Demokratiinstitutet IDEA anklagas för att i sitt stöd till valprocessen i Myanmar (Burma) legitimera övergreppen mot den förföljda folkgruppen rohingyers genom att deras identitet utraderas i den app som används för den pågående valprocessen. IDEA menar att de inte kunde göra på annat sätt:
– Vi förstår att det kan uppfattas som att vi legitimerar och stödjer diskriminering, men det var inte det vi ville åstadkomma. Det innehåll som finns i appen är utanför IDEA:s och EU:s kontroll, säger Marcus Brand, som är chef för IDEA:s program i Myanmar.
EU finansierar ett omfattande stöd till valprocessen i Myanmar (Burma) inför valet som äger rum den 8e november. Arbetet genomförs av demokratiinstitutet IDEA som har sitt säte i Stockholm. En del i stödet är framtagandet av mobilappen mVoter2020. I denna app finns inte bara kandidaternas namn och parti, utan också deras ras och religion, liksom deras föräldrars etniska och religiösa bakgrund. I appen presenteras personer med rohingya-bakgrund (det finns några såna kandidater som inte stoppats) som ”bengalis”, en nedsättande term som är en del av hatfyllda budskap (hate speech) för att visa att rohingyer inte hör hemma i landet, något en av kandidaterna själv reagerat starkt på. I en artikel säger han:
”Det är inget jag kan göra åt saken, de beskriver mig bara som de själva vill. Men visst är jag rohingya. ”
Hård kritik mot IDEA
Kritiken mot International IDEA är nu hård från nätverksorganisationen Justice for Myanmar:
– Först och främst så är informationen inte alls relevant. För varför behöver en väljare känna till rasen och religionen hos en kandidat och deras föräldrar? Detta är särskilt allvarligt i ett land som präglas av våld och hat mot etniska och religiösa minoriteter. Informationen innebär en ökad allvarlig risk för kandidater från minoriteter eftersom det uttryckligen uppmuntrar väljare att uppmärksamma ras och religion i valet. Vad som är ännu värre är att appen är baserad på rasistiska kategorier som lyfte fram vissa grupper och förnekar andra. I det här har alltså ”Rohingya” som etnisk identifikation raderats av Myanmars regering och ersatts av termen ”Bengali” som används av regeringen för att neka Rohingya rätten till sin egen identitet. Ordet ”bengali” används också i hatkampanjer mot rohingyer och som ett sätt att uppmuntra till våld, säger nätverkets talesperson Yadanar Maung.
Marcus Brand är sedan några veckor tillbaka chef för IDEA:s program i Myanmar och befinner sig i nuläget i Sverige.
– Det innehåll som finns i appen är utanför IDEA:s och EU:s kontroll, eftersom appen ägs av valkommissionen och följer de regler och förordning som gäller för valet i Myanmar – och detta inkluderar informationen kring kandidaternas registrering. Det IDEA gjort är att använda sig av den befintliga informationen, digitalisera och inkludera den. Så kategorier och terminologi står utanför vår kontroll. Vi är bundna till de system som finns men vi förstår att detta skapat kontroverser och att människor känner sig förolämpade, säger Marcus Brand som själv mest av allt verkar förvånad över de reaktioner som informationen skapat:
– Vi hade inte trott att det skulle bli en så starka reaktioner därför att exkluderingen av rohingyas är mycket större än problemet med appen. Hela valprocessen i Myanmar har stora brister i det att den exkluderar en stor del av landets befolkning.
Mänskliga rättigheter inte styrande
Marcus Brand menar också att frågan om mänskliga rättigheter inte är styrande för IDEAS arbete och att man därför ofta väljer att avstå från att kritisera regeringar.
– Även om vi är baserade på principerna om mänskliga rättigheter så är vi inte en mänsklig rättighetsorganisation, i den bemärkelsen att vi inte offentligt kritiserar regeringar för det de gör. För oss är det en svår utmaning att hitta balansen mellan samarbetet med våra statliga partners och att upprätthålla internationella principer.
”För oss är det en svår utmaning att hitta balansen mellan samarbetet med våra statliga partners och att upprätthålla internationella principer.”
Ser du inte det som en risk att ni genom ert agerande legitimerar regimens sätt att hantera fördrivningen av rohingyas?
– Jag är medveten om att den bilden finns och detta är inte nödvändigtvis som vi hade tänkt att det hela skulle uppfattas. Vi arbetar tillsammans med valkommittén i Myanmar och då måste vi följa existerande lagar. Om andra ser det som att vi rättfärdigar status quo så är det en kritik som vi får ta, för vi tror att förändring är möjlig genom att arbete med regeringar och officiella system och att detta i sin tur har en positiv påverkan på den demokratiska processen.
Sedan kritiken blivit offentlig har IDEA tagit bort en del information från projektets webbsida. Marcus Brand hade dock önskat att kritiken inte kommit offentligt, utan istället framförts till IDEA:
– Som det nu är blir det svårare för oss att övertyga valkommissionen att göra förändring. Vi kan inte ensamma ändra något i systemet och vi behöver ha med övriga partners för att minska spänningar och säkerhetsrisker för enskilda kandidater, men vi gör vårt bästa.
Men kommer ni att fortsätta samarbetet om informationen är kvar i appen?
– Vi förstår att det finns en uppfattning om att vi legitimerar och stödjer diskriminering men det var inte vår intention eller det vi ville åstadkomma. Vi arbetar på lösning tillsammans med valkommissionen
”Jag är förbluffad!”
Martin Gemzell är chef för Asienprogrammet på organisationen Civil Rights Defenders.
– Jag är förbluffad att IDEA ger stöd åt en en organisation och ett initiativ som förnekar Rohingyas existens, inte minst efter de grova och omfattande MR-kränkningar som Rohingyas har utsatts för i närtid. Det är bortom all tvivel att det skett en folkfördrivning och inte minst i ljuset av det är det minst sagt besynnerlig att man väljer att gå på regimens linje för hur de definierar rohingyer. Det är ytterst allvarligt om ett internationellt demokratiinstitut väljer att förneka en hel befolkningsgrupps existens, bara för att man vill kunna fortsätta jobba med regimen i Burma. I förlängningen innebär detta att IDEA legitimerar övergreppen mot rohingyas, menar Martin Gemzell.
David Isaksson
Fotnot: enligt FN är rohingyer en av världens mest förföljda befolkningsgrupper.
