Protesterna i Peru runt gav resultat. Dagen efter att två medborgare omkommit avgick interimspresidenten och i måndags tillträdde Francisco Sagasti som därmed blir den tredje presidenten på en vecka. Totalt har Peru haft fem presidenter under de senaste fyra åren!
De nuvarande protesterna i Peru började sedan landets kongress den 9/11 avsatt president Martín Vizcarra, som i sin tur ersatt Pedro Pablo Kuczynski som tvingades bort för två år sedan efter korruptionsanklagelser. Den 16:e november tillkännagavs att Francisco Sagasti blir ny president. Han blir därmed den tredje presidenten på en vecka då först Martín Vizcarra och därefter Manuel Merino fått kliva av från makten.
Reaktionerna från invånarna har inte låtit vänta på sig. De senaste veckorna har protesterna vuxit och pågått dygnet runt och hundratusentals medborgare har anslutit sig till marscher längs Perus gator och i digitala aktioner. Landet som redan är hårt drabbat av Covid-19 med 35 177 dödsfall, är djupt splittrat och den yngre generationen har även fört den äldres talan på gator och torg. Det har inte hört till ovanligheterna att polisen besvarat protesterna med gummikulor, tårgas och övervåld. Under sammandrabbningarna förra veckan miste två personer, 22 respektive 24 år, livet. Kritiken mot statsmakten har i mångt och mycket handlat om att många av de politiker som avsatte Martín Vizcarra själva är under utredning för korruption och inte arbetar för landets bästa. Och i april 2021 går Peru till val på nytt.
– Den yngre generationen är trött på att bli ledd av korrupta politiker, vi har haft två presidenter som fått avgå, en som var icke legalt tillsatt och en som valdes av kongressen. Vi kan inte lita på att Francisco Sagasti har goda intentioner och jag hoppas att folket röstar med omsorg i april, säger Gianmarco Ynaba som är 28 år och bor i Lima.
Protester en trend
Samtidigt är Gianmarco orolig över att många som deltar i protesterna inte riktigt verkar veta vad de deltar i, att protestera har ”blivit en trend”. Många som likt Gianmarco varit i isolering och tar tillfället i akt att gå ut på gatorna för att träffa bekanta och därför förväntas dödsantalen öka drastiskt under den rådande pandemin. Det finns även en risk att grupper skapar autonoma parallellsamhällen likt det som uppstod i Portland (USA), menar han. Den tillfällige presidenten, den 76-årige kongressledamoten Fransico Sagasti tar över ett land som är på väg mot den största ekonomiska krisen på ett århundrade och farhågorna för landets välmående är stort. Vid övertagandet var Fransico Sagasti tydlig med att det inte var en dag att fira, utan att kongressen nu måste vidta åtgärder för att det våld som ledde till två unga människors död inte upprepas.
– Den ekonomiska utvecklingen i Peru har de senaste två decennierna varit bra, i jämförelse med många andra länder i Latinamerika. Dessvärre är vi på väg mot dystra tider. I år har värdet på vår valuta sjunkit rejält och den politiska situationen gör inte läget bättre. Veckorna som varit fram till idag har varit galna och fasansfyllda – men också mäktiga, konstaterar Gianmarco Ynaba.
Valet i april 2021 – liksom pandemins utveckling – kommer att ha stor inverkan på Perus framtid då landet är i stort behov av att locka tillbaka turisterna. Minnet av Venezuelas kaotiska år 2019 gör sig illa påmint för landets invånare som 2019 fick ta emot 377 047 asylsökanden, enligt Amnestys statistik. När Martin Vizcarra tillträdde som president år 2018 lovade han att föra en kamp mot korruption. Men när detta inte infriats känner folk en stor oro över hur nästa president kommer att agera. Kommer korruptionen att kunna stoppas? Om inte så riskerar fattigdomen att bli än värre.
Noël Nevanti
