Corona – en afrikansk framgångssaga?


Afrika har framgångsrikt hanterat covid-19. Foto: Shutterstock.

I Afrika söder om Sahara är det förhållandevis få som drabbats av covid-19, Sydafrika undantaget. Den unga befolkningen brukar pekas ut som en orsak, men vilka andra faktorer finns det? Och vad kan Europa och USA lära av hur Afrika hanterat pandemin?

När coronapandemin slog till var det många som trodde att katastrofen skulle bli total i Afrika. Men så har det inte blivit. Tvärtom så har många afrikanska länder drabbats väldigt lindrigt. Och de på ytan svaga sjukvårdssystemen har varit förvånansvärt robusta. 

Afrika står för närmare sjutton procent av världens befolkning, men har bara ca 3,5 procent av alla rapporterade fall av Covid-19. Och även om det skett en viss ökning de senaste månaderna så är tendensen tydlig. Det går bra för Afrika, så bra att det går utmärkt att resa från Rwanda till Europa (däremot inte från USA). Afrikanska Unionens sammanställning över antalet fall visar att antalet dödsfall är lågt i många länder. Så har t ex Gabon med ca 2,5 miljoner invånare enligt statistiken bara 60 dödsfall. Inte ens Nigeria med sina ca 200 miljoner invånare har mer än drygt 1 000 döda registrerade. Nu brukar det förstås komma invändningar mot att man inte kan lita på statistik och myndigheter i Afrika, men även om siffrorna sannolikt är högre så når de inte in närheten av de i Europa, Latinamerika eller USA. Och att ”gömma” tusentals döda skulle aldrig fungera i något land i Afrika där media trots allt är betydligt friare än i t ex Kina.

Däremot så är pandemin konsekvenser svåra i många afrikanska länder. Den omfattande nedstängningen har t ex lett till att antal malaria-fall nu ökar så att fler nu förväntas dö av malaria än av covid-19

Världen måste lära av Afrika
Världen måste alltså motvilligt medge att vi denna gång faktiskt har något att lära av Afrika. I artiklar och flera avsnitt av Global Podd har vi frågat och diskuterat varför länderna i Afrika söder om Sahara klarat sig så bra när det gäller hanteringen av covid-19. I Global Podd 40 pratar forskaren Dipo Oyeleye om den betydelse som musiken och många av kontinentens framstående artister haft för att sprida information och motivera människor. Patience Mususa, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet lyfter bland annat fram de robusta nätverken och solidariteten mellan människor.  Andra pekar på en innovativ användning av ny teknik och på att länderna – till skillnad från de inom EU – samarbetat på ett effektivt sätt. Enligt statistiken från John Hopkins-universitet ligger Sverige på plats 24 i dödsfall per capita (6/12 2020). På 42:a plats kommer det första afrikanska landet, Sydafrika, medan man får gå ned till kring plats 100 för att träffa på något av de ”vanliga problemländerna” i Afrika.
Vad beror detta på?

Doktor Shibuzo Okonta.

Doktor Shibuzo Okonta är läkare och ordförande för Läkare utan Gränser i Västafrika. Han intervjuas i Global Podd 40 (hela programmet på engelska) och i avsnitt 33.

– Ja, Afrika har få fall jämfört med det vi sett i Europa och USA. En del länder rapporterade ett högt antal fall i början, men sen dess har vi sett allt färre fall, inte minst i Västafrika. Minskningen har flera orsaker. En är att de västafrikanska länderna väldigt snabbt införde åtgärder för att begränsa spridningen, t ex genom att stänga sina flygplatser. Och eftersom viruset i hög utsträckning fördes vidare av människor som reste så ledde insatserna till att spridningen bromsades. Man införde också snabbt rutiner för handtvätt och man fick människor att hålla avstånd, konstaterar Shibuzo Okonta.

En anledning till att arbetet varit så framgångsrikt är att erfarenheterna från Ebola-epidemin hjälpt framför allt Västafrika att förbereda sig för Covid-19, menar Shibuzo Okonta:
– Våra hälsosystem är sedan tidigare utsatta för epidemier så det finns en erfarenhet av hur man snabbt sätter in förebyggande åtgärder och detta har utan tvekan spelat en stor roll med covid-19.

Men är den unga befolkningen ändå huvudanledningen till att så få avlidit?
– Ja, det är en tydlig faktor, ålder spelar in, vår genomsnittliga ålder är under 19 år och vi har färre personer med kroniska sjukdomar som riskerar att bli infekterade. Samtidigt vet vi inte hur många som faktiskt smittats, eftersom majoriteten sannolikt inte fått några symptom. Därför är det viktigt att studera hur många som faktiskt fått sjukdomen.

Finns det något genetiskt hos befolkningen som också skulle ha bidragit till den låga spridningen i framför allt Västafrika?

– Jag skulle vara försiktig med att uttala mig om det finns någon särskild gen som bidragit till att begränsa spridningen. Däremot så tror jag att infrastruktur är ett nyckelområde. Det var helt enkelt mycket färre människor från Afrika, jämfört med Europa, som reste runt.  Vi har ju också sett att spridningen framför allt skett genom den globala eliten, människor som har resurser att resa. I Västafrika lever människors i hög grad i lokala kluster, fortsätter Shibuzo Okonta.

Den största effekten på afrikanska länder har däremot varit själva nedstängningen och de ekonomiska konsekvenser den lätt till, inte minst att diasporan kunnat skicka hem mycket mindre pengar än normalt, det som brukar kallas för remitteringar. En annan konsekvens är att människor nu inte får tillgång till grundläggande sjukvård för att sjukhus och kliniker in början tvingades stänga eftersom de inte hade skyddsutrustning mot covid-19. Detta är något som påverkat flera vaccinationskampanjer.

Vet vi om antalet dödsfall i andra sjukdomar ökat?
– Nej, vi har inga tydliga uppgifter om det än, men vi vet att antalet fall av malaria ökar och vi vet att det är betydligt fler som dör i malaria än av Covid-19.

En annan sidoffekt av pandemin är att antal vaccineringar minskar. I år har man i Västafrika inte nått upp till det planerade antal vaccineringar av barn under fem år.
– Jag är oroligt för att vi i början av 2021 – om vi inte lyckats återhämta det vi förlorat kommer att få se utbrott av mässling eller dysenteri.

Den senaste tiden har många länder i Afrika söder om Sahara lyfta på de omfattande nedstängningarna. I Sydafrika, där situationen är värst, har restriktionerna däremot på nytt skärps
– Jag tror att man noga följer vad som händer i väst och försöker skaffa sig en bild av utvecklingen. Det är tydligt att vi kommer att behöva vaccin, men vi vet inte så mycket om denna pandemi för att kunna dra några slutsatser i dagsläget. Men genom ökad testning och övervakning så kan nog restriktionerna reduceras ytterligare.

Läkare utan gränser var starkt drivande för att kringgå de stora läkemedelsföretagens patent genom att få fram generisk bromsmedicin som också länderna i Afrika hade råd med. Frågan är nu vad som kommer att hända med covid-19. Riskerar Afrika att bli utan vaccin?
– Jag hoppas att vaccin ska vara tillgängligt för alla, men i första hand får man prioritera de som är mest utsatta, svarar Shibuzo Okonta diplomatiskt.

Det finns en tydlig, överlägsen och inte sällan paternalistisk syn på Afrika i både Europa och USA. Men i fallet corona har Afrika som vi konstaterat klarat sig bra. Vad kan då Europa och USA lära av hur Afrika hanterat pandemin?

– Europa borde vara lite mer ödmjuk och inse att det vi genom åren fått uppleva i Afrika i forma av katastrofer och sjukdomsutbrott faktiskt kan drabba alla länder. Jag skulle vilja se en ökad respekt och erkännande för allt det som Afrika gått igenom. Till följ av de många katastrofer vi gått igenom har länderna byggt upp en stark resiliens, en förmåga att hantera akuta problem. Därigenom har vårt sjukvårdssystem byggt upp en erfarenhet som inte finns i Europa. Vi har läkare som har mycket större kunskap när det gäller denna typ av sjukdomar och i hur man arbetar med hälsobudskap och hälsoupplysning. Det finns helt enkelt en högre medvetenhet här. Du kan se allt det kaos som uppstått i USA – och varför kommunikation är så otroligt viktigt. I vår region kunde vi kommunicera med människor på ett effektivt sätt och därmed minskade paniken till skillnad från det som skedde i många andra länder. Så jag skulle önska att det fanns mer av en ömsesidig respekt mellan regionerna.

David Isaksson

Därför har Afrika klarat sig så bra:

  • Ung befolkning.
  • Få människor som flyger (liten risk superspridare).
  • Vana vid att hantera pandemier.
  • Framgångsrikt informationsarbete.
  • Många engagerade musiker.
  • Ett decentraliserat sjukvårdssystem med stark närvaro också på landsbygden som byggs upp för att hantera malaria, diarrésjukdomar och annat på lokal nivå.
  • Ett fungerande regionalt samarbete.
  • Användning av innovativ mobilteknik.

 

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.