de diplomatiska relationerna.
Redaktionen
Lyssna på intervjun i Global Podd avsnitt 50
