Nu har 50 stater signerat och ratificerat kärnvapenförbudet. Kärnvapen blir förbjudna enligt internationell rätt 90 dagar efter att det 50:e landet ratificerade konventionen. Det 50:e landet blev Honduras. Sverige har inte skrivit under kärnvapenförbudet.
I och med att 50 stater har signerat och ratificerat Kärnvapenförbudskonventionen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) så är kärnvapen förbjudna enligt internationell rätt. 90 dagar efter den femtionde staten har signerat och ratificerat konventionen träder den ikraft – något som sker den 22:a januari 2021.
I praktiken innebär avtalet att all befattning med kärnvapen förbjuds –inklusive innehav, utveckling, förvaring, transport, användning, tillverkning, testning, utstationering och hot om att använda kärnvapen. Ett stort antal stater, däribland Malta, Irland, Malaysia och Nigeria, anslöt sig till konventionen i augusti 2020, i samband med att 75-årsdagen av bomberna över Hiroshima och Nagasaki framhölls. Civilsamhället har varit en ledande kraft i arbetet för kärnvapenförbudet och i synnerhet organisationen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som 2017 belönades med Nobels fredspris för sitt arbete. Nu fortsätter arbetet med att få fler stater att ansluta sig.
– Förbudet är en seger för mänskligheten, och ett löfte om en säkrare framtid, säger Peter Maurer, ordförande för Internationella Rödakorskommittén.
Kärnvapenförbudet har tillkommit i en process som syftar till att stigmatisera, förbjuda och eliminera kärnvapen. Förbudet ökar pressen på kärnvapenstaterna att uppfylla deras åtagande i enlighet med artikel VI i icke-spridningsfördraget (Non-Proliferation Treaty), att inleda förhandlingar som leder till komplett avrustning av kärnvapen.
FN:s generalsekreterare António Guterres säger att TPNW utgör kulmen av ”en världsomfattande rörelse som riktar uppmärksamhet mot de katastrofala humanitära konsekvenserna av allt användande av kärnvapen och en tribut till dem som överlevt kärnvapenexplosioner och tester” och fortsätter: ”Det representerar ett meningsfullt åtagande mot total eliminering av kärnvapen, som fortfarande är FN:s högsta nedrustningsprioritet”.
Att kärnvapen nedrustas är oerhört viktigt. Det finns nästan 14000 kärnvapenstridsspetsar i världen och kärnvapenstaterna överger centrala nedrustningsavtal samt moderniserar sina arsenaler och gör sina kärnvapen mer träffsäkra. TPNW kompletterar konventionerna mot biologiska och kemiska vapen och har stor vikt för arbetet mot massförstörelsevapen. Alla dessa avtal leder till normförändringar och en normförskjutning i det internationella samfundet.
Efter över 70 års kamp får äntligen de hibakusha, överlevande från kärnvapenbombningarna av Hiroshima och Nagasaki, som fortfarande är i livet se att det sista massförstörelsevapnet olagligförklaras. Förbuden av biologiska och kemiska vapen, landminor och klustervapen tillkom på ett liknande sätt.
Konventionen binder de stater som har anslutit sig och de förbinder sig att utforma sin nationella lagstiftning så att den är i linje med fördraget. All befattning med kärnvapen i dessa länder görs därmed olaglig i och med TPNW:s ikraftträdande. Sverige hör de till länder som inte ratificerat konventionen, men här hemma har AP-fonderna redan tagit beslutet att avsluta investeringar i kärnvapen. Vi kan förvänta oss att fler företag kommer att dra sig för att producera kärnvapen i och med kärnvapenförbudet. Och näringslivet, inklusive pensionsfonder, försäkringsinstitut, och banker lär minska sina investeringar i kärnvapenproducerande företag.
TPNW är nyskapande på många sätt, inte minst med dess krav på ”environmental remediation and victim´s assistance” som åsyftar offer för kärnvapenanvändning och kärnvapentester och miljöföroreningar som beror på kärnvapen.
”Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. (…) Ett kärnvapenkrig kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden. Skapandet av kärnvapen har för första gången i mänsklighetens historia gjort det möjligt för människan att begå ett kollektivt självmord”, skriver den tidigare nedrustningsambassadören Rolf Ekéus.
Sverige har inte skrivit under efter att regeringens utredare rekommenderade att vi ska avstå. Denna slutsats ledde till massiv kritik från civilsamhället och inte minst från grupper inom Socialdemokratin.
Tomas Nordberg
De 50 länder som undertecknat avtalet är:
Antigua och Barbuda, Bangladesh, Belize, Bolivia, Botswana, Cooköarna, Costa Rica, Kuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, El Salvador, Fiji, Gambia, Guyana, Heliga Stolen, Honduras, Irland, Jamaica, Kazakstan, Kiribati, Laos, Lesotho, Malaysia, Maldiverna, Malta, Mexiko, Namibia, Nauru, Nya Zeeland, Nicaragua, Nigeria, Niue, Palau, Palestina, Panama, Paraguay, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Samoa, San Marino, Sydafrika, Thailand, Trinidad och Tobago, Tuvalu, Uruguay, Vanuatu, Venezuela, Vietnam och Österrike.
